Den danske "bonderöven" pratar om dendrokronologi!

Dendrokronologi

Ett av mina favoritprogram på TV är ”den danske bonderöven”.
I ett av program pratade han om dendrokronologi. Det är en metod som kan säga hur gammalt ett träd är.

Eftersom jag alltid vill ta reda på saker och ting, har ni här vad dendrokronologi är.

Sedan 20 år finns i Sverige en metod att exakt datera trä. Här är en kort beskrivning av hur dendrokronologi fungerar och hur metoden kan användas.
Dendro-krono-logi kommer från de grekiska orden för träd, tid och kunskap.

I Sverige finns ännu ett stort antal intressanta byggnader och andra konstruktioner helt eller delvis av trä. Många av dessa har en hög ålder vilken tidigare inte har gått att fastställa i brist på skriftliga dokument eller andra källor. Få äldre byggnader har säkra uppgifter om årtal för uppförande eller ombyggnad.

Inom vår materiella kultur är dateringar ofta viktiga för att förstå utveckling, stilar och företeelser. Det gäller till exempel inom arkeologi, konstvetenskap och etnologi. Dessa vetenskaper har sedan länge utvecklat egen metod för relativ  datering. Väl känd för allmänheten är C14-metoden. Den används för att datera organiskt material, framförallt från förhistorisk tid, före år 1050.
För yngre material används den av flera skäl knappast. Dess värde begränsas av de ungefärliga dateringar som den kan ge, till exempel år 1050 +100 år.

Byggnadshistorisk forskning stöder sig ofta på stilistiska eller tekniska drag i en byggnad, t.ex. för timmerhus förekomst och typ av knutskallar. Den osäkerhet som ligger i en typkarakterisering och typinordning gör en exakt metod som dendrokronologin särskilt värdefull.

Dendrokronologins metod

Ett träds tillväxt är beroende av en mängd faktorer, tillgång till näring, ljus och värme. Tillväxten yttrar sig så, att träden får årsringar i veden.  Dendrokronologin utnyttjar klimatberoende faktorer såsom sommartemperatur och nederbörd.

Klimatets variation från år till år är inte slumpmässig men inte heller strängt periodisk. Variationen under en period av år har inte sin motsvarighet under någon annan period.
Klimatvariationerna kan spåras i årsringarnas tillväxt. Två träd som haft normal tillväxt och som under ett vist antal år har växt samtidigt visar likheter i variationen av årsringarnas bredd och densitet=täthet.
För ett träd som fälls idag kan vi ge varje årsring det årtal då tillväxten skett.
Om ett träd med en sekvens av dessa daterade årsringar har växt samtidigt med ett träd uppvisande en motsvarande sekvens av årsringar i ett odaterat virke kan man räkna fram datering för samtliga årsringar i det okända virket.
Genom av i tiden överlappande årsringsserier kan man successivt datera virken bakåt i tiden tills istiden sätter en naturlig gräns.
Mätdata från daterade årsringar bildar referens kronologier, så kallade standardreferenser. Med hjälp av dessa kan äldre stockar dateras för den tidsperiod och det geografiska område de täcker.
Dendrokronologin har många andra tillämpningsområden förutom datering, t.ex. studium av klimatfaktorer och miljöförändringar.

Enda gången man inte kan datera ett träd ålder är när det har utsatts för en attack av ollonborren.

Ollonborren
Den har en cykel på 4 år. Det tar lång tid för larven att utveckla sig i jorden.
När larven kläcks på våren svärmar de kläckta ollonborrarna. De äter blad och knoppar av träd, ek och bok verkar vara favoritträd. Honan kan lägga upp till 100 ägg. Äggen läggs i marken, där de kläcks till larver. Larverna åter av trädets rötter. Att ett träd blivit utsatt för ett ollonborrangrepp kan man se när man försöker datera detta via årsringarna. Vart 4:e år har de en ring som ser exakt likadan ut och då kan man inte datera åldern.

I H.C. Andersens saga om Tummelisa förälskade sig en ollonborre i Tummelisa och enleverade henne. Hon flydde emellertid med en svalas hjälp, och sagan fick ett lyckligt slut