fredag 28 december 2018

Försämra arbetsrätten och få regeringsmakten – det är frågan!

Idag ska talmannen få rapporter från både Löfvén och Kristersson, hur det går med den kommande regeringsbildningen. Nu är det definitivt klart, att Annie Lööf inte kan bli statsminister.

Idag har vi inte en aning om vad Kristersson kan rapportera. Antingen har han ingenting att rapportera eller så har detta hållits i tysthet. Ingenting har läckt.

Löfvén har läckt att förberedelser pågår för att fortsätta förhandlingar med C. Politiska tjänstemän jobbar för fullt på båda sidor. Lööf har på Instagram konstaterat att i januari 2019 kommer Sverige, att ha en ny regering. Utan att specificera vilken. Där står vi idag.

Att C har fått en så central roll beror på att S, MP, och L har valt att ge dem den rollen. Det finns ingen naturlag som säger, att ett 8%-parti ska ha nyckeln till regeringsbildningen i något demokratiskt västland. Samma sak med MP under förra mandatperioden. Då var det Alliansen som tillät detta ännu mindre parti, att få så mycket att säja till om. Unikt är, att den enormt stora skaran invandrare på bidrag, har sett till att S, fortsatt är ett stort parti. Inte tillräckligt stora, för att inte behöva samarbetspartners, men stora. Utan dessa röster, hade S varit ett parti under 20%!

Stefan Löfvén står inför ett stort dilemma! Försämra arbetsrätten och få makten igen eller låta den vara och gå i opposition! Att sossarna är ”maktkåta” råder det inget tvivel om, men att försämra arbetsrätten, ett av vänsterns heliga kor och spotta arbetarna i ansiktet, kan komma att kosta rejält mycket i tappade röster i kommande val.

LO skriver om arbetsrätten: ”Makten på arbetets marknad är ojämnt fördelad mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Företagen ska sträva efter högsta möjliga vinst, arbetstagaren behöver goda villkor och ökad lön. I konflikten mellan arbetstagare och arbetsgivare har arbetsrätten vuxit fram.
Lagen ger spelreglerna för hur kollektivavtal ska ingås och vad som händer vid oenighet. Lagen ger parterna riktlinjer, men också en stor frihet när de ska komma överens om villkoren i kollektivavtalen.”
Vik inte ner dig om arbetsrätten, Löfven säger LO!
LO: ”Vi kan inte kompromissa om trygga jobb, schysta löner eller satsningar i välfärden.”
LO-ekonomer: Samarbeta med M och inte C, Löfven.”
Problemet med S är att de gång på gång visar att de är beredda att slopa det egna partiprogrammet för att behålla makten. Man stjäl SD:s politik, man stjäl Centerns politik.. osv. Makten och härligheten är viktigare.
Foliehatten undrar om S kommer de förespråka månggifte och kusingifte, när väljarna består av islamister?
 
Begriper inte sossarna att de borde undvika Centern? Förra året blev Annie Lööf invald i Trilaterala Kommissionen. De är en global privat elitorganisation. Tanken är att medlemmarna skall träffas i en informell miljö, utan insyn från media. Syftet är att bakom kulisserna påverka och därmed styra de beslut som regeringar tar. Långt ifrån värden som kännetecknat till exempel socialliberaler. Sverige behöver inte en statsminister eller ens ett statsråd som är medlem i en privat global organisation som bakom stängda dörrar har som syfte att leda världen.
 
C kommer välja statsminister efter vem som kommer erbjuda mest vad gäller turordningsreglerna i LAS. Lite märkligt kan man tycka. Dels för att det gör frågan till centerpartiets enskilt viktigaste fråga. I valet var det annars ”framåt” och nej-till-SD som var de viktigaste frågorna. Det var ju inte direkt så, att det drällde av ”Avskaffa LAS nu!” på centerns valaffischer. Därför är det mycket märkligt att C nu tycker, att  turordningsreglerna är det enskilt största problemet på svensk arbetsmarknad. Det finns andra frågor C borde fokusera på svensk arbetsmarknad.
C har gått ut hårt med att alla migranter skall ut på arbetsmarknaden så fort det går, men de har totalt blundat för, det stora problemet med kompetens på de arbetssökande, gentemot kompetenskraven på de jobb som är lediga. En annan sak som C också blundat för, är svårigheter att snabbt fixa en bostad, om man vill ta något av de jobb som finns i storstäderna. Istället har Lööf koncentrerat och det verkar vara högsta prio, på att försämra anställningsskyddet för i princip samtliga som redan har ett jobb.
C:s högsta ledning tycks tro, att svenska folket är kompletta idioter, om de tror att detta trixande, går hem hos svenska folket!

C kommer att tvingas att kompromissa ganska hårt för att blidka S-tefan och för att inte riskera att LO eller V sätter sig på tvären. Just att C ligger risigt till i opinionen och det talar för, att C är angelägna om att göra upp och undvika extravalet.

Det lutar åt, att vi får en S ledd regering med C och L samt V som stödpartier. Det blir nog varken marknadshyror eller någon ändring av turordningsreglerna. Kanske skrivningar som kan tolkas hur som helst, enligt känt mönster. Eller någon utredning som kan begrava meningsskiljaktigheterna några år. Allt för att de skall se bra ut!
Om Lööf mot förmodan får igenom sina krav om hyror och arbetsrätt lär kommunisterna, rösta nej till detta. Lööf kan man aldrig veta var man har och detta kanske ingår i hennes plan? Hon vill kanske knäcka Löfven på samma sätt som han vill knäcka Alliansen. Det är så skruvat och ingen vet väl vad som ska hända. Förhoppningsvis gräver Lööf och Björklund sina gravar och mandaten blir lätträknade. Frågan är om alla Centerväljare förstår sig på Rödluvan. Det blir mycket spännande att följa, vad som kommer att hända i januari.

Om V släpper igenom en S-C-regering så kommer de att kollapsa. Inte nog med att V, kommer att helt stryka kravet på EU-utträde, så finns det inte på kartan, att V kommer att släppa igenom en regering, där de inte har något att säga till om. Från DÖ som gynnade dem, hamnar de i ett nytt DÖ, där de neutraliseras helt. Då kommer nog V att utraderas eller åtminstone halveras till valet 2022. Det kommer att kosta för S och C en hel del att få V:s röster.

Bedömare förklarar gärna V:s framgång med, att det är ett av de riksdagspartier som varit konsekventa i sin politik under hela mandatperioden. Det är också Ulla Andersson förklaring, hon menar att partiet varit tydliga med att visa väljarna vilken politik partiet driver. Den ekonomisk-politiska talespersonen lyfte fram reformer som 10 miljarder kronor till kommunerna och gratis kollektivtrafik på sommaren för skolbarn.
En fråga där partiet står fast är vinster i välfärden där V profilerat sig som en hårdnackad motståndare, ett motstånd partiet har drivit ”ändå in kaklet”, som Ulla Andersson säger.
Ulla: ”Vi har en bred majoritet av befolkningen(bidragsberoende) bakom oss och vi kommer aldrig ge oss. Folket vill verkligen inte ha vinster i välfärden.”


SD får på inga villkor enligt C, stödja en borgerlig regering, men de vill enbart parasitera på SD-väljarnas röster.
Om SD är smarta, borde de kräva att en eventuell borgerlig regering öppet och formellt proklamerar, att den stödjer sig på SD och avser att ge SD inflytande på regeringspolitiken i proportion till SD:s väljarstöd. Annars trycker SD rött tillsammans med de rödgröna.
Widar Andersson har i en artikel i Folkbladet skrivit om "den nakna sanningen om SD." Alla som läser vad denna sosse skriver, inser att
Annie Lööfs ställningstagande, är floskler utan innehåll. Detta gäller för övrigt alla centerpartister som "rapar" på samma melodi!


Uffe har genom sina budskap den senaste tiden, i praktiken förklarat att han aldrig vill leda en borgerlig regering, med stöd av SD. Det är det enda sättet Åkesson kan tolka honom på. Har M någon självbevarelsedrift, bör de snarast göra sig av med Kristersson och välja en mer SD-vänlig partiledare inför nästa val. Vore jag Moderat skulle jag nu ge Kristersson en sista chans att visa vad han går för.
Antingen bildar du regering nu efter nyår, eller så avgår du!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar