EU toppmötet på Malta den 12 november 2015

Varför ett möte?
Detta extrainkallade EU-toppmöte på Malta utvärderade hur det gått med tidigare beslut i flyktingpolitiken.  

För Sverige är den viktigaste frågan, att få igång den så kallade omfördelningsmekanismen, för en jämnare fördelning av asylsökande. Det slog statsminister Stefan Löfven fast, när han på tisdagen mötte riksdagens EU-nämnd för att spika Sveriges linje

Diskussionspunkter på mötet i Malta:
Toppmötet är informellt och inga beslut eller uttalanden väntas. Följande delar av flykting- och migrationspolitiken ska diskuteras:

Omfördelningsmekanismen - om varför det går så trögt att flytta flyktingar.

Hotspots - flyktingmottagning i EU-regi i Grekland och Italien

Gränsbevakning av EU:s yttre gräns

Snabbare återvändande för de som fått avslag på asylansökan

Samarbete med tredje länder som Turkiet och nordafrikanska länder

Handlingsplan för de afrikanska länderna
Med stöd av en fond på motsvarande 17,6 miljarder kronor vill EU-länderna att  afrikanska länder skall göra mer, för att se till att personer inte flyr till Europa.
Representanterna för fler än 60 europeiska och afrikanska enades om denna plan.

Planen innehåller bland annat en fond på minst 17,6 miljarder kronor. Pengarna ska användas till dels att se till att afrikaner inte känner sig tvingade att fly till Europa.  EU har rätt att skicka tillbaka dem som kommer utan rätt att uppehålla sig i EU.
Planen är uppbyggd kring fem delar och en lista på 16 åtgärder som ska vara på plats innan 2017.

Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande säger:
”Vi hyser inga illusioner om att vi kan förbättra situationen över en natt. Men vi förbinder oss att ge människor alternativ till att riskera sina liv,genom att försöka ta sig till EU.

Macky Sall, Senegals president, välkomnade fonden men hade hoppats på mer bidrag från EU-länderna.
”Vi hade naturligtvis önskat att fonden förstärktes men det är ett viktigt steg”.
Efter Afrikatoppmötet fortsätter EU-ländernas stats- och regeringschefer på plats med ett eget informellt toppmöte där flyktingkrisen och sannolikt det svenska beslutet att idag införa gränskontroll ska debatteras.

Omfördelningen av immigranter
I september beslutade EU-länderna att asylsökande ska kunna flyttas mellan EU-länder för en jämnare fördelning. Hittills har dock bara 147 personer av utlovade 106 000 flyktingar omflyttats från Grekland och Italien till andra EU-länder.

I förra veckan begärde regeringen hos EU-kommissionen att flyktingar som befinner i sig i Sverige ska kunna omflyttas till andra EU-länder.

Stefan Löfvén
”Vi vill omfattas av omfördelningen därför att vi har tagit emot många i förhållande till vår capita. Många fler än vad andra länder har gjort. Omfördelningen måste implementeras så att den fungerar full ut”.
Moderaternas utspel på måndagen om tillfälliga gränskontroller och striktare tillämpning av Dublinförordningen dominerade inte minst journalisternas frågor efter EU-nämndsmötet. Moderaterna vill att de asylsökande som anländer till Sverige från andra EU-länder och som inte tidigare registrerats enligt Dublinförordningen ska nekas inresa till Sverige.

Stefan Löfven argumenterade inte emot i sak utan slog fast att:
”Dublinförordningen gäller och ska tillämpas”.

Men att de moderata förslagen måste utredas vidare och sedan i lämplig mån förankras i EU.

Stefan Löfvén
”Jag tror inte Moderaterna har gjort en konsekvensanalys och vi kan inte i den här stunden bara kasta ur oss mer eller mindre oreflekterade förslag. Jag är inte beredd att säga bu eller bä till det ena eller det andra. Dels måste det analyseras hur det påverkar oss vilka konventioner bryter vi då emot eventuellt och hur kan det påverka andra länder. Huvudstrategin måste vara att vi gör detta samlat i Europeiska unionen”.
Regeringen införde några dagar senare gränskontroller.

Statsministern vill varna för splittring.
Om EU samlat inte klarar att hantera den här frågan då har vi en risk för EU. Det här är farligt för migrationsfrågan och för de flyktingar som behöver hjälp men det är också farligt för Europeiska unionen. Vi måste klara det här tillsammans och det finns ingen annan lösning!

Omfördelningsmekanismen

Den 14 och 22 september beslutade EU-ländernas migrationsministrar att 106 000 flyktingar som idag befinner sig i Italien och Grekland inom ett till två år ska omflyttas till övriga EU-länder utom Storbritannien och Danmark. EU erbjöd Ungern att ta emot 54 000 asylsökande därifrån. Men sedan landet tackat nej blev platserna lediga. Sverige begärde den 5 november att få del av de vakanta platserna.  
En lista över antalet flyktingar som ska omfördelas till vilka länder är fastslagen.
Hittills har bara 149 personer omflyttas från Grekland och Italien till fem länder: Sverige, Finland, Spanien, Frankrike och Luxemburg. 19 EU-länder har inte ännu tagit emot någon.
Fjorton medlemsländer plus Liechtenstein har dock meddelat att de i dagsläget är redo att emot 3 496 flyktingar. Det kan visa på svårigheter att få flyktingar att lämna Grekland och Italien. Sverige vill inte att asylsökande ska få välja vilket land de ska omflyttas till.