Turkiet och Erdogan spelar hasard på högsta nivå!

 

En mycket intressant intervju med Alastair Crooke, fd. officer i brittiska underrättelsetjänsten, MI6, och EU:s säkerhetspolitiska rådgivare av Sophie Shevarnadze, ger en betydligt mer realistisk bild av läget och krafterna i Syrien.

Bilden vi får är helt annan än de vanliga, ganska ytliga och oftast USA-anpassade bilder vi får av svensk massmedia.
Titeln på intervjun är:
”Turkey uses refugees to blackmail EU into compliance – ex-MI6 agent”

Peter Ford som var brittisk ambassadör i Syrien 2003-2006 anser att USA:s politik i Syrien är dömd att misslyckas och att den även är skadlig och korrupt

Lyssnar man på intervjun inser man att trots att det för närvarande är ett eld upphör i Syrien och detta är bara ett spel för galleriet. Framför allt behöver USA sätta sig ner och fundera över nästa drag i konflikten.

Ett drag kan vara att USA vill skapa omständigheter där de kan beskylla Ryssland och Iran för att bekämpa och bomba vad de vill beteckna som ”moderata styrkor”, men som de facto är grupper som samarbetar med jihadisterna.
En annan orsak till pausen är USA:s, Turkiets och Saudiarabiens mellanhänder – kan omgruppera, få nya vapen och förbereda sig för strid.

Denna time-out är inte en början på slutet utan början på ett nytt kapitel.
De vill fylla på med nya vapen för att slå tillbaka de snabba framsteg som koalitionen, ledd av den syriska armén, har gjort över hela Syrien.

Framstegen måste stoppas för att ge motparten en bättre förhandlingsposition, för att de skall ha något handfast att förhandla om. För närvarande försämras deras förhandlingsposition för var dag som går. Om de syriska styrkorna når fram till Raqqa kommer rebellerna inte att ha mycket kvar. Syrierna måste hindras från att nå fram till Raqqa, annars kommer det inte att finnas något att förhandla om.
Det sker nämligen ”förhandlingar” på slagfältet dagligen, i trakten av Idlib och Aleppo.

En annan sak som är ytterst pinsamt för Washington är att de har kontaktat den ryska regeringen och bett ryssarna att säkerställa så att inte ryskt attackflyg angriper utpekade områden i norra Syrien.

USA har militära instruktörer i landet som utbildar moderata rebeller - c:a 7000 stycken.

Med andra ord:
USA erkänner att man kränker Syriens självständighet. Den syriska regeringen har tydligt deklarerat att amerikansk trupp endast får operera om denna fått regeringens samtycke.
Något sådant tillstånd har varken amerikaner eller britter fått av den syriska regeringen. Faktum är att USA och Storbritannien hela tiden stött rebellgrupper som anslutit sig till de olika islamistiska grupperingarna.

Men den stora anledningen till att Vita huset ber Ryssland att inte attackera de utpekade områdena är – vilket givetvis inte kommuniceras varken offentligt eller till Moskva – är att USA vill skapa säkra zoner för IS-trupper på flykt för att få skydd.

USA vill utverka tid för att partnern Saudiarabien skall kunna mobilisera sina invasionstrupper till Syrien tillsammans med Jemen.

Vicepresident Joe Biden deltog i en föreläsning på Harvard där han vid den efterföljande frågestunden ombads att ge sin syn på ifall USA agerat för sent i Syrienkrisen.
Joe Biden – som ofta kritiseras internt för att inte tänka längre än näsan räcker när han pratar med allmänheten – berättade att USA har ”goda” relationer med Erdogan och Turkiet. Turkiet har hela tiden varit bas för den dolda amerikanska militära verksamheten i Europa och Mellanöstern sedan lång tid tillbaks.
 
Bashar al-Assad är en del av lösningen
Det USA inte vill inse är att Syriens president Bashar al-Assad är en del av lösningen i detta land när kriget är över. Chanserna att al-Assad skall störtas är mycket liten.
För västmedia och västerländska analytiker har det länge varit ett önsketänkande i minst fem år att al-Assad måste avsättas. Det är nu dags för dem att vakna upp!

Västvärlden måste sluta stötta den så kallade "moderata oppositionen", vilket inte alls är moderat".

Att USA tappat allt inflyttande på de olika rebellgrupperna på marken står också klart. De enda som har inflytande över rebellgrupperna är Turkiets underrättelsetjänst och i viss mån Qatar och Saudiarabien.

Att beväpna rebeller har inte varit någon framgångssaga för USA, eftersom vapnen har hamnat i händerna på extremister. Varför USA fortsätter med denna politik som efter fem år inte haft någon framgång – är den stora frågan?

Det är talande att USA även nu har insisterat att Al-Nusra som är Al-Qaida inte skulle ha inkluderats bland de mål som fortsatt kan angripas trots eldupphöravtalet.
Den Fria syriska armén blev ett slags Walmart - en stormarknad för vapen.

De levererades vapen av USA, som kunde säga ”vi beväpnar endast moderata krafter”.
Dessa vapen vidarebefordrade sedan FSA till Al-Qaida och IS. Att detta gjordes avsiktligt råder det ingen tvekan om, eftersom USA och Storbritannien och deras bundsförvanter accepterade idén om att ett kalifat skulle skapas.
Ett bättre namn är Sunnistan, i östra Syrien och i delar av Irak.

Har al-Assad chansen att ena Syrien under eld upp hör?
Om al-Assad besitter minsta strategiska förmåga har han nu en stor chans att nå betydande framgångar.
Men samtidigt är det viktigt för president Assad och för Ryssland att få ett politiskt övertag och att de därför de var beredda till ett eld upprör.
Detta gynnar president Assads ambition att få igång en politisk process i Syrien.
Det är viktigt för många grupperingar i Syrien som är beredda att komma in nu och byta sida och ställa sig på den syriska arméns och koalitionens sida i kampen mot jihadisterna.
Det är viktigt för al-Assad att visa god vilja, både internt och internationellt, och att han är beredd att anpassa sig för att uppnå politiska framsteg.
En del bedömare tror att chansen är stor, men det är något komplicerat.
Det handlar inte bara om en kapplöpning till Raqqa utan både till Raqqa och Mosul på samma gång.
De städer måste intas och Turkiet är mycket angeläget om att lägga beslag på Mosul. Turkarna har alltid hävdat att Mosul är en del av Turkiet.
Efter den senaste uppgörelsen med EU har nu Erdogan fri händer, vilket kommer att
komplicera bilden en hel del. Kurderna kommer att få känna av detta!

USA vill att turkiska trupper intar Mosul. Syrien däremot anser att det vore synnerligen viktigt om icke-amerikanska och icke-turkiska styrkor (kurdiska) kunde inta både Raqqa och Mosul.
Detta skulle sätta stopp för planerna att skapa en kil i form av en Sunni stat i Mellanöstern, som skulle befinna sig under inflytande av Turkiet och Saudiarabien och fungera som en spärr mellan Iran och Medelhavet och Iran och Syrien.

Saudiarabien och Turkiet vill störta al-Assad
Men det finns inga som helst tecken på att Saudiarabien skulle vara intresserat av någon annan lösning än att störta Assad och den syriska staten. Det gäller inte enbart Assad, det är den syriska staten som skall störtas och man tror att Turkiet har samma målsättning. Det finns inga utsikter till politisk lösning på detta stadium.

USA har den senaste tiden alltmer närmat sig sina allierade, men håller även på att bli alltmer bekymrat.
De ser Turkiet agera på ett planlöst, oberäkneligt och farligt sätt och de ser en större fara – de vill inte inleda ett krig mot Ryssland, de vill inte att Turkiet drar in NATO i en storkonflikt i regionen.
Några detaljfrågor om eldupphöret.
USA och Ryssland har markerat områden där striderna är tänkta att upphöra, men i alla områden förkommer grupperingar av olika valör – vilket innebär ett riskmoment för eldupphöret eftersom man inte har kontroll över grupperingarna.

Problemet är att dessa grupper växlar flagg från ena dagen till den andra. Det går inte att sätta upp en förteckning över vilka som är moderata och i själva verket finns det inga moderata i Syrien. Om man med moderat avser någon som är anhängare av västerländsk demokrati och politiskt system.

Alla dessa grupperingar tror på kalifatet, på sharialag och de motsätter sig västerländsk demokrati. Det finns ingen som kan beskrivas som moderat som är beredd att sitta ned vid förhandlingsbordet och debattera olika förordningar eller frågor om konstitutionen.
Allt sådant motsätter de sig. De är jihadister vilkas syfte är att upprätta ett kalifat i Syrien och helt omstörta ordningen. Det är något som är raka motsatsen till vad som alltid varit i Syrien.
Den levantinska arten av Sunni islam har aldrig haft wahabistisk karaktär. Wahabismen har gjort sitt intrång i Levanten under de allra senaste åren, från att ha börjat i Tripoli, mer eller mindre kring år 1947. Inriktningen saknar helt rötter i Levanten.

Det militära läget är helt klart. Under hela denna tid har det framförts kritik mot att det ryska luftvapnet och dess allierade inte uppnått framgångar på marken.

I själva verket har det hänt saker som undgått uppmärksamhet i väst.
Iranierna och den syriska armén har avancerat ett litet steg i taget och de har nu nått en punkt där dominobrickorna börjar falla.
De har praktiskt taget intagit Aleppo. De har tagit samtliga större städer under sin kontroll, endast Raqqa återstår. Raqqa är en tämligen oviktig stad mitt i öknen men som spelar en politisk och symbolisk roll.

Turkiet har en central roll
Hittills har USA blundat när turkarna agerar. Av två skäl, för det första, efter bakhållet mot det ryska planet sade president Obama att ”Turkiet har rätt till självförsvar”.
Ett synnerligen anmärkningsvärt uttalande, som tidigare förbehållits israeliska handlingar.

Att Turkiet avser att utnyttja situationen i sin helhet är helt säkert. Deras ilska och bombangreppen mot Azaz-trakten handlar om att hålla försörjnings lederna öppna, framför allt till IS.
Turkiet har understött, försörjt och underlättat för IS genom hela kriget. Det ingår i turkarnas ambition att införliva delar av Syrien med Turkiet. Turkiet har alltid gjort anspråk på detta på ett ny ottomanskt vis.
Frågan är när vi får se turkiska trupper gå över gränsen.


Hur ställer sig NATO till detta ?
Enligt artikel 5 i NATO-fördraget är de övriga medlemmarna skyldiga att bistå en medlem som befinner sig under attack.
Men NATO har gjort klart för Turkiet att en turkisk attack mot Syrien inte utgör en attack mot Turkiet och därför bör man inte räkna med något stöd från NATO.
Vad som händer om turkiska styrkor tränger in och möter rysk trupp eller ryskt flygvapen kan dock vara en annan fråga.

Men NATO har klargjort för Turkiet att det krävs en hel del bevis för att få
NATO att tro att Turkiet befinner sig under attack.
NATO har inget intresse att bli indragna i denna konflikt och dessutom behövs ett majoritetsbeslut i NATO-rådet för att man skall bistå Turkiet militärt.
För att ett sådant beslut skall fattas kommer det att behövas en hel delpåtryckningar från Washington.

Eftersom Ryssland har full kontroll över det syriska luftrummet är ett anfall från Turkiet mycket oklokt.

Rysslands SU 35-or utklassar de F-16 -plan som Turkiet har. Dessutom kontrollerar Ryssland radiosändare, radar och målsökarsystem i det syriska luftrummet.
Om Turkiet mot förmodan går in i Syrien utan försäkran om stöd från NATO, kommer man att sakna flygvapen stöd och man kommer att möta kurdiska men också iranska styrkor och den syriska armén.
Det är inte helt klart att de klarar en sådan konfrontation. De har upprätthållit ett rykte om att vara starka, men deras erfarenhet bygger mest på att trakassera de egna kurderna i de sydöstra delarna av Turkiet.

Kris i Europa
Europa befinner sig i en annorlunda situation, de känner desperation inför den växande flyktingvågen.
De ser denna som en politisk och social kris och de är handlingsförlamande.

Därför gör man allt för att behålla Turkiets välvilja, man har precis gett Turkiet en muta på tre miljarder euro+ ytterligare tre miljarder efter gårdagens överenskommelse, för att de skall bromsa tillflödet av flyktingar.

Turkiet vet exakt hur de skall dra fördel av sitt inflytande och utöva utpressning gentemot Europa.
Dessutom har de nu fri händer att ta itu med kurderna!