Sverige EU:s näste högste nettobetalare!

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

 

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014.
Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.

I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.

Tyskland har den största medlemsavgiften räknat i reda pengar.

Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.

Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.

I EU-fördraget står att:
”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna”.

Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpufnn

 

Varje svensk betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Det är en konsekvens av att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

Högsta nettobetalningen, alltså EU-avgiften minus de bidrag som betalas ut från Bryssel, stod nederländarna för: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
I reda pengar är det Tyskland som har den största medlemsavgiften. Polen är det land som får mest pengar i form av olika bidrag.
Beräkningen tar dock inte andra faktorer, som exempelvis hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden, i beaktande.
I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.” Att denna regel följs när det gäller kopplingen mellan EU-avgift och EU-bidrag syns tydligt i Europaportalens sammanställning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2016/03/svenskarna-har-nast-hogsta-eu-avgiften#sthash.t3dgJj99.dpuf

TTIP - är det ett bra handelsavtal?

Just nu förhandlar EU och USA om ett frihandelsavtal som kallas TTIP Transatlantic Trade and Investment Partnership.

Avtalet handlar om mer än frihandel som kan påverka existerande och framtida lagstiftning på många områden.
Inte minst vad det gäller miljöskydd, konsumentskyddslagstiftning och grundläggande medborgerliga rättigheter.

Frihandelsavtal mellan EU och USA är också ett viktigt steg i överförandet av makt från nationer till stora multinationella företag och därmed till de oligarker som har makten där.

Ett liknande avtal TPP har nyligen träffats mellan USA och en rad länder i Stillahavsregionen.

I många handelsavtal finns en kontroversiell tvistlösningsmekanism som kallas Investor-State Dispute Settlements (ISDS).

ISDS ger investerare rätt att stämma länder för lagstiftning som påverkar företagets vinster negativt. Denna mekanism är ett klart exempel på hur handelsavtalen underminerar demokratin. Vi i Miljöpartiet är mycket skeptiska till av avtal som TTIP när de får konsekvensen att det blir svårare att fatta viktiga, demokratiska beslut.

Mer om TTIP

Meningen med avtalet är att man som mål har, är att underlätta för företag att etablera sig på nya marknader och skapa fler jobb. Det låter nästan för bra för att vara sant. Det är det också.


Risken med avtalet är att det bara underlättar för företagen att göra vinster genom sänkta standarder och skydd för miljön, löntagare och vår integritet.

Det värsta för Sverige är att TTIP kan innebära att företag kan stämma svenska folket på närmast obegränsade summor pengar.
Hur då?

Om TTIP avtalet går igenom kan företag som ser sina vinster hotade av regleringar så som återkommunalisering, hårdare miljökrav och anständiga villkor för arbetare kan de stämma staten på stora belopp.


Dessutom riskerar avtalet att bakbinda lagstiftare i EU och Sverige. Alla lagar ska genomgå en screeningprocess där en liten grupp byråkrater ska granska förslag på nationell nivå och EU-nivå.
I denna process garanteras storbolagslobbyister stort inflytande eftersom det som ska granskas är om lagarna är ett ”hinder mot handel”.

Ska vi verkligen gå med på det?
Nej, därför skall vi säga nej till TTIP – avtalet riskerar att bli en trojansk dalahäst.

Vem tjänar på avtalet?
Det föreslagna handelsavtalet TTIP mellan EU och USA tjänar inte medborgarna utan sätter företagens intressen framför folkets.
Du får inget att säga till om och 90 % av alla rådgivare under processen har betalats av företagslobbyn.

Kritiska röster om TIPP
TTIP urholkar demokratin och rättsstaten: Utländska företag kan i framtiden stämma stater i särskild domstol.

Förfarandet kallas Investor-state dispute settlement, ISDS. Det kan leda till höga skadestånd om stater stiftar lagar som hindrar ett företag från att göra vinst på en viss marknad. Storbolagen har i detta upplägg bara rättigheter men inga skyldigheter när de stämmer oss för demokratiskt fattade beslut.

ISDS och liknande processer är inget tomt hot mot Sverige. Vattenfall stämmer tyska staten på 30 miljarder kronor för att tyskarna efter Fukushima vill fasa ut kärnkraften.

Ett annat exempel är cigarettjätten Philip Morris som försökte stämma Australien då staten vill ha neutrala cigarettförpackningar.
Avtalet är så dåligt att handelsvänliga The Economist dömt ut
ISDS som det största hotet att få igenom TTIP.

Avtalet hotar demokratin och för varje år blir det fler fall för skiljedomstolarna.

Bra för juristerna och storföretagen – dåligt för dig och demokratin.
En annan sak som är ett hot mot demokratin är att alla lagar på EU-nivå och nationell nivå kommer granskas för att se om de är ett ”hinder mot handel”.

I denna process kommer storföretagslobbyisterna ges en enorm möjlighet att skjuta ner alla förbättringar för folket som hotar företagens vinster.

TTIP öppnar också upp för att kunna låsa fast och skydda privatiseringar – en sorts tvångsprivatisering.

Exempelvis skolföretag skulle kunna stämma svenska staten om man vill återkommunalisera deras verksamhet. Det sätter företagens vinster framför förnuft och folkets vilja.

TTIP riskerar äventyra vår hälsa: Vad som är tillåtet i USA, skulle kunna bli lagligt i EU – vilket potentiellt skulle kunna öppna upp för fracking, genetiskt modifierade livsmedel och hormonbehandlat kött.

Småskaligt jordbruk kan komma att försvagas och livsmedelsindustrin får ännu mer makt.

TTIP riskerar undergräva friheten: I liknande avtal som TTIP har USA drivit en linje som skulle innebära ett stort hot mot vår frihet och integritet.
Det skulle alltså kunna innebära en högre grad av övervakning av internetanvändare. Överdriven upphovsrätt som kan bli resultat av moderna handelsavtal begränsar tillgången till kultur, utbildning och vetenskap.


TTIP är praktiskt taget oåterkalleligt:
När avtalet en gång har skrivits under kan folkvalda politiker i enskilda länder inte längre förändra avtalet. För att kunna göra en förändring i avtalet krävs det att alla avtalsslutande parter kan komma överens.

Sverige skulle ensamt inte kunna ta sig ur avtalet, eftersom det är EU som ingår avtalet.

Maud Olofsson vägrade komma - så ska KU tvinga fd ministrar till förhör i framtiden

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) kräver att tillträdande ministrar i framtiden ska vara tvungna att medverka vid KU-förhör, även efter det att han eller hon har slutat som minister. Detta genom att ansvaret läggs på statsministern.

KU skriver i sin granskning av regeringen att de ”förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt”.

Skriftliga frågor och muntliga utfrågningar är numera vanliga när utskottet gör sina granskningar men varken statsråd eller enskilda tjänstemän är uttryckligen förpliktade att medverka.

Sittande statsråd har aldrig vägrat
Ett sittande statsråd har aldrig vägrat att komma till en utfrågning med konstitutionsutskottet. Men under senare år har KU haft problem med både före detta ministrar och före detta tjänstemän.

Ett bra exempel är den förra näringsministern Maud Olofsson (C) som våren 2015 inte ville svara på frågor om Vattenfalls Nuon-affär i KU.
Mauds nekande att komma till KU väckte en våldsam debatt.
Ett annat äldre exempel är den förra statssekreteraren Ulrica Schenström (M) som våren 2008 inte ville svara på KU:s frågor om ansvaret för regeringens krishantering efter ett uppmärksammat krogbesök, då hon hade jouren.


Andra länder har påföljder
KU har nu tittat på hur andra europeiska och nordiska länder har löst problemet när en minister inte hörsammar en kallelse.

KU konstaterar att flera länder till skillnad från Sverige använder sig av en mer formell inkallelseorder som är förenad med påföljder.
När det gäller sittande statsråd anser KU inte att några ändringar behövs:
”Om ett sittande statsråd skulle vägra att komma borde statsrådet rimligen bli föremål för en misstroendeförklaring från riksdagen.”

Lagstiftning möjlig
Men frågan om före detta statsråds medverkan kräver däremot någon typ av åtgärd anser KU som konstaterar att det är fullt möjligt att lagstifta om deras skyldighet att medverka i konstitutionsutskottets granskning och att vite skulle kunna användas som påföljd.

Men - fortsätter KU:
”Mot en sådan ordning skulle dock kunna invändas att den innebär ett nytt avsteg från huvudregeln att rättskipningsuppgifter inte ska fullgöras av riksdagen.”

Skriftligt åtagande
Lösningen blir istället att föreslå ett skriftligt åtagande för blivande statsråd - att statsministern ansvarar för att detta upprättas i samband med att ministern tillträder som statsråd.
KU tar även upp frågan om bristande sanningsenlighet inför konstitutionsutskottet men anser att det knappast finns tillräckliga kriminalpolitiska skäl för att straffsanktionera detta.

KU är en politisk teater som skall låtsas spegla en författningsdomstol, något som svenska politiker kollektivt motsatt sig i alla tider.
Svenska politiker kan per definition inte göra fel och därför behövs heller ingen författningsdomstol.
 
Trams, trams, trams ….
ni kommer väl ihåg vem så sa detta ord i KU-förhör!

EU största prövning någonsin – den omöjliga ekvationen!

I år har hittills över 100.000 migranter kommit till Grekland. Det är tio gånger fler än motsvarande tid ifjol. Våren är i antågande och med den förväntas en liknande migrantvåg som i höstas – mellan 1,5 – 2 miljoner.

Varje dag beräknas det komma mellan 3000-5000 och kaoset i Grekland tilltar allt mer.

Trots att Turkiet har erhållit 35 miljarder SEK för att inte släppa igenom migranterna tilltar strömmen.

Nuvarande situation är naturligtvis helt ohållbar för Grekland som redan är hårt ansträngt. Varje vecka kommer den missnöjda kritiska massan i Grekland öka med 20000-30000 personer.
Redan idag har ett tältläger med 15000 personer växt upp vid den Makedonska gränsen, ett läger som växer stadigt då alla vandrar norrut.

Till Sverige har det de senaste veckorna kommit omkring 600 asylsökande i veckan

Att fler inte har kommit beror inte på de svenska gräns- och ID-kontrollerna?

Däremot är det ganska uppenbart att transportleden längs huvudrutten Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Slovenien, Österrike och vidare mot Tyskland och Sverige håller på att stocka sig. Många migranter sitter fast i Grekland eller på vägen.
Det är därför inte fler har kommit till Sverige den senaste tiden.

En annan orsak är att Nato patrullerar vattnen mellan den turkiska kusten och de närbelägna grekiska öarna, dit migranter reser i överfulla gummibåtar.
Resan är ganska kort, det kan handla om mindre än tio kilometer.
En paradox: Både Grekland och Turkiet är med i Nato och är fiender sedan lång tid tillbaka.
Natos uttalade avsikt är att föra migranterna tillbaka till Turkiet - till skillnad från de svenska marina insatserna i Medelhavet som handlade om att hjälpa migranter vidare mot Europa.

Det ska bli mycket intressant att se hur Sverige tänker agera när den libyska och turkiska resesäsongen börjar.

Från Greklands övärld nära Turkiet är det ca tjugo mil till det grekiska fastlandet. Hittills har migranterna tagit färjorna till fastlandet.

Nu har den grekiska regeringen vaknat och vill stoppa denna trafik. Grekerna blev inte inbjudna till ett möte i Wien med Balkanrutten länderna eftersom grekerna struntat i Dublinförordningens krav på att migranternas ska tas emot i första första EU-land och registrera asylansökningar.
Grekerna har istället skickat migranterna norrut dit de ändå hade tänkt sig.
Nu har länderna längs Balkanrutten börjat stänga sin gränser.

Man kan undra hur EU har tänkt. Schengen och idén är att migranterna skulle söka asyl i första land de kommer till. Med migrant vägarna via Grekland och Italien innebär det mycket stor påfrestning för dessa länder.

Jag förstår inte hur EU har tänkt. Är det meningen att Grekland och Italien ensamma hantera hela EU:s migration? De tidigare beslutade fördelningarna av migranterna har alla slutat i fullständigt fiasko.

Nu har länderna längs Balkanrutten börjat stänga sin gränser
Makedonien börjar bygga staket mot Grekland.
Österrike börjar hårdbevaka sin gräns mot Slovenien och sätter in militär, militärpolis och tung materiel för att kunna upprätthålla sitt beslut nyligen om att bara ta emot 80 asylsökande per dag - plus 3200 personer per dag som skickas vidare norrut. Österrikes beslut har fått dominoeffekter i de övriga länderna längs rutten.

Brott mot EU:s regelverk
Dessa nya sanktioner är ett klart brott mot regelverket, vilket EU-kommissionen med kraft påpekat.
Balkanrutt länderna verkar inte bry sig om EU.
De höll ett uppmärksammat högnivåmöte i Wien i förra veckan där de överenskom om en fortsatt hård linje eftersom de inte räknade med att EU skulle kunna åstadkomma någon lösning.

Det är nu Grekland som får ta konsekvensen av denna utveckling och migranterna fastnar i Grekland. För att slippa höra några protester från Grekland blev de inte inbjudna till mötet i Wien, vilket retat den grekiska regeringen till ursinne.

Att Grekland är vansinniga över EU:s kraftlöshet är lätt att förstå. Grekland riskerar att bli ”Europas Libanon”, som den grekiske premiärministern uttryckte det.

Dimitris Avramopoulos, EU-kommissionär för inrikes frågor:
”Under de kommande tio dagarna behöver vi påtagliga och tydliga resultat i verkligheten” efter ett möte med EUs justitie- och inrikesministrar.
”Annars blir det farligt, det finns en risk att hela systemet totalt bryter ihop.”

De alltmer övergivna Angela Merkel och Stefan Löfvén hoppas fortfarande på att en överenskommelse med Turkiet som ska begränsa migrant volymerna.
Ett nytt toppmöte ska hållas den 7 mars om ett försök till lösning av krisen.
Bedömare tycks inte sätta stort hopp till att EU skall hitta någon lösning.

Medlemsländerna börjar nu att se om sina egna hus, vilket det österrikiska kvotbeslutet är ett tecken på.
Den 18-19 mars ska EU ha ett internt högnivåmöte.

Dess två möten ser ut att vara den sista chansen att väcka liv ett hjälplöst gemensamt svar på krisen innan det varma vädret uppmuntrar till nya ankomster över Medelhavet.

Vi kan konstatera att fördelning av migranter inom EU inte har fungerat.
Migranter vill inte åka till vilket land som helst och alla länder vill inte heller ta emot massa ekonomiska migranter från kulturellt avlägsna länder.

Hur det har blivit med Sveriges integration? Exemplen förskräcker, media i Västeuropa skriver om detta och kallar Sverige för
”det förlorade paradiset”.

EU kan inte ta emot den mängd av migranter som vill flyta hit och det enda svaret är att gränskontroller måste finnas - både yttre och inre.
Det byggs och har byggts ett antal barriärer i form av taggtrådsstängsel längs ett antal gränser. Det ser ut som om ett antal handlings kraftiga länder räddar oss från vår egen rödgröna regerings oförmåga och feghet.

För det är ju inte logiskt att miljoner av Mellanösterns befolkning kommer ända till Sverige. Egentligen borde de styra kosan mot arabiska halvön istället. Där talas samma språk - arabiska), gott om plats, enormt rika länder och de är sunnimuslimer vilket de flesta i Syrien och Irak också är. Men dessa länder har precis som Balkanruttens länder satt upp barriärer.

Ett stort problem är EU:s saktfärdighet och brist på förmåga att utveckla praktiskt fungerande lösningar. Detta är ett kraftigt underbetyg. Det ger onekligen ett löjets skimmer över alla de bildsekvenser vi får se när statsmännen i sina limousiner och under massiva pressuppbåd anländer till Bryssel.

Ett samarbete är inte starkare än den svagaste länken/landet. EU:s stora problem
är att det verkar finnas för många svaga länkar.

Frågan är om EU blir en fästning eller att unionen kollapsar?

Om du säljer din lägenhet – kan det bli problem - om du inte är tyst!

Har du renoverat din lägenhet och tänker sälja den via en mäklare?
Tänk på vad du säger!

Om du uppger för mäklaren att du renoverat svart har denne skyldighet att ange den uppgiften till Finanspolisen.

Mäklaren får inte berätta det för dig, enligt ett sk meddelandeförbud. Det handlar om att förhindra penningtvätt uppger Mäklarsamfundet.

En del mäklare anser att det är ett nytt ”angiverisystem” - det är ordet som mäklare väljer att använda.

Detaljerna regleras i EU:s penning tvättdirektiv 4. Detta är det sk 4:e EU-direktivet som kom i Augusti 2015.

Direktivet liknar det som finns i USA. Detta kommer att implementeras i hela EU-området. Detta är bara början.
Så småningom kommer direktiv om att sedlar och mynt måste tas bort och att allt ska betalas via kort.

Dessutom kommer kontrollerna att bli mycket hårdare för alla yrkeskategorier som håller på med pengar.
Problemet är att allmänheten inte är informerad om de nya reglerna.

Kan detta verkligen vara sant?
Mäklarförbundet berättar att en mäklare som inte anger en bostadssäljare som renoverat sin lägenhet svart, så begår även mäklaren ett brott. De nya åtstramningarna börjar gälla från 2017.

Både fastighetsägaren likväl som mäklaren är alltså utsatta för nya EU-direktiv som än så länge bara mäklarna känner till och konsekvensen av direktivet.

Andra yrkesgrupper kommer också att påverkas

Jonas Anderberg som är chefsjurist på Mäklarsamfundet säger,
att det sedan länge är aktuellt att mäklaren måste göra en riskbedömning runt kundens transaktioner. Innan en transaktion genomförs måste mäklaren skaffa sig kundkännedom, bland annat genom obligatorisk ID-kontroll av både säljare och köpare.

Det första penningtvättsdirektivet kom 2009 och kort därefter genomfördes den första penningtvättslagen.
Denna lag gäller bla för: jurister, mäklare, personer inom bank, finans och värdepappershandel, samt casino personal, bokförare, revisorer och advokater.
Den som varit på banken och satt in en större summa pengar skall redovisa varifrån pengarna kommer.

Från augusti 2015 blev den enskilda mäklaren personligt ansvarig, att säkra att det görs en riskbedömning av den egna verksamheten och att man har rutiner kring detta.
Dessa bestämmelser skärps i och med EU:s penningtvättsdirektiv 4 som kommer att implementeras genom att en ny penningtvättslag om införs 2017.

Mäklaren har tystnadsplikt, ett sk meddelandeförbud gentemot bostadssäljaren. Mäklaren får alltså inte berätta för bostadssäljaren eller köparen att en rapport lämnats till Finanspolisen.

Finanspolisen, Skatteverket och Polisen knackade på dörren

Mäklarförbundet berättar om ett exempel från verkligheten.
En bostadsrättsinnehavare som var konsult hade skickat ett e-mail till sin bokföringsbyrå om att denne renoverat sin våning svart och ville sälja den.
Några dagar senare ringde det en morgon på dörren hos lägenhetsinnehavaren. Utanför dörren stod tre myndighetspersoner.
De kom från Polisen, Skattemyndigheten och Finansinspektionen.
Konsulten undrar nu om det vars hans e-mail som var avläst  av myndigheterna eller om det var bokföringsbyrån som hade angivit honom.

Mäklarsamfundet uppger att dessa stränga regler nu implementeras över hela Västvärlden och även i Asien.