TTIP - är det ett bra handelsavtal?

Just nu förhandlar EU och USA om ett frihandelsavtal som kallas TTIP Transatlantic Trade and Investment Partnership.

Avtalet handlar om mer än frihandel som kan påverka existerande och framtida lagstiftning på många områden.
Inte minst vad det gäller miljöskydd, konsumentskyddslagstiftning och grundläggande medborgerliga rättigheter.

Frihandelsavtal mellan EU och USA är också ett viktigt steg i överförandet av makt från nationer till stora multinationella företag och därmed till de oligarker som har makten där.

Ett liknande avtal TPP har nyligen träffats mellan USA och en rad länder i Stillahavsregionen.

I många handelsavtal finns en kontroversiell tvistlösningsmekanism som kallas Investor-State Dispute Settlements (ISDS).

ISDS ger investerare rätt att stämma länder för lagstiftning som påverkar företagets vinster negativt. Denna mekanism är ett klart exempel på hur handelsavtalen underminerar demokratin. Vi i Miljöpartiet är mycket skeptiska till av avtal som TTIP när de får konsekvensen att det blir svårare att fatta viktiga, demokratiska beslut.

Mer om TTIP

Meningen med avtalet är att man som mål har, är att underlätta för företag att etablera sig på nya marknader och skapa fler jobb. Det låter nästan för bra för att vara sant. Det är det också.


Risken med avtalet är att det bara underlättar för företagen att göra vinster genom sänkta standarder och skydd för miljön, löntagare och vår integritet.

Det värsta för Sverige är att TTIP kan innebära att företag kan stämma svenska folket på närmast obegränsade summor pengar.
Hur då?

Om TTIP avtalet går igenom kan företag som ser sina vinster hotade av regleringar så som återkommunalisering, hårdare miljökrav och anständiga villkor för arbetare kan de stämma staten på stora belopp.


Dessutom riskerar avtalet att bakbinda lagstiftare i EU och Sverige. Alla lagar ska genomgå en screeningprocess där en liten grupp byråkrater ska granska förslag på nationell nivå och EU-nivå.
I denna process garanteras storbolagslobbyister stort inflytande eftersom det som ska granskas är om lagarna är ett ”hinder mot handel”.

Ska vi verkligen gå med på det?
Nej, därför skall vi säga nej till TTIP – avtalet riskerar att bli en trojansk dalahäst.

Vem tjänar på avtalet?
Det föreslagna handelsavtalet TTIP mellan EU och USA tjänar inte medborgarna utan sätter företagens intressen framför folkets.
Du får inget att säga till om och 90 % av alla rådgivare under processen har betalats av företagslobbyn.

Kritiska röster om TIPP
TTIP urholkar demokratin och rättsstaten: Utländska företag kan i framtiden stämma stater i särskild domstol.

Förfarandet kallas Investor-state dispute settlement, ISDS. Det kan leda till höga skadestånd om stater stiftar lagar som hindrar ett företag från att göra vinst på en viss marknad. Storbolagen har i detta upplägg bara rättigheter men inga skyldigheter när de stämmer oss för demokratiskt fattade beslut.

ISDS och liknande processer är inget tomt hot mot Sverige. Vattenfall stämmer tyska staten på 30 miljarder kronor för att tyskarna efter Fukushima vill fasa ut kärnkraften.

Ett annat exempel är cigarettjätten Philip Morris som försökte stämma Australien då staten vill ha neutrala cigarettförpackningar.
Avtalet är så dåligt att handelsvänliga The Economist dömt ut
ISDS som det största hotet att få igenom TTIP.

Avtalet hotar demokratin och för varje år blir det fler fall för skiljedomstolarna.

Bra för juristerna och storföretagen – dåligt för dig och demokratin.
En annan sak som är ett hot mot demokratin är att alla lagar på EU-nivå och nationell nivå kommer granskas för att se om de är ett ”hinder mot handel”.

I denna process kommer storföretagslobbyisterna ges en enorm möjlighet att skjuta ner alla förbättringar för folket som hotar företagens vinster.

TTIP öppnar också upp för att kunna låsa fast och skydda privatiseringar – en sorts tvångsprivatisering.

Exempelvis skolföretag skulle kunna stämma svenska staten om man vill återkommunalisera deras verksamhet. Det sätter företagens vinster framför förnuft och folkets vilja.

TTIP riskerar äventyra vår hälsa: Vad som är tillåtet i USA, skulle kunna bli lagligt i EU – vilket potentiellt skulle kunna öppna upp för fracking, genetiskt modifierade livsmedel och hormonbehandlat kött.

Småskaligt jordbruk kan komma att försvagas och livsmedelsindustrin får ännu mer makt.

TTIP riskerar undergräva friheten: I liknande avtal som TTIP har USA drivit en linje som skulle innebära ett stort hot mot vår frihet och integritet.
Det skulle alltså kunna innebära en högre grad av övervakning av internetanvändare. Överdriven upphovsrätt som kan bli resultat av moderna handelsavtal begränsar tillgången till kultur, utbildning och vetenskap.


TTIP är praktiskt taget oåterkalleligt:
När avtalet en gång har skrivits under kan folkvalda politiker i enskilda länder inte längre förändra avtalet. För att kunna göra en förändring i avtalet krävs det att alla avtalsslutande parter kan komma överens.

Sverige skulle ensamt inte kunna ta sig ur avtalet, eftersom det är EU som ingår avtalet.