Internet på både gott och ont!

Internet på både gott och ont!

Med internet har en revolution inletts. Nu kan alla människor ”nå ut” med sina berättelser, betraktelse och sina budskap. Det är nu som yttrandefriheten blir en fråga, som direkt angår alla människor och glöm inte att yttrandefriheten förlorar sitt värde om för många utnyttjar den!

Var du skriver har betydelse

Som svensk medborgare bosatt i Sverige täcks du både av Sveriges lagar och EU-lagar. Både vad gäller yttrandefrihet och rätten till skydd av den personliga integriteten finns både EU-direktiv och svenska lagar.

Varför yttrandefrihet?

Yttrandefrihet behövs av flera skäl:

Försvar av sanningen
Försvar av demokratin
Försvar av den personliga friheten

Yttrandefriheten är något som är bra och nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det är en självklarhet och den behöver inte närmare motiveras.
Ibland kan det vara svårt att nå enighet, om var gränserna skall gå för yttrandefriheten. Vid konflikter eller problem i ett samhälle, kan det vara värt att titta närmare på själva idén.
Debatten skulle tjäna på om alla funderade lite mer och lite djupare på värdet av yttrandefrihet, och vad vi måste begära av oss själva och andra när den realiseras.
Det finns minst tre olika argument för yttrandefriheten, alla värda att ta på allvar.

Sanningsargumentet:
Alla yttranden är tillåtna, både genomtänkta. ogenomtänkta, gissningar, kontrollerade uppgifter, korrekta och felaktiga påståenden.  För eller senare kommer dina påståenden, att kontrolleras av människor. De kan då, på egen hand skilja på, vad som är sant från falskt.  Att förbjuda lögnen fungerar inte, däremot kommer sanningen alltid att segra i det långa loppet.

Demokratiargumentet:
Offentligheten – dit räknar man tidningar, radio, TV och numera också Internet. Det är en arena, där företrädare för fram olika åsikter och värderingar. Företrädarna för de åsikter som vinner gehör hos flest människor, skall också få störst inflytande i samhället – det är demokratins princip.
Man kan inte i förväg, förbjuda att vissa åsikter framförs, då sätter man demokratin ur spel. Det innebär, att även antidemokratiska, inhumana eller på andra sätt stötande röster måste få höras. Av samma skäl som man inte bör förbjuda lögnen, bör man inte heller förbjuda de obehagliga åsikterna.

Argumentet om personlig frihet:
Den enskildes mänskliga rättigheter är, att få tala fritt. Om individen med sitt tal skadar – på ett konkret eller direkt sätt – någon annan kan han med lagens stöd straffas för det i efterhand.
De flesta anser nog, att alla tre argumenten för yttrandefriheten är goda, även om uppfattningarna om vilket som väger tyngst kan gå isär.

Några lagar som styr

Tryckfrihetsförordning
Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges grundlagar. Den säger att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Tryckfrihet är en viktig demokratisk rättighet.
Tryckfrihetsförordningen innehåller meddelarfrihet, rätt till fri informationsspridning och anonymitet samt förbud mot censur och efterforskning av källor. Den innehåller även förbud mot förtal och kränkningar.

Yttrandefrihetsgrundlagen
Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.

PUL
Personuppgiftslagen kom till som en förlängning av den gamla datalagen och är en omstridd lag då den redan när den tillkom var aningen efter sin tid och numera är en riktig dinosaurie. Hantering av personuppgifter utan personens uttryckliga tillstånd är i grunden är helt solklar olaglig, men det finns många snåriga undantag och rättspraxis som inte heller.

Sedan 2007 har sparandet av personuppgifter i datorer blivit något friare.
Men det är nu i princip två former som alltjämt är olagliga:

1. Register – du får inte skapa register som har som syfte att göra det enkelt att hitta uppgifter om enskilda personer. Skånepolisens rom-register är ett tydligt exempel, men till exempel en idrottsförening som inte frågar sina medlemmar om lov innan de skapar ett medlemsregister kan också vara ute på hal is.

2. Behandling av uppgifter som kränker den enskildes ”personliga integritet”. Datainspektionen, den myndighet som övervakar efterlevandet av PUL, har slagit fast att det inte finns några schabloner att bedöma huruvida en viss personuppgiftshantering är kränkande eller inte. Hantering som gör att någon blir kränkt är kränkande, och vice versa.

Näthat
Det kanske största problemet med att skriva fritt på nätet, är att många har svårt att hålla en hyfsad ton. Personer – såväl offentliga som okända – ”hängs ut” till höger och vänster och bakom anonyma användarnamn vräker människor ur sig nästan vad som helst kan det verka som.

Kort sagt har möjligheterna att kommunicera och publicera texter som får spridning på nätet sedan länge vuxit ifrån tydligheten i de lagar som gäller för vad vi får och inte får säga om varandra. Ett virrvarr av olika lagar både i Sverige och på EU-nivå gör inte saken lättare.

Olaga våldsskildring
Att publicera bilder i tryck på sexuellt våld eller tvång är olagligt, liksom att publicera bilder, videor eller andra upptagningar av både sexuellt och annat grovt våld mot människor och djur i andra medier. Att sprida bilder på en våldtäkt är alltså ett brott mot yttrandefriheten, med bara några få undantag för till exempel böcker om ämnet eller journalistik där det anses berättigat att visa materialet.


Twitter är en av de stora skådeplatserna för näthatet.

Förtal
Förtal innebär att sprida sakuppgifter om andra som kan leda till att dessa drabbas av andras missaktning. Det kan till exempel vara att påstå att någon är prostituerad eller att sprida rykten om att någon odlar hasch i hemmet.

Det är inte förtal att uttrycka sig allmänt negativt om någon, och att använda ett allmänt skällsord faller nästan alltid under den här bedömningen, även om det är ett ord som egentligen utgör ett påstående om sakuppgift.

Att kalla någon för idiot tolkas i princip aldrig som förtal.

I Sverige kan du fällas för förtal även för helt sanna uppgifter, om skadan för den utsatte är större än värdet av att offentliggöra uppgifterna. Det gör att ju mer offentlig en person är, desto mer måste hen stå ut med utan att kunna stämma den som spridit uppgifterna för förtal.

En viktig poäng är att förtal är själva spridandet av uppgifterna. Ett bra exempel är det uppmärksammade Instagram-målet i Göteborg. Två tonårsflickor dömdes för förtal efter att ha spridit kränkande uppgifter om andra flickor på gymnasieskolor i Göteborg.
Flickorna påstod hela tiden att det inte var de själva som hade skrivit meddelandena utan andra, men de dömdes alltså ändå för förtal.

Om jag till exempel går hem till min fru nu och säger att jag precis blev uppringd av en journalist som verkade kriminell är det inte brottsligt. Men om jag istället skriver samma sak på Twitter kan det tolkas som förtal.
 
Förolämpning
Där förtal handlar om att sprida uppgifter om andra, är en brottslig förolämpning, att mer direkt smäda någon. Det kan handla om fysiska handlingar som att spotta någon i ansiktet, eller att kalla någon för diverse osmakligheter via sms.

Olaga hot
Att hota någon i syfte att få den personen att frukta för sitt eller närståendes liv och/eller egendom är olaga hot. Tidningar och andra nyhetsmedier kan rapportera om andras hot, vilket gör att den som vill hota kan försöka göra det genom att låtsas skriva en rapport om ”en annans” hot och sedan påstå att uppgifterna kom från en anonym tredje part. Hur domstolar kommer att ställa sig till liknande fall är fortfarande oklart, men de allra flesta förstår att det är både olagligt och omoraliskt att hota andra med våld av olika slag.

Det finns även två specialfall av olaga hot som gäller hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak. Det första är hot som försöker påverka en person som arbetar på en myndighet att fatta ett visst beslut - till exempel en domare skall fatta ett beslut. Det andra är samma sak, men riktat mot vittnen.

Uppvigling
Uppvigling innebär att du försöker få andra att begå brottsliga handlingar. Det behöver inte vara uttryckliga uppmaningar utan kan räcka med exempelvis att ge en instruktion, till hur ett brott kan begås.

Hets mot folkgrupp
Ordet hets gör att en del tolkar detta som att enbart gälla aggressiva uttalanden, men lagen innefattar egentligen alla negativa uttalanden. Du får inte yttra dig negativt om en folkgrupp på grund av ras, hudfärg, nationellt/etniskt ursprung, religiös övertygelse eller sexuell läggning. Med folkgrupp menas både enskilda grupper och mer övergripande begrepp som ”invandrare”.

Noterbart är att lagen ännu inte innehåller skydd mot missaktning på grund av könstillhörighet. En sådan ändring är dock på väg så att även transpersoner ska få samma skydd som till exempel homo- och bisexuella.

Hets mot folkgrupp gäller även för jämförande uttryck där en grupp utmålas som överlägsen en annan. Du får till exempel varken säga att norrmän är bättre än alla andra eller att alla andra är sämre än norrmän.
 

Kommentarer i media/internet
Många kommenterar artiklar i media. Du står under beskydd av yttrandefrihetsgrundlagen. Det är den ansvarige utgivaren som kan fällas för brott mot lagen.

En webbplats med utgivningsbevis, oavsett hur liten eller stor den är, har alltså samma rättigheter och skyldigheter som en tidning och det innebär bland annat att enbart är den ansvarige utgivaren som kan ställas till svars för brott mot yttrandefriheten.  
Den som har kommenterat en artikel riskerar därför inget för egen del. Det är alltid sajtens utgivare, som måste se till att lagen följs.

Samtidigt blir det svårare att få den som driver sajten fälld, eftersom dessa brotts tas upp i en särskild domstol med jury och där enbart justitiekanslern kan väcka åtal. En friande dom från juryn kan dessutom inte överklagas.

För dig som skriver kommentarer och gör inlägg på webben, har det stor betydelse vad du skriver och vilket ansvar du har för din text. En kommentar på en artikel på Expressen är inte samma sak, med exakt samma text i ett svar på Avpixlat.


Detta var ett försök att reda ut var gränsen går, för din grundlagsskyddade yttrandefrihet, och vilka brott du kan göra dig skyldig till genom att skriva sådant som inte faller under det skyddet.