söndag 8 maj 2016

Skolinbrotten ökar lavinartat!

Statistiken från Brottsförebyggande rådet talar sitt tydliga språk.

2012: 3900 inbrott
2015: 4300 inbrott
2016: 4500 inbrott
hittills

Det har bara gått drygt
4 månader i år och vi har redan fler inbrott i skolar än hela 2015. Trenden är klar – skolinbrotten ökar lavinartat.

Datorer och läsplattor är det som är attraktivt. Man går in på skolorna och stjäl datorer och Ipads och man letar även efter kontanter. Inbrott i skolor har det alltid varit på ett eller annat sätt, men inte i den här formen, där man nu går från skola till skola och tömmer dem på Ipads och datorer.

Ett av sätten är att tjuvarna går in på kvällarna eller eftermiddagen när många larm är avstängda för att det pågår aktiviteter i något hörn av skolbyggnaderna.

Polisen har de senaste månaderna i region Syd, Skåne län, Blekinge län och Kronobergs län sett ett väldigt liknande tillvägagångssätt.

Polisen säger att det är en pågående epidemi här i region Syd och även i våra intilliggande regioner där det är återkommande skolinbrott mer eller mindre varje dag.
På bara några månader har det skett 260 inbrott i skolor i Skåne län, 29 i Blekinge och 24 i Kronobergs län.
Polisen ser också att siffrorna ökar dag för dag och man ser vi inga tecken på att inbrottsvågen håller på att lägga sig.
Tillvägagångssättet är som sagt mycket lika. Polisen misstänker att inbrotten sker på sen eftermiddag.
På kvällar och nätter är lokalerna larmade. Tjuvarna slår till på eftermiddagen och tidig kväll, eftersom larmet oftast är avstängt då. Lokalerna brukar hyras ut till andra, och då lämnas hela skolbyggnaderna ofta inte larmade.
Polisen lägger nu ned stora resurser på att stoppa inbrottsvågen mot skolorna i Sydsverige.
Att så många inbrott sker är ohållbart. Förutom vanligt polisarbete diskuterar nu polisen också med skolorna hur de ska kunna förebygga för att fler inbrott inte skall ske.

Polisen i region Syd utreder nu om en liga ligger bakom många av dem. Det är ett väldigt liknande tillvägagångssätt, säger Robert Loeffel, som är presschef för polisen i region Syd.

Inbrotten en dyrbar historia
Förutom pengar för att köpa ny utrustning och reparera, så stjäl också inbrottsvågen i Sydsverige tid och energi från lärare och elever. Det är främst förstörelsen som kostar kommunen, inte stulet gods. Samtidigt har många skolor nu vidtagit åtgärder för att stoppa stölderna
Kommunerna har försäkringar men självriskerna är ofta mycket höga. Vill man ha lägre självrisk så blir försäkringarna extremt dyra.

Kommunerna har olika sätt att tackla detta problem. Bo Tenland, säkerhetschef på Växjö kommun förklarar:
”För att inte enskilda förvaltningar ska drabbas för hårt av sådana här tråkiga händelser så har vi en intern skadefond. Vid ett inbrott så kan till exempel utbildningsförvaltningen söka en summa på 50.000 kronor för att hantera kostnaderna efter ett inbrott, resten av den dyra självrisken står kommunen centralt för.
Men förutom självrisken kostar det också att arbeta med larm, säkerhetsrutiner och märkning av it-produkterna. Sedan kostar det också att många känner obehag och oro efter ett inbrott och att det kan störa undervisningen på skolorna”.
I Karlskrona kommun låter man skolorna betala själva vid inbrott och skadegörelse och självrisken ligger på 200.000 kronor.

Ulla Nelson säkerhetschef i Karlskrona kommun säger:
”Att kommunen centralt inte står för kostnaderna gör att varje skolområde måste jobba ordentligt med säkerheten”.


Sydsvenskan skriver:
”Kostnaden för skolinbrott skjuter i höjden i Malmö. Inbrotten har nu ökat så mycket att försäkringskostnaden nästan tiofaldigats under första kvartalet. I Malmö rapporterades fem skolinbrott under första kvartalet 2014. Hittills i år har fler än tjugo inbrott skett. Försäkringskostnaden har gått från 139 050 till 1 241 877 kronor - pengar som Malmö stad måste punga ut med”.


Vilka är tjuvarna?
Polisen menar att det rör sig om flera gärningsmän och att de sannolikt är bosatta i Sverige men har kopplingar till Balkan.
Man skickar stöldgodset utomlands och polisen har sett att det poppat upp i Belgrad. Vi är övertygade om att de misstänkta har kopplingar dit.
Tillvägagångssättet är nästan alltid ungefär detsamma vid många av inbrotten, även på andra orter i Sydsverige som har också drabbats.
Det tyder på att det är en organiserad brottslighet som informerar varandra om tillvägagångssättet, för att få största möjliga byte.
Men även att göra inbrott på sen eftermiddag, för att undgå att upptäckas.


Inbrott i Junedalsskolan i Jönköping
För någon vecka sedan på natten har någon eller några brutit sig in i Junedalsskolan i Jönköping.
Inbrottet upptäcktes när personal kom till skolan på morgonen därpå.
Biträdande rektorn Krister Gren berättar:
”En städerska upptäckte det och sedan var det en fritidspedagog som larmade”.

I Junedalsskolanskolan går 760 elever i årskurserna sju till nio. Samtliga fick skickats hem.
Krister Green berättar vidare:
”Det är ett omfattande inbrott så vi har beslutat att stänga grundskolan i dag. Eleverna får gå hem och så har vi ett möte med personalen där vi informerar”.

"Jäkla massa dörrar uppbrutna"
Polisen vet ännu inte vad som stulits.
Men det är en jäkla massa dörrar som är uppbrutna, säger Jönköpingspolisens presstalesperson Lasse Johansson.

Enligt den biträdande rektorn rör det sig om bland annat datorer som tjuvarna har tagit med sig.
Det är väldigt många kontor, arbetsrum och klassrum som har blivit genomsökta. Jag har inte hunnit gå runt än, polisen ville spärra av direkt, säger Krister Gren.
Förhoppningen är att skolan ska kunna ha öppet som vanligt dagen därpå.
”Det är förskräckligt, tråkigt och frustrerande. Det berör många människor”, säger Krister Gren.

Det stora problemet för skolorna är att lokalerna används efter skoltid av andra personer än skolans personl och då kan man inte larma. Detta faktum har tjuvarna noterat och passar på att göra
inbrott.
För att komma tillrätta med detta problem får skolorna se över sina rutiner efter skoldagens slut med hjälp av polisen.
Inte ett helt lätt arbete. Något måste göras eftersom inbrotten ökar lavina
rtat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar