Invandrande svensk medborgare kunde inte svenska, friades för bidragsfusk i domstol!

Göta hovrätt fastställer den friande domen från tingsrätten(TR) i Kalmar. I höstas friades i TR en invandrande svensk medborgare en 43-årig man från Kalmar, för grovt bidragsbrott. Mannen ska under drygt ett års tid ha tagit emot närmare 240 000 kronor i olika bidrag för sina barn, trots att de hade flyttat till Jordanien och börjat skolan där.

Den 43-årige mannen med utländsk härkomst, men med svenskt medborgarskap åtalades under hösten för grovt bidragsbrott vid Kalmar tingsrätt. Mannen ska under drygt ett års tid, erhållit underhållsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag, flerbarnstillägg samt föräldrapenning för sina barn, trots att de inte längre bodde i Sverige utan i Jordanien. Bidraget betalades ut, för att mannen skulle kunna ge omsorg, för de barn han hade boende hos sig. Den informationen bör bidragsmottagaren rimligen förväntats ha känt till, det är ju själva förutsättningen för bidragen. Totalt ska mannen ha fått ut bidrag till ett totalt värde av 236 867 kronor.

Hovrätten anger som domskäl: ”Hovrätten menar att mannen på grund av sina bristande kunskaper i svenska inte kan ha varit införstådd med gällande regler och skyldigheter. Bland annat ska mannen inte ha förstått att han var skyldig att rapportera förändrade familjeförhållanden till Försäkringskassan.
Vid kontakter med Försäkringskassan och ansökande av bidragen ska mannen ha behövt stöd av såväl handläggare som tolk. Detta gör att hovrätten anser att mannen har saknat uppsåt, och därför inte kan dömas.”

Handläggaren på FK, har uppenbart ett stort ansvar här. Beslut från Försäkringskassan är myndighetsutövning och här kan ju rimligen handläggaren ha begått tjänstefel, vilket är straffbart enligt 20 § brottsbalken. Rimligen borde även handläggaren ställas till svars.

Domen är extremt märklig. Alla ska dömas lika inför lagen, oavsett språkkunskaper. Minderåriga eller omyndighetsförklarade är undantagen. Frågan som nu alla ställer sig, lever vi i ett rättssamhälle, där alla är lika inför lagen?
Tittar vi på det rent juridiskt på domen, har mannen skyllt på, att han inte kan svenska, så bör väl rimligtvis inga av Sveriges lagar gälla, för de som inte kan svenska! Det är en dom i hovrätten som pekar på att dåliga svenskkunskaper och att det inte fanns ett uppsåt. Om bristande språkkunskaper bedömts räcka, för att skapa rimligt tvivel kring, om att uppsåt finns, i detta fallet vad gäller felaktiga uppgifter för att få bidrag, är det inte långt till, att det även tas med in i bedömningen av om skattefusk förekommit. Sedan kanske bokföringsbrott? Bedrägeri? Förskingring? Vi befinner oss på ett sluttande plan helt enkelt.

 

Domen blir vägledande för framtida domar, om det inte överklagas och HD meddelar prövningstillstånd. Domen blir ett frikort som det inte är alltför långsökt att tro, att invandrare, lär sig utnyttja. Foliehatten förutsätter att HD ger prövningstillstånd. Annars ställs vi inför en prejudicerande dom och alla fall där man upptäcker bidragsfusk, kan fuskaren hävda, att han inte kan språket och inte förstod vad personen ifråga skrev under och därmed inte bli åtalad!

Hela ärendet rör upp känslor över hur slapphänt myndighets Sverige är i sina kontroller.
I vilket annat land i världen kan man ansöka om bidrag och sedan säga att man inte förstod?
I vilket annat land i världen, så kopplas inte register samman, så man ser att barnen inte är i landet och det ändå kan ske utbetalningar?
Ska inte mannen(svensk medborgare) istället åtalas för, att åsidosatt skolplikten, eftersom han inte meddelat till skolmyndigheterna att barnen flyttat utomlands för att gå i skola där. Många undrar säkert varför mannen har svenskt medborgarskap, när han varken kan engelska eller svenska? Varför bor hans barn i Jordanien och varför har han inte flyttat dit? Han verkar inte ha någon koppling till Sverige utöver medborgarskapet. Eftersom Försäkringskassan har så dålig kontroll, så kan man faktiskt inte skylla på individen i detta fallet. Självklart så finns det en viss procents chans/risk att han har begått detta med uppsåt, trots att HR inte dömer åt det hållet. Är detta vanligt i Sverige, att bidrag ligger och fortsätter ”ticka” p.g.a. "språksvårigheter?”

 

Domen är förståelig, eftersom invandrare som blivit svenska medborgare inte har någon lagstiftad skyldighet, att kunna svenska. Det innebär, att invandraren är beroende av en tolk, för att kunna fullgöra eventuella skyldigheter och få/ta reda på vilka skyldigheter som ska göras och anmälas till myndigheter. Detta berör bara lagar där man har någon form av skyldighet att agera och om denna skyldighet inte finns från början, t.ex. anmäla ändrade förhållanden, efter sökta bidrag. Skyldighet att deklarera gäller alla som har en inkomst.

Språklagen borde rimligen tillmätas betydelse: "Svenska är huvudspråket och de offentliga verksamheterna har långtgående skyldigheter. Det måste rimligen vara handläggarens skyldighet att säkerställa att bidragstagarna förstår vad som gäller."

Sverige tillhör det absolut få länder, där kravet för att bli svensk medborgare, inte behöver kunna läsa, skriva eller tala svenska. Andra länder har krav på att kunna språket, men inte Sverige.

Vinner den domen i Göta Hovrätt laga kraft, då får Sverige verkliga problem med alla som upptäcks som har bidragsfuskat och inte kan svenska! Kommer de att frias?