Man
behöver bara gå
tillbaka ett par
decennier, så
var Sverige en stark försvarsmakt. Flygvapnet var bland
de starkaste i världen,
flottan hade dussintals ubåtar och
fartyg och
kustartilleriet vaktade kusterna från en mängd hemliga
berganläggningar.
Idag
efter ett antal ödesdigra och märkliga beslut som framför allt
baserades på tron att framtida krig i Europa var uteslutna.
Resultatet av denna politik blev att det mesta av försvaret är
borta och Sverige har i princip inga möjligheter att försvara sig.
När
försvaret var som störst i mitten av 1980-talet, fanns över 100
000 soldater i stridande förband, om man också räknade in
lokalförsvarsförband och hemvärnsförband fanns ytterligare 350
000 man. Flygvapnet hade över 300 flygplan, flottan hade ett 40-tal
krigsfartyg och 12 ubåtar, och kustartilleriet bestod av 28
bataljoner.
Geografiskt
är Sverige ett stort land, det femte största i Europa med sina 447
435 kvadratkilometer och vi har en av Europas längsta kuststräckor
- 3 200 kilometer vilket gör att det inte är lätt att försvara
Sverige.
Varför
blev det så här?
President
Reagan avslutade det kalla kriget i samband med Berlinmurens fall
1989 och Sovjetunionens kollaps kort därefter, började kvaliteten
på det svenska försvaret sjunka. Alla trodde att ”den ryska
björnen” hade lagt sig till ro i all evighet!
Då
hände det ytterst märkliga att försvarsledningen själv beslöt
sig för att ta "time out". Militärerna i landet var
övertygade om att invasionshotet för evigt var borta.
Begreppet
Nätverksbaserat Försvar hamnade på svensk agenda mot slutet av
1990-talet. När konceptet NBF presenteras av bl a dåvarande ÖB Ove
Wiktorin och dåvarande generalmajor Johan Kihl, fångades
politikerna av budskapet att ett långt ”billigare” försvar
skulle kunna utvecklas med den nya tekniken.
Till priset av ett stort
antal nedlagda svenska förband och avveckling av omfattande mängder
militär materiel, skulle det nya försvaret byggas upp och komma på
plats.
Uppgiften fastställdes i slutet av 1990-talet med propositionerna "Förändrad omvärld - omdanat försvar" prop. 1998/99:74 och "Det nya försvaret" prop. 1999/2000:30.
Dessa antogs av riksdagen 1999 respektive 2000 med omfattande nedskärning av Försvarsmaktens förband.
Uppgiften fastställdes i slutet av 1990-talet med propositionerna "Förändrad omvärld - omdanat försvar" prop. 1998/99:74 och "Det nya försvaret" prop. 1999/2000:30.
Dessa antogs av riksdagen 1999 respektive 2000 med omfattande nedskärning av Försvarsmaktens förband.
Ett försvarsbeslut 2004 som gällde åren 2005-2007, prop 2004/05:5 som ledde till ytterligare och omfattande förbandsnedskärningar. Under flera år skedde avveckling, utförsäljning och skrotning av betydande mängder militär materiel. En hel försvarsgren kustartilleriet försvann.
Mycket
av det utrangerade militära
utrustning
hamnade i de baltiska
länderna. Fordon,
automatkarbiner, granatgevär, pansarvärnspjäser, terrängbilar,
bandvagnar och mycket annat.
Lettland fick en komplett Milo
verkstad samt ett fältsjukhus.
All materiel hos dåvarande Lv3 i Norrtälje - Roslagens Luftvärnskår, rullade ombord på färjan Viking Line med destination Lettland som ett led i det svensk-baltiska samarbetet. Letterna fick nu det svenska luftvärnssystemet m/48 som så sent som 1989 totalrenoverades. Under ett antal år har svenska officerare verkat som instruktörer för att bygga upp baltiska staternas försvarsmakter.
All materiel hos dåvarande Lv3 i Norrtälje - Roslagens Luftvärnskår, rullade ombord på färjan Viking Line med destination Lettland som ett led i det svensk-baltiska samarbetet. Letterna fick nu det svenska luftvärnssystemet m/48 som så sent som 1989 totalrenoverades. Under ett antal år har svenska officerare verkat som instruktörer för att bygga upp baltiska staternas försvarsmakter.
Militära
förråd i norra och
södra Sverige som
innehöll allt som vad
en armé behöver: uniformer, marschkängor, skjortor, kalsonger m,
m. som
var brännbart,
skickades bl.a. till
det kommunala värmeverket i Boden som under flera säsonger värmde
Bodenborna
och
i
södra Sverige skickades också
allt brännbart till
kommunala värmeverken. Försvaret
värmde befolkningen, men en dyr sådan!
Volvo
och Saab personbilar,
som hade rullat ca 30
mil från respektive
fabrik som varit
placerade i mobiliseringsförråd i Roslagen, skrotades, eftersom
de ”ej var
miljöanpassade.”
Det fanns motorklubbar som ville köpa fordonen
och anpassa dem efter de
nya
avgasutsläppsreglerna, men
Försvaret så nej och de blev
istället
fragment i järnverk.
Man
beräknar att all
den militära
materiel och infrastruktur som
eldades, skrotades
eller slumpas bort under mycket kort tid, var
materiel för ca 300
miljarder.
Alliansregeringen
Reinfeldt gjorde som
tidigare socialdemokratiska regeringar, fler
nedskärningar!
I augusti år 2007 kunde vi höra Anders Borg i Visby säga att ”c:a 4 miljarder skulle indragas vid nästkommande försvarsbeslut”.
Hela den okunniga skaran i SVT förklarade ivrigt, att det går utmärkt att spara, nu när JAS 39 har färdiglevererats. Frågan är hur Reinfeldt och Borg resonerade innan Odenberg ställdes inför fullbordat faktum.
I
samband med utspelet
yttrade sig det
socialdemokratiska kommunalrådet
Christina Mattiasson i Karlskrona som bättre än regeringen
Reinfeldt förstod vad det handlade
om när hon uttalade
i SvD 2007:
”Det blir hårt slag för orterna Karlskrona, Karlskoga och Motala - det handlar om högteknologiska arbeten. Den moderatledda regeringen riskerar att dränera Sverige på teknisk kompetens för att finansiera skattesänkningar på enkla jobb i hushållsnära tjänster!”
”Det blir hårt slag för orterna Karlskrona, Karlskoga och Motala - det handlar om högteknologiska arbeten. Den moderatledda regeringen riskerar att dränera Sverige på teknisk kompetens för att finansiera skattesänkningar på enkla jobb i hushållsnära tjänster!”
Idag
ser vi resultatet! Är det rimligt att Sverige som förbrukat mellan
600 och 700 miljarder kronor i anslag sedan Warszawapaktens
upplösning inte kan ställa upp med mer än drygt ett hundratal
soldater = ett kompani, omedelbart greppbara soldater och sätta
in kring 1000 soldater
i operationer utomlands.
Nätverksbaserat Försvar - ¨"skyldiga" har pensionerats, hastat i väg, kamouflerat reträtten och försvunnit ut i kulisserna. För antal år sedan cirkulerade en lustig åtgärdsplan för projekt som hade havererat. Den började med sökande och bestraffningar av skyldiga och slutade med belöningar till dem som inte deltog i projektet. Det kanske är dags att plocka fram den planen igen.
Källa: KKrVA = Kungl Krigsvetenskapsakademin handlingar,
Nätverksbaserat Försvar - ¨"skyldiga" har pensionerats, hastat i väg, kamouflerat reträtten och försvunnit ut i kulisserna. För antal år sedan cirkulerade en lustig åtgärdsplan för projekt som hade havererat. Den började med sökande och bestraffningar av skyldiga och slutade med belöningar till dem som inte deltog i projektet. Det kanske är dags att plocka fram den planen igen.
Källa: KKrVA = Kungl Krigsvetenskapsakademin handlingar,
Vad
kostar försvaret idag?
I Prop 2008/09:1 utgiftsområdet 6 finns utgiftsposter för försvar och samhällsberedskap. Nu har regeringen gjort ett annorlunda stuk på 2009 budget än tidigare år.
Så här skriver regeringen - ”Efter vad riksdagen beslutade i samband med 2008 års ekonomiska vårproposition prop. 2007/08:100, byter utgiftsområde 6 namn till Försvar och samhällets krisberedskap.
I vårpropositionen aviserade också regeringen att den enhetliga verksamhetsstrukturen med indelning i politikområden, verksamhetsområden och verksamhetsgrenar ska avskaffas fr.o.m. 2009. Detta utvecklas närmare i denna proposition, avsnitt 10.4.1, volym 1. För att återspegla den verksamhet som finansieras från utgiftsområdet, har regeringen dock valt att i budgetpropositionen för utgiftsområde 6 underindela verksamheten i fyra undergrupper;
Försvar anslag 1:1 till 1:12,
Samhällets krisberedskap anslag 2:1 till 2:8,
Strålsäkerhet anslag 3:1 och 3:2,
Elsäkerhet anslag 4:1.
Resultatredovisning och inriktning för den sistnämnda undergruppen framgår av budgetprop volym 11.
Sammanlagt för år 2009 i fem grupper med äldreanslag, hamnar utgiftsområdet # 6 försvar och samhällets krisberedskap på 44,7 miljarder enligt förslaget, varav försvar utgör c:a 40 miljarder.
I Prop 2008/09:1 utgiftsområdet 6 finns utgiftsposter för försvar och samhällsberedskap. Nu har regeringen gjort ett annorlunda stuk på 2009 budget än tidigare år.
Så här skriver regeringen - ”Efter vad riksdagen beslutade i samband med 2008 års ekonomiska vårproposition prop. 2007/08:100, byter utgiftsområde 6 namn till Försvar och samhällets krisberedskap.
I vårpropositionen aviserade också regeringen att den enhetliga verksamhetsstrukturen med indelning i politikområden, verksamhetsområden och verksamhetsgrenar ska avskaffas fr.o.m. 2009. Detta utvecklas närmare i denna proposition, avsnitt 10.4.1, volym 1. För att återspegla den verksamhet som finansieras från utgiftsområdet, har regeringen dock valt att i budgetpropositionen för utgiftsområde 6 underindela verksamheten i fyra undergrupper;
Försvar anslag 1:1 till 1:12,
Samhällets krisberedskap anslag 2:1 till 2:8,
Strålsäkerhet anslag 3:1 och 3:2,
Elsäkerhet anslag 4:1.
Resultatredovisning och inriktning för den sistnämnda undergruppen framgår av budgetprop volym 11.
Sammanlagt för år 2009 i fem grupper med äldreanslag, hamnar utgiftsområdet # 6 försvar och samhällets krisberedskap på 44,7 miljarder enligt förslaget, varav försvar utgör c:a 40 miljarder.
Yrvakna
inför de nya hoten i Sveriges närområde krävde 2015
de
flesta politiska partier mer pengar till
försvaret. Men i grund och botten handlade det om småpengar.
I april 2015 tog riksdagen ett nytt försvarsbeslut där anslaget höjdes med 10,2 miljarder kronor för 2016-2020, och man tillsatte en säkerhetspolitisk utredning om för- och nackdelar med Sveriges internationella samarbeten med FN, OSSE, EU och Nato.
Summan är långt under den ÖB hade krävt bara för att kunna åstadkomma det riksdagen beställde för fem år sedan. Riksdagen har krävt många saker, men har aldrig gett ÖB tillräckligt med pengar för att genomföra dem.
I april 2015 tog riksdagen ett nytt försvarsbeslut där anslaget höjdes med 10,2 miljarder kronor för 2016-2020, och man tillsatte en säkerhetspolitisk utredning om för- och nackdelar med Sveriges internationella samarbeten med FN, OSSE, EU och Nato.
Summan är långt under den ÖB hade krävt bara för att kunna åstadkomma det riksdagen beställde för fem år sedan. Riksdagen har krävt många saker, men har aldrig gett ÖB tillräckligt med pengar för att genomföra dem.
Alla är överens om, att skall man uppfylla 2015 års försvarsbeslut eller stärka totalförsvaret och återupprätta den nya säkerhetsstrategin för Sverige, måste man tillföra mer medel.
Löfvén
var mycket tydlig på sin presskonferens i Sälen för
någon veckan sedan.
Det blir inga mer pengar till försvarsanslag. Löfvén tar till den svenska universallösningen att tillsätta en ny försvarsberedning. Detta betyder i praktiken att svensk försvarspolitik fryses och att de nödvändiga ökade anslagen skjuts på framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar