Över 67000 gjorde högskoleprovet!

Lördagen den 6 april genomförde 67590 personer högskoleprovet. 11,5% färre än 2018. Enligt högskoleverket får studenter som skriver högskoleprovet mer än en gång, oftast ett bättre resultat andra eller tredje gången man skriver provet. Högsta möjliga resultat är 2,0.

Genomsnittsresultat för samtliga deltagare var hösten 2018: 0,89.

Männen fick i genomsnitt 0,97 och kvinnorna 0,81.

Så här gick det för de olika åldersgrupperna hösten 2018:

20 år och yngre: Medelvärde 0,88. Gruppen utgjorde 61,6 procent av provdeltagarna.

21–24 år: Medelvärde 0,84. Gruppen utgjorde 20,6 procent av provdeltagarna.

25–29 år: Medelvärde 0,90. Gruppen utgjorde 9,4 procent av provdeltagarna.

30–39 år: Medelvärde 0,98. Gruppen utgjorde 5,9 procent av provdeltagarna.

40 år och äldre: Medelvärde 1,11. Gruppen utgjorde 2,5 procent av provdeltagarna.

Man bör notera att högskoleprovet sedan många år är "könsneutralt" ändå kvoterar man in kvinnliga ord i ordförståelsen, fast det är manliga ord som är viktiga i högskoleundervisningen.
Högskoleprovet testar inte "manliga" egenskaper; matematik, jämförelser och diagram. "Ordförståelse" på två språk, vilket är något annat än rätt-stavning och grammatik. "Ordförståelse" är den del av språket som är intellektuell som det är svårt att "plugga" sig till. Svensk ordförståelse gynnar infödda svenskar, framförallt svenska grabbar. Förvirrande nog betyder "kompis" och "brorsan" olika saker i dagligt tal och på högskoleprovet.
På högskoleprovet får man klara sig själva, ingen assistent, ingen lärare som höjer betygen för att vara juste. Ett neutralt test där kön eller etnicitet inte ger pluspoäng. Och man kan inte skicka fram släkten och hota sig till fördelar.

 

Kvinnor presterar sämre på högskoleprovet, men bättre på prov i högstadiet. Det är ganska lätt att förklara. Vid högskoleprovet är man 18-22 år och vuxen och man utvecklas inte längre. Det är däremot inte ett obekant faktum, att tjejer är 1-2 år före i mognad i högstadiet. Så egentligen går grabbar genom hela klass 1-9 i konkurrens, med personer som är 1-2 år "äldre". Detta synsätt sitter i extremt länge, att "tjejer är duktigare och mognare än killar." Men de är bara utvecklade tidigare, killar kommer ikapp och går förbi senare, det visar högskoleprovet.

 

Forskarna Björn Tyrefors, Petter Berg och Ola Palmgren skriver i en rapport: ”När lärare och elev känner varandra väl, snedvrids betygsättningen. Grupper som redan gör sämre från sig i skolan får ett oförtjänt lågt betyg. Vår nya forskningsrapport visar att detta går ut över pojkarna i skolan!”

Tjejers högre betyg i skolan beror på två saker:
"Snällbetyg", det har visat sig att om man byter ut namnen på diverse provresultat från pojknamn till kvinnonamn, så blir resultaten helt plötsligt högre. Med andra ord: Tjejer får högre betyg/bättre resultat just för att dom är tjejer, det pågår alltså en form av betygsdiskriminering mot grabbar.
Hela skolsystemet och lärandet är skapt för just tjejer, där kreativitet tystas och det mest handlar om att sitta ned, sitta still, memorera det läraren säger och sen rabbla upp det vid ett eventuellt test eller en redovisning, det är allt annat än ett typiskt manligt lärosätt.

Lärarnas tidning har också konstaterat att grabbar får betydligt lägre slutbetyg än tjejer i förhållande till resultatet på de nationella proven. Det visar statistik som de har tagit fram. Från och med förra läsåret skriver svenska niondeklassare nationella prov i sex ämnen: svenska, engelska, matematik, biologi, kemi och fysik. Generellt är resultaten på dessa prov lägre än slutbetygen i motsvarande ämne. Genomgående är det flickorna som gynnas av diskrepansen och grabbarna diskrimineras betygsmässigt.

Wolfgang Dietrich är undervisningsråd på enheten för prov och bedömning på Skolverket och ansvarig för nationella provet i matematik. Han konstaterar att lärarna påverkas av kriterier som inte står i kursplanen.
Wolfgang Dietrich: ”Det kan handla om att flickorna hanterar sin studiesituation på ett bättre sätt. De gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppträdande.”

I en splitterny undersökning som visar att pojkar i klass 9 har för låga betyg och tjejer har för höga, jämfört med den skrivning i matematik som alla gör i klass 1 i gymnasiet i Stockholm. De är sannolikt helfalska.
Notera att nationella prov ofta testar exakt det som skolböckerna går igenom i samma årsklass. Om man gör läxan, så får man mer poäng. Högskoleprovet är mer generellt och det räcker inte att ha gjort läxan, man måste även kunna använda sin kunskap på tal och frågor som man inte känner igen.

Det faktum att en så stor diskrepans inte lyfts mer i regimtrogen media är förvånande, men de kanske har minnet kvar från senaste gången de lyfte det, då provet till slut gjordes om och anpassades till deras version av vad kvinnor är, vilket ledde till att männens resultat ökade ännu mer.

Eftersom inga vetenskapliga undersökning pekar på att det i genomsnitt råder någon särskilt stor skillnad på mäns och kvinnor intelligens, kan man misstänka, att grabbar är systematiskt diskriminerade i båda skolundervisning och betygssättningen i den feministiska skolan idag. Det kan leda till att fler grabbar som har höga ambitioner är benägna att skriva högskoleprovet, jämfört med ambitiösa kvinnor som redan får betyg som är tillräckligt höga för att ta sig vidare.

Om Foliehatten får titta i sin spåkula, skulle han förutspå, att det här kommer att innebära att antal platser på högskolor och universitet som är reserverade för HP-poäng kommer att minska.
Kvinnor utgör idag en stor majoritet på universiteten och är i majoritet på 39 av de 41 programmen med över 100 deltagare, men den feministiska regeringens fokus ligger på att få in fler kvinnor på de sista 2 programmen (högskole- samt civilingenjör) säger erfarenheten, att det här kommer att användas som argument att minska HP-intagningen där.

Högskoleverket skriver i en rapport:
”Vid civilingenjörsutbildningarna uppvisar högskoleprovet klara positiva samband med studieframgången. Korrelationen mellan totalpoängen på provet och antalet avlagda poäng under det första studieåret är visserligen ganska måttlig, men den blir betydligt högre om man enbart tar hänsyn till resultaten på de kvantitativa delproven. Däremot visar de verbalt inriktade delproven på låga korrelationer. Sambanden med högskoleprovet är dock inte lika starka som gymnasiebetygens. Detta är inte förvånande med tanke på att betygen grundar sig på bedömningar under en lång tid och dessutom är mycket beroende av kunskaperna i matematik, fysik och kemi – kunskaper av stor vikt för fram gången i högre tekniska studier. Det m åste dock påpekas att de betyg som använts i denna undersökning är satta enligt det äldre systemet, s.k. relativa betyg. Det är tveksamt om de nya målrelaterade betygen fungerar lika bra som urvalsinstrument.”

Kvinnor fuskar mer än män. I alla fall att döma av den senaste statistiken från Linnéuniversitetet, där 39 studenter stängdes av förra året på grund av fusk. 27 av dem var kvinnor

Thorbjörn Nilsson, kanslichef på Linnéuniversitetet: ”Hittills i år är andelen kvinnliga fuskare ännu större!”
Linnéuniversitetet hamnade med sina 39 avstängda studenter 2015 på femte plats i landet när det gäller fusk bland studenter. Mest fuskar Stockholms universitet (75 avstängningar), Lunds universitet (53), Mälardalens högskola (42) och Malmö universitet (40).

Per-Erik Lyrén, Högskoleverket: "I genomsnitt klarar männen både de matematiska delarna och engelskdelen bättre än kvinnorna. På totalen är det killar som lyckas bäst.”

 
Anmärkningsvärt är, att den officiella versionen är, att kvinnor skulle vara bättre på språk. Vilket HP visar att dom inte är det. Även all forskning har påpekat, att grabbar är bättre i alla standardiserade prov (även språk) ändå får tjejerna dom bättre betygen. Forskningen känner till orsaken. Den stora orsaken är, att kvinnliga lärare inte klarar sitt myndighetsuppdrag, att ge objektiva betyg, utan ger tjejer oförtjänt bra betyg bara för deras kön.

Det är på tiden att den aspekten uppmärksammas mer. Det är bevisat att det sitter mest kvinnliga lärare som ger flickor bättre betyg enbart för att de är fickor. De bedriver någon sorts feministisk kamp för att lyfta kvinnor, vilket är helt mot deras uppdrag. Det är en medveten taktik från dessa lärare som givetvis medför, att många killar tappar i självförtroende, då det kvittar vad dom gör, så kommer ändå det bedömas sämre än om de var en tjej.
Detta har pågått under en ganska lång tid och är anledningen till varför det numera är 7 av 10 fördel för kvinnor på landets universitet. Detta kommer drabba samhället i stort också, då det inte kommer vara de smartaste och bästa som blir läkare, jurister o.s.v. eller har Foliehatten fel?