Kommer en begagnad elbil bli ett bra köp?

Kommer elbilen att hålla lika längre som den konventionella bilen och kommer vi att kunna köpa en 20 år gammal elbil för säg 10.000kr som faktiskt fungerar precis som vi kan göra med äldre bilar idag?

Det är ju förstås svårt att svara på, eftersom det inte finns några elbilar som har några år på ”nacken.”

Att dagens elbil har ett antal stora problem är ett faktum. Frågan är hur gammal kommer en elbil att bli? Problemet är batteriets livslängd, det höga inköpspriset och korta körsträcka.

Batteriet
Elbilen använder precis som vindkraften samma sällsynta jordartsmetall – lithium, vars brytning är starkt ifrågasatt av miljöskäl.  

Att ersätta ett nytt batteri kostar allt mellan 40-50.000. Många forskar idag på ett effektivare och bättre batteri med längre livslängd. Men man har ett bra bit dit. Om man inte lyckas att förbättra batteriet livslängd och det höga priset består, blir det problem med livslängden. Vem vill köpa en kanske 10 år gammal bil och dessutom behöva betala kanske 40-50.00 för ett nytt batteri?

Malus – Bonus system som SVT rapporterat kommer att beskatta nya bilar med 20.000 kr eller mer för att bekosta ”miljöbilspremier” till elbilar. Men vad gör man inte för att minska koldioxidutsläppen som man är paniskt rädda för?

En företrädare för Motormännens Riksförbund ställde, i en intervju med anledning promemorian och Malus – Bonussystemet, frågan om det är så här socialdemokraterna vill bedriva fördelningspolitik? Kraftigt höjda skatter på bilägande för barnfamiljer, arbetslösa, pensionärer och andra som inte har råd att köpa ny bil, samtidigt som man ger kraftiga subventioner till de stora företagen och offentlig förvaltning som har råd att köpa tjänstebilar=elbilar.

I Sydsvenskan kunde man läsa för några veckor läsa om en glad miljöstrateg i Kävlinge kommun som sparar ca 400 000 kronor per år åt kommunen genom en övergång till eldrivna tjänstebilar

Samtidigt talar inte denna strateg om, att kommunen får statsbidrag för satsningen med ungefär 750 000 kronor.

 

Om man i förlängningen tänker sig att alla Sveriges 290 kommuner gör likadant - vilket ju inte är otänkbart: lägre driftskostnader och ett statsbidrag till satsningen säger väl ingen kommun nej till - vilka blir konsekvenserna?

Antag att de i genomsnitt är av Kävlinges storlek och då har ett 70-tal bilar per kommun som antas köras runt 1500 mil per år och bil. Det innebär totalt cirka 20 000 bilar, och en sammanlagd körsträcka på 30 miljoner mil.

Med en antagen genomsnittlig förbrukning av 0,7 liter milen och ett pris för bensin eller diesel på 13 kronor litern betyder det en drivmedelskostnad om 273 miljoner kronor. Av detta är enligt ”ekonomifakta” runt 57 procent energiskatt, koldioxidskatt och moms på dessa skatter, momsen på bensinpriset inte inräknad.

Läs mer:Kävlinge satsar på miljön – snart ska alla kommunbilar gå på el

Omräknat i kronor blir det ett skattebortfall på 155 miljoner kronor vid en total övergång till eldrivna kommunbilar. Övergången skulle dessutom enligt gällande regler kunna subventioneras av regeringens miljösatsning ”Klimatklivet”. 290 kommuner x 750 000 kronor = cirka 220 miljoner.

Detta verkar inte rimligt. Vad säger Magdalena Andersson om det här? Skulle man sedan räkna om till alla övriga bilar; privata, leasade, i statens tjänst och så vidare, blir beloppen svindlande och helt otänkbara. Det kan inte betyda annat än att en övergång till ”det fossilfria samhället” med en sannolikt mycket hög andel elbilar innebär att laddnings elen för dessa bilar måste kosta betydligt mer än idag för att undvika gigantiska hål i statskassan.

Kommer våra elnät att klara av de energimängder som kommer att behövas för att ladda upp alla dessa elbilar? Även om man har förhoppningar om att bilåkandet kanske kommer att minska verkar det vara en omöjlig uppgift. Och hur skall all denna energi genereras? Sol och vind? Svenska Kraftnät har beräknat att man behöver bygga ut stamnätet för att kunna föra fram el till alla laddningsstolpar. En beräknad kostnad på 200 miljarder.
Vem betalar?

Nu har regeringen lagt ett förslag (promemoria) om att tvinga bränsleföretagen att blanda i mer biobränsle i bensin och diesel, för att som de tror, det ska minska koldioxidutsläppen.  

Särskilt vill de att skogsbränsle ska komma till användning. Detta trots att flera vetenskapliga rapporter nyligen visat att teorin om skogen som kolsänka inte stämmer med verkligheten.

Så det dyra och onödiga undandragandet av skogsråvara från industrin, för att blanda in det i fordonsbränslet gör ingen som helst nytta för klimatet. Klimatminister Isabella Lövins hyllningstal till Hans Roslings arbete efter hans död, för att han varit så noga med fakta och vetenskap, är inte något som ministern och regeringen tagit till sig.

SKATTEBAS
Med övergång till fler bilar kommer det att bli problem med skattebasen. Alla bilar som kör med fossila bränslen generar ofantliga summor till statskassan. Hur kommer staten att kompensera detta bortfall?

 

Så fort som politik blandar sig med vetenskap, blir vetenskap inte längre vetenskap utan politik.