Frilansjournalisten
Lisa Boda har skrivit en artikel om att flickor klarar sig bättre i
skolan, men att de på grund av någon sammansvärjning eller
komplott inte har motsvarande lön senare i
livet.
I sitt reportage skriver hon också följande mening: ”Det var en lärare, hon sa en enda mening: ’Tvivla på allt’. Det ändrade allt för mig."
I sitt reportage skriver hon också följande mening: ”Det var en lärare, hon sa en enda mening: ’Tvivla på allt’. Det ändrade allt för mig."
Foliehatten
anser inte att Lisa
Boda
verkligen bevisar att löneskillnaden beror på en komplott. Gör hon
det ens troligt?
För
det finns nämligen två steg i processen: först att ”kolla” om
det finns en betydelsefull löneskillnad och sedan undersöka vad den
kan tänkas bero på.
Foliehatten kan mycket väl tänka sig att Lisa i detta fall hoppar över, att undersöka vad löneskillnaderna kan bero på och bara drar till med första bästa feministiska förklaring. Det är att driva opinion, inte att bedriva vetenskap.
Foliehatten kan mycket väl tänka sig att Lisa i detta fall hoppar över, att undersöka vad löneskillnaderna kan bero på och bara drar till med första bästa feministiska förklaring. Det är att driva opinion, inte att bedriva vetenskap.
Lisa
Boda är en relativt kompetent frilans-journalist, men eftersom hon
är just frilans, så är hon beroende av att falla redaktörerna på
läppen.
En tidigare medarbetare på SVT beskrev situationen, att redaktören krävde att innehållet skulle: "vara så synd om”, de som blivit utsatta för någon slags oförrätt.
Det är ett resultat av att folk vill läsa, om folk som blivit utsatta för oförrätter!
En tidigare medarbetare på SVT beskrev situationen, att redaktören krävde att innehållet skulle: "vara så synd om”, de som blivit utsatta för någon slags oförrätt.
Det är ett resultat av att folk vill läsa, om folk som blivit utsatta för oförrätter!
När det gäller löneskillnader borde det också finnas ett eget ansvar bland kvinnor och framförallt för mödrar, att styra både söner och döttrar, mot de välbetalda och intressanta yrkena?
Trots kvotering är det 60% kvinnor på läkarutbildningarna. Det är bra. Men bara 25% av civilingenjörerna är kvinnor. Det kan knappast vara så att utbildningen missgynnar kvinnorna vid antagningen, de har bättre betyg och borde kunna sopa mattan med de manliga sökande. Ändå väljer de bort dessa välavlönade yrken. Det man kan fundera över, om kvinnor aktivt och medvetet väljer bort den höga lönen.
När
någon elev har svårt att klara inlärningen brukar man göra en
utredning. Upptäcker man ADHD eller någon annan
inlärningsbegränsande störning, så har eleven rätt till särskild
hjälp. Pojkarnas tok rusande hormoner räknas tydligen inte dit. Men
om nu kvinnor inte blir ingenjörer, därför att utbildningen "inte
anpassats till deras behov", gäller då inte samma sak för
grundskolan, den som lämnar pojkarna åt sitt öde?
"Tvivla på allt!" skriver författaren. Borde vi då inte också tvivla på den rådande förklaringsmodellen, som målar ut kvinnor som hjälplösa offer istället för individer med ett eget ansvar?
"Tvivla på allt!" skriver författaren. Borde vi då inte också tvivla på den rådande förklaringsmodellen, som målar ut kvinnor som hjälplösa offer istället för individer med ett eget ansvar?
Förmodligen är skolmiljön en större faktor, än man tror. I nuvarande form gynnar den
tjejer. Pojkar är generellt i behov av en annorlunda pedagogik och
behöver mer aktivering.
Vad gäller val av utbildning så hoppas man att folk som går på universitet är gamla nog, att välja vad de själva vill plugga, inte välja samma sak som deras kompisar.
Om denna slutsats stämmer, så borde valen reflektera vad könen vill arbeta med. Och det är tämligen allmänt känt att vissa yrken tjänar bra, andra mycket sämre. En stor orsak är att kvinnor i snitt söker sig till yrken med lägre lön, som till exempel sjuksköterska eller socialsekreterare. Dessa yrken finansieras av skatter, vilket naturligt ger lägre lön, eftersom de inte är branscher som genererar vinst.
Vad gäller val av utbildning så hoppas man att folk som går på universitet är gamla nog, att välja vad de själva vill plugga, inte välja samma sak som deras kompisar.
Om denna slutsats stämmer, så borde valen reflektera vad könen vill arbeta med. Och det är tämligen allmänt känt att vissa yrken tjänar bra, andra mycket sämre. En stor orsak är att kvinnor i snitt söker sig till yrken med lägre lön, som till exempel sjuksköterska eller socialsekreterare. Dessa yrken finansieras av skatter, vilket naturligt ger lägre lön, eftersom de inte är branscher som genererar vinst.
Varför
klarar sig pojkarna bättre när det kommer till högre studier och
matematik i gymnasiet och på universitetsnivå och
då
bortser vi
från genuskunskap och socionom.
Det är fler killar i toppen och i botten, medan tjejerna i snitt håller sig i mitten. Därför finns det i antal och procentuellt väldigt mycket fler killar i toppen. Längre fram i livet i karriären, om man sedan tar hänsyn till vilja att försaka familjeliv framför karriär, så försvinner ännu fler tjejer/kvinnor. Att kvotera in kvinnor och köra 50/50 män/kvinnor är att verkligen diskriminera män. Fast det ”skiter” man i.
Det är fler killar som skriver högre på nationella proven än tjejer, men trots det får killarna lägre betyg i skolan. Män är i genomsnitt 5,85% (11 rå poäng) bättre på högskoleprovet. Att kvinnor klarar sig bättre i skolan beror inte på kunskap utan andra egenskaper. Här är det en tradition av lärarna som gynnar smörande duktiga tjejer över killar. Lärarhögskolan är ”känt” som ett riktigt feministnäste! Det utbildas feminazister och hens i parti och minut.
Det är fler killar i toppen och i botten, medan tjejerna i snitt håller sig i mitten. Därför finns det i antal och procentuellt väldigt mycket fler killar i toppen. Längre fram i livet i karriären, om man sedan tar hänsyn till vilja att försaka familjeliv framför karriär, så försvinner ännu fler tjejer/kvinnor. Att kvotera in kvinnor och köra 50/50 män/kvinnor är att verkligen diskriminera män. Fast det ”skiter” man i.
Det är fler killar som skriver högre på nationella proven än tjejer, men trots det får killarna lägre betyg i skolan. Män är i genomsnitt 5,85% (11 rå poäng) bättre på högskoleprovet. Att kvinnor klarar sig bättre i skolan beror inte på kunskap utan andra egenskaper. Här är det en tradition av lärarna som gynnar smörande duktiga tjejer över killar. Lärarhögskolan är ”känt” som ett riktigt feministnäste! Det utbildas feminazister och hens i parti och minut.
Ett
problem är att hantverksyrken
(= enbart gymnasieutbildning) idag ger bland de högsta lönerna i
samhället. Snickare, rörmokare, truckförare, svetsare, elektriker,
byggjobbare, etc. Dessa jobb domineras som bekant av män, dessutom
de män som har varit svaga i grundskolan/teoretiska gymnasiekurser
och därför valt ett mer praktiskt yrke.
Kvinnor må vara duktigare i grundskolan/gymnasiet, men de väljer i betydligt högre utsträckning låglöneyrken som kräver universitetsutbildning. Så det finns knappast något tydligt positivt samband mellan god studievana och framtida hög lön, för de praktiska yrkena är det i princip ett negativt samband.
Om en kvinna och en man gör samma arbete på samma arbetsplats med samma resultat, så får de samma lön, att det skulle existera någon diskriminering är trams. Kvinnor och män ges samma förutsättningar av samhället, men sen gör vi olika val och därför är vi representerade olika i olika typer av sammanhang.
Att feminismens företrädare försöker trycka så mycket på "löneskillnaderna", vilket alla vettiga människor inser är en myt, visar bara hur lite feminismen idag har att gå på. Vi är ett jämställt samhälle!
Kvinnor må vara duktigare i grundskolan/gymnasiet, men de väljer i betydligt högre utsträckning låglöneyrken som kräver universitetsutbildning. Så det finns knappast något tydligt positivt samband mellan god studievana och framtida hög lön, för de praktiska yrkena är det i princip ett negativt samband.
Om en kvinna och en man gör samma arbete på samma arbetsplats med samma resultat, så får de samma lön, att det skulle existera någon diskriminering är trams. Kvinnor och män ges samma förutsättningar av samhället, men sen gör vi olika val och därför är vi representerade olika i olika typer av sammanhang.
Att feminismens företrädare försöker trycka så mycket på "löneskillnaderna", vilket alla vettiga människor inser är en myt, visar bara hur lite feminismen idag har att gå på. Vi är ett jämställt samhälle!
Intressant
är att det norska programmet "Hjernevask" behandlar bland
annat detta fenomen, att flickor presterar bättre i skolan, men ändå
är det så få som går vidare till de tekniska och välbetalda
yrkena. En teori är att det faktiskt är i generna. Kvinnan söker
sig till omvårdnad för det är det kvinnan är programmerad. att
vara bra på. Denna teori förkastas naturligtvis av
genus"vetenskapen". Många
tror
dock att det ligger en del i det.
Sen har väl den sociala strukturen spelat roll när det kommer till att värdera arbete. Man värderas efter hur mycket utbildning som krävs och det är en poäng i det. Samtidigt tycker anser många att undersköterskor är de mest underbetalda i vårt samhälle. Det är i grunden inte ett svårt jobb och kräver inte en lång utbildning. Men det är ett av våra allra viktigaste jobb och bör belönad mer än idag.
Sen har väl den sociala strukturen spelat roll när det kommer till att värdera arbete. Man värderas efter hur mycket utbildning som krävs och det är en poäng i det. Samtidigt tycker anser många att undersköterskor är de mest underbetalda i vårt samhälle. Det är i grunden inte ett svårt jobb och kräver inte en lång utbildning. Men det är ett av våra allra viktigaste jobb och bör belönad mer än idag.
Läser
man den här
listan
http://www.publikt.se/artikel/sa-myc...a-listan-18922
Så är det välbetalda människor och hyfsat många kvinnor på listan.
Ser man på partiledardebatten i SVT just nu är balansen ganska jämn mellan könen.
Och dagens privatisering av skola/sjukvård har ju gjort att kvinnoyrken får högre lön.
Tidigare när det offentliga drev verksamheten och betalade den samtidigt så fanns det inget direkt konkurrenstryck om arbetskraften. Men sedan kom Norgeresenärer och privatisering inom sjukvård/skola.
Visst finns det skillnader men omvälvningen pågår och det med kraft, så snart måste man invertera debatten och stötta pojkarna och männen så att dom kommer i kapp kvinnorna.
http://www.publikt.se/artikel/sa-myc...a-listan-18922
Så är det välbetalda människor och hyfsat många kvinnor på listan.
Ser man på partiledardebatten i SVT just nu är balansen ganska jämn mellan könen.
Och dagens privatisering av skola/sjukvård har ju gjort att kvinnoyrken får högre lön.
Tidigare när det offentliga drev verksamheten och betalade den samtidigt så fanns det inget direkt konkurrenstryck om arbetskraften. Men sedan kom Norgeresenärer och privatisering inom sjukvård/skola.
Visst finns det skillnader men omvälvningen pågår och det med kraft, så snart måste man invertera debatten och stötta pojkarna och männen så att dom kommer i kapp kvinnorna.
I
en
rapport om KTH:s diagnosprov framgick det att kvinnor på senare år
har börjat prestera bättre på nästan alla uppgifter förutom en.
Den uppgiften utvärderar "okonventionella angreppssätt".
På den uppgiften har män varit orubbade, även om det är låga
andelar bland både män och kvinnor som löser den.
Med andra ord: kvinnor tillgodogör sig i högre grad den kunskap man faktiskt ska inhämta under gymnasietiden. Samtidigt lyckas en en högre andel män ändå att utnyttja sina kunskaper på ett djärvare sätt.
Tabell 9 i följande:
http://www.lilahe.com/KTH2013.pdf
Det vore intressant att se hur det här ser ut i andra länder.
Många tror att anledningen till att män allmänt presterar sämre är att killar särbehandlas till det negativa i den svenska skolan.
Man anser inte att den genomsnittlige kvinnliga ingenjören är sämre än den genomsnittlige manliga. Man vet dock inte hur betygssnitten ser ut. Hade varit intressant att se betygsgenomsnitt för kvinnliga vs manliga studenter på framför allt mattekurser, för att se om samma sak framträder där som på diagnostesten eller om det ser annorlunda ut.
Men när det gäller topp-prestationer kommer männen att fortsätta att vara i majoritet, just p.g.a. resultatet till länken ovan.
Med andra ord: kvinnor tillgodogör sig i högre grad den kunskap man faktiskt ska inhämta under gymnasietiden. Samtidigt lyckas en en högre andel män ändå att utnyttja sina kunskaper på ett djärvare sätt.
Tabell 9 i följande:
http://www.lilahe.com/KTH2013.pdf
Det vore intressant att se hur det här ser ut i andra länder.
Många tror att anledningen till att män allmänt presterar sämre är att killar särbehandlas till det negativa i den svenska skolan.
Man anser inte att den genomsnittlige kvinnliga ingenjören är sämre än den genomsnittlige manliga. Man vet dock inte hur betygssnitten ser ut. Hade varit intressant att se betygsgenomsnitt för kvinnliga vs manliga studenter på framför allt mattekurser, för att se om samma sak framträder där som på diagnostesten eller om det ser annorlunda ut.
Men när det gäller topp-prestationer kommer männen att fortsätta att vara i majoritet, just p.g.a. resultatet till länken ovan.
Foliehatten tycker skolan ska vara till för att lära ut adekvat kunskap som är relevant i det vuxna livet, det finns inget inneboende värde i att flickor och pojkar presterar exakt lika, värdet är snarare att alla oavsett kön presterar så bra de kan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar