Vattenfalls tyska affärer: Katastrof

Idag släppte Vattenfall sin årsberättelse för 2015. Återigen gör man brakförluster.

Denna gång är det verksamheten i Tyskland som är i blickpunkten.
Alla kommer väl ihåg Gustav Fridolin och hans ”kolbit” som han tog med sig på sina debatter i TV.
”Brunkolet ska stanna i jorden och Vattenfall skall sälja sina tyska kraftverk”

Nu ser det ut att bli verklighet. Vattenfall försöker sälja brunkolkraftverket i Tyskland.

Affärerna ser ut att bli en enorm förlustaffär för Vattenfall. Frågan
är om man överhuvudtaget för igen det man satsat.

Bara för några år sedan kunde man läsa på Vattenfalls hemsida där beskriver de det jättelika kolkraftverket Moorburg som en effekt motsvarande två kärnkraftsreaktorer -
"ett av världens modernaste och effektivaste kraftverk".

Kraftverkets effektivitet hyllades, liksom den positiva påverkan på den lokala ekonomin och arbetsmarknaden.

Men verkligheten är den att kolkraftverket både är en ekonomisk och miljömässig mardröm. Hela denna affär är inte långt ifrån det utskällda köpet av holländska Nuon när det gäller nedskrivningar.

Först i drift sommaren 2015
Under hela uppbyggnaden har verket drabbats av omfattande tekniska problem som medförde att bygget har försenats och fördyrats.
Först hösten 2015 började kraftverket gå på full effekt.
Investeringskostnaden för kolkraftverket beräknades till 26 miljarder kronor, men när det blev färdigbyggt stannade notan på omkring 29 miljarder kronor. Detta var 3 miljarder kronor mer än ursprungs kalkylen.

Nedskrivning av värdet
På bara tre år har man fått skriva ner värdet med 13,7 miljarder kronor. Problemet är att en rättsprocess om kraftverkets miljöpåverkan har startats.

Enligt analytikern Jakob Magnussen på Danske Bank kan fler nedskrivningar komma redan i år. Han menar att slakten av Moorburgs värde är långt ifrån över.

Magnussen får medhåll från Ingvar Mattsson, analytiker på Swedbank.
”Vi ser en risk för ytterligare nedskrivningar. Hur mycket beror på hur konservativa de var på Vattenfall vid den senaste nedskrivningen, men det kan vara ytterligare 2 miljarder kronor”.

Frågeställningen kring nedskrivningar ligger kvar, den jobbiga tiden på marknaden är inte över. Den blir först över när de komplicerade miljöförhandlingarna blir klara och det kommer att ta tid. Utgången av dessa förhandlingar/rättsprocessen kan komma att medföra ytterligare hårda slag mot kraftverkets ekonomi,
Man kan jämföra Moorburg med Vattenfalls ökända holländska affär med kraftbolaget Nuon som skrevs ner från 97 till under 50 miljarder kronor.

I Tyskland handlar det om ett enda kraftverk, som Vattenfalls ledning fattade beslut om att bygga så sent som 2006, som har tappat nästan 14 miljarder i värde.


Miljörättsprocess mot verket från EU
EU-kommissionen menar att Moorburg tillåts ta stora mängder kylvatten från floden Elbe. Enligt kommissionen är Elbe ett viktigt vattendrag för vandrande fisk.
De menar att det är fel att pumpa tillbaka det uppvärmda vattnet till floden.
Det är samma krav som Hamburg ställde från början. Enligt en källa från Hamburgs lokala regering är det skandalöst att bolag kan stämma nationer för att de bryter mot miljöskyddslagar.
Här har Tyskland helt enkelt enligt kommissionen varit för generöst med miljötillstånd till Vattenfalls kolkraftverk. Det anses bryta mot uppsatta regler.
Det märkliga i sammanhanget är att Hamburg för flera år sedan försökte skärpa miljökraven på Moorburg för att följa EU-direktivet. Vattenfall reagerade kraftigt mot politikernas ökade miljökrav, då bolaget tidigare fått indikationer om att det hade vidtagit tillräckliga åtgärder.

Vattenfall vägrade i slutändan att gå med på de ökade kraven. Den svenska kraftjätten stämde Tyskland i en skilje nämnd - ISDS-nämnd – Investor-State Dispute Settlement. Det är en speciell tvistlösningsmekanism som finns i internationella handels- och investeringsavtal.
Därefter förlikades Vattenfall och Tyskland i en hemlig överenskommelse.
Man kan dra den slutsatsen att Hamburg fick backa från många av de miljökrav som staden ville ställa på Moorburg.

Om EU-domstolen går på kommissionens linje kommer det sannolikt innebära ytterligare en tuff smäll mot Vattenfalls redan misslyckade investering.
I slutändan kan kraftverket stoppas från att köra på full effekt under stora delar av året, för att minska den negativa påverkan på fisklivet i Elbe. Enligt vissa uppskattningar kan det handla om 200 dagar om året när kraftverket måste dra ner på effekten.
Om EU-kommissionen får igenom sina påpekanden kommer det att minska lönsamheten för kraftverket ytterligare.
Det är svårt att avgöra hur mycket men klart är att Vattenfalls investering i Moorburg är en katastrofal investering där man redan fått skriva ner värdet med femtio procent

Saxat från Vattenfalls årsberättelse 2015 presenterat den3 februari
Vattenfall har inte velat kommentera EU-kommissionens process kring Moorburg utan hänvisat till bolaget årsrapport.

Ur den kan vi läsa följande:
Nedskrivningar med15,2 miljarder SEK på brunkolstillgångar i Tyskland och 4,0 miljarder SEK på kraftverket Moorburg i Hamburg.

Tyska brunkolstillgångar bjuds ut till försäljning.

Den 22 september publicerade Vattenfall en inbjudan att

delta i anbudsförfarandet av Vattenfalls tyska brunkolstillgångar.
Även Vattenfalls vattenkraftstillgångar i närområdet bestående av tio vattenkraftverk, främst pumpkraftverk, kan komma att ingå i en försäljning, dock enbart som en del av försäljningen av brunkolstillgångarna.

Frågan är hur stora förluster Vattenfall kommer att göra på dessa affärer.

Expertutlåtande bekräftar att kärnkraftsavsättningarna i Tyskland är korrekt beräknade.

Den 10 oktober publicerade den tyska regeringen en granskningsrapport om kärnkraftsavsättningarna i Tyskland som revisionsbolaget Warth & Klein Grant Thornton AG utfört på regeringens uppdrag.
Revisionsbolaget rapporterade att de inte funnit skäl att motsätta sig kärnkraftsoperatörernas principer för att beräkna sina avsättningar.

Vattenfall har avsatt cirka 3 miljarder EUR för avvecklingen av sina delägda tyska kärnkraftverk. Den tyska regeringen har tillsatt en särskild kommission som under våren 2016 ska ta fram rekommendationer för hur finansieringen av avvecklingskostnaderna långsiktigt kan säkerställas.

Överenskommelse om “standby kapacitetsreserv” för tyska brunkolskraftverk.

Inom ramen för en överenskommelse mellan den tyska regeringen och de tyska brunkolsproducenterna har Vattenfall träffat avtal om att under 2018 och 2019 överföra två produktionsenheter i kraftverket Jänschwalde om vardera 500 MW till en ”standby kapacitetsreserv”, för att sedan, efter fyra år, helt ta dem ur drift. Det kommer att reducera Vattenfalls koldioxidutsläpp med 8 miljoner ton per år.

Kapacitetsreserven kommer totalt att uppgå till 2 700 MW och ägarna till kraftverken ska kompenseras för utebliven produktion under den tid kraftverken står i standby läge.

Enligt den tyska regeringen kommer ersättningen för samtliga

kraftverk i reserven att uppgå till 230 miljoner EUR per år under sju år.

Klart är att Vattenfalls utlands affärer är en fullständig katastrof. Där aktieägarna dvs svenska staten inte för någon utdelningen på satsat kapital, snarare tvärtom, kapital behöver tillföras om inte Vattenfall skall gå i konkurs.

Ännu en gång är det bevisat att det behövs proffs med kompetens som skall sitta en i en bolagsstyrelse.