måndag 14 januari 2019

Politikerna har ingen susning om vad grön skatteväxling innebär!

I överenskommelsen som slöts häromdagen skall grön skatteväxling införas! Hur många känner till vad det innebär? Vad menar partierna eller det en åtgärd, för att beskatta svenska folket ännu mer?

Foliehatten har grävt och kommit fram till, att det är ett sätt för politikerna att lägga på, ännu mer skatter på det svenska folket och företag.
Man skulle tro att grön skatteväxling är ett nytt påfund. Det är ett begrepp som växte fram i slutet av 1980-talet och som har analyserats av både forskare och av myndighetsutredningar. Man kom fram till att skatteväxling påverkas av flera olika faktorer.
1. Skatterna ska vara utbytbara och då krävs det, att det finns likheter mellan de skattebaser som påverkas, något som inte är fallet idag.
2. Miljöskatternas huvudsyfte skall påverka företags och människors beteenden och det står i konflikt med en långsiktig och stabil finansiering.
3. Stor hänsyn måste tas till hur miljöskatten kan påverka andra skattebaser i ekonomin.

Sänkt skatt på arbete gillar alla. Problemet är att det måste vägas av nyttan av införandet, så att det inte skadar de snedvridningar som miljöskatter orsakar, för svensk ekonomi. Skatteväxlingskommitténs analys visade klart och tydligt, att nettot för välståndet blir negativt, när skattesänkningar finansieras av höjda miljöskatter.
John Hassler & Per Krusell, SNS Analys nr 14; Klimat och ekonomi:
”Skatterna på arbete är mer än 16 gånger större än miljöskatterna. Det innebär att en liten skattesänkning gällande arbetsbeskattning behöver kompenseras med en relativt högre skattehöjning gällande miljöskatter för att vara intäktsneutral.”

Miljöskatter motiveras av miljöskäl och behöver kopplas till ett specifikt miljöproblem, exempelvis syftar koldioxidskatt till att minska koldioxidutsläpp. Utgångspunkten är att den som förorenar ska betala samhällskostnaden för sin förorening. Vid utformningen av en miljöskatt är det viktigt att beakta krav och andra styrmedel som finns på miljöområdet, utöver skatter. Andra styrmedel kan vara mer ändamålsenliga verktyg än skatter. Syftet med en ”grön” skatt behöver vara att öka miljörelateringen av skattesystemet, i de fall det är motiverat av miljöskäl. En utmaning är att intäkten från en miljöskatt minskar när skattebasen blir mindre på grund av ändrad konsumtion. Det innebär att en effektiv miljöskatt minskar skattebasen över tid, vilket inte är oproblematiskt, om det finns ett fiskalt beroende av skatteintäkterna från miljöskatten.

Internationellt är redan de svenska miljöskatter skyhöga höga, jämfört med andra länder. Politikerna blundar totalt, för de höga skatterna och ännu strängare krav, jämfört med omvärlden, vilket innebär sämre konkurrensvillkor för svenska företag.
Om man som de svenska politikerna har ambitioner i överenskommelsen häromdagen, införa en ännu strängare miljöpolitik med grön skatteväxling, kommer det att leda till, att svenska företag flyttar till de länder utanför EU, med mindre miljövänlig produktionsteknologi och med lägre miljökrav.
Däremot skulle införandet av en gemensam skatt i EU, kunna ha en långsiktig effekt på övriga delar av världen och en mycket rimlig global koldioxidskatt skulle ha små effekter på ekonomisk tillväxt. 2018 uppgick skatten för arbete till närmare 1200 miljarder och energiskatt, koldioxidskatt och övriga miljö- och energiskatter uppgick till 75 miljarder.

Vid utformningen av nya miljöskatter måste lagstiftaren också beakta hur företags benägenhet är, att fortsätta investera i bättre miljöteknik påverkas och inte minst hur de globala miljöproblemen skall lösas, tillsammans med andra länder. Svenska politiker förstår inte, att det är ohållbart, att bara Sverige skall före, eftersom våra utsläpp, är ett par promille av alla utsläpp. Det vi gör har ingen som helst betydelse, mer än att företag och svenska folket drabbas av ännu mer skatter som är bland de högsta i världen!

Svensk industri ligger redan i framkant i sitt miljöarbetet och utvecklingen av miljöteknik. Frågan behöver därför ställas, om det behövs ytterligare miljöskatter som inte gynnar svenska företagens långsiktiga miljöarbete. Det svenska näringslivet är generellt bra på hållbarhet och har integrerat frågan i sina strategier. Att arbeta med hållbarhet är nödvändigt, för att vara konkurrenskraftigt i en global värld. Alltför stränga svenska krav och särregler, kan minska svenska företags konkurrenskraft på den internationella marknaden. Det kan innebära mindre export och större arbetslöshet.
Tanken bakom grön skatteväxling fungerar i teorin som forskare och utredningar har visat, men samtidigt visar de, att i praktiken är grön skatteväxling, förknippad med allvarliga problem.

Det är inget annat än en skandal, att de politiska partierna inte har gjort en tillräcklig analys eller konsekvensbeskrivning. Det finns ingen röd tråd för vår miljö, för vår välfärd och det är viktigt, för att ett rätt beslut ska kunna tas.
Den politiska
besluten måste byggas på fakta och mindre på klimathysteri och önsketänkande. Politikerna måste sluta att ha en övertro på oprövade tekniska lösningar eller bränslen som inte prövats i praktiken. Tyvärr pekade den rödgröna regeringen och framför allt Annie Lööf, mer än gärna på sådana obefintliga tekniska lösningar och bränslen på försöksstadiet. Tänk om Annie Lööf skulle tänka först och prata sen. Vad blev det av bioetanol generation 2? Skulle det funka att göra etanol av skogspinnar och kottar hade Kalle, Oskar och Sven, kommit på det för länge sedan!

Det är hög tid att överväganden kring miljöbeskattning får en tydligare koppling till de ekonomiska förhållandena, under vilka skattesystemet måste fungera. Det är rimligt att de politiska partierna som förespråkar grön skatteväxling, kan redogöra för de effekter som skatteväxlingen får, för både välfärd och miljö och om en miljöskatt alls, är ett ändamålsenligt styrmedel för ett visst miljöproblem.
Risken är mycket stor, att ensidiga svenska skatter och krav på miljöområdet försämrar konkurrenskraften för svensk industri. Det kan i sin tur påverka den svenska välfärden mycket negativt. Den globala miljön blir inte heller bli bättre vid ensidiga svenska åtgärder. Att använda miljöskatter för att finansiera sänkningar av andra skatter är en galen idé. Elcykel subventionen är en sådan!

Grön skatteväxling” används i den politiska debatten som argument för förändring i befintliga skattenivåer och införande av nya skatter. Politikerna vill ha intäktsneutral växling mellan olika skatter i form av skattehöjningar på miljöstörande verksamhet och skattesänkningar på arbete. Tanken är att skatteväxlingen ska bidra till både renare miljö och lägre arbetslöshet.
Detta låter onekligen mycket spännande om politikerna lyckas förena, två av vår tids stora utmaningar; förbättrad miljö och ökad sysselsättning. Konceptet är dock vid närmare granskning behäftad med flera allvarliga problem och ingen mirakelkur eller helhetslösning, kan användas, utan grundliga konsekvensanalyser.

Foliehatten
gick också in hemsidorna, på de partier C,L, S och C som står bakom grön skatteväxling i uppgörelsen.
Efter genomläsning av vad partierna skriver om grön skatteväxling, insåg Foliehatten, att det är bara floskler och inget av partierna, har någon som helst aning eller susning om vad grön skatteväxling handlar om.
MP:s definitioner om grön skatteväxling är mer än märklig! De skriver på sin hemsida: ”Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi vill ställa om till en ekonomi där vi byter, lagar och återanvänder istället för att slänga och köpa nytt.”
Foliehatten undrar om Centerpartiet är på riktigt? I vilken värld befinner de sig i? De skriver på sin hemsida:
”Genom att växla miljöskatter mot sänkt skatt på arbete sjunker de höga kostnaderna för att anställa och arbeta. Svenska företags konkurrenskraft stärks samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen.”

Liberalerna är inte mycket bättre! De skriver på sin hemsida:
”Vi vill höja klimatskatterna med runt 5 miljarder samtidigt som skatterna på jobb sänks med 26 miljarder.”
De vill höja skatten på plastpåsar som grön skatteväxling

Miljöskatterna i Sverige är högre än vad miljöskadan motiverar. Det visar rapporten “Rött ljus för grön skatteväxling” av nationalekonomen Jacob Lundberg.
I rapporten konstateras, att skatterna snarare borde halveras, om de ska ligga i linje med vad forskningen säger, att miljöskadan är. Totalt rör det sig om ungefär 40 miljarder som svenskarna betalar för mycket varje år.

Dessutom framgår det i rapporten, att svenska folket betalar en koldioxidskatten som är ungefär tre gånger högre än vetenskapliga uppskattningar av miljöskadan.
Bensinskatten bör sänkas med närmare 3 kr per liter, om den ska motsvara bilismens samhällsekonomiska kostnader.
Det finns
absolut inga skäl, att ha en särskild skatt på elektricitet, eftersom el i sig, inte skadar miljön. Varje energislag bör beskattas efter sina miljökostnader genom exempelvis koldioxidskatt. Skatterna på kärnkraft och vattenkraft är högre, än vad som går att motivera utifrån ekonomisk teori.

På punkt efter punkt överbeskattar svenska politiker företag och medborgare i den gröna skatteväxlingens namn. Det är hög tid för en rationell, forskningsbaserad miljöpolitik. 
 
Vi har politiker som har infört och kommer att införa fler skatter och anledningen är den totalt vansinniga invandringspolitiken som kan bli ännu värre! Politikerna har sett till, att någon skall stå för notan och det är det svenska folket som får ta den, för att politikerna skall få ekonomin att ihop!

2 kommentarer:

  1. Rensad från allt runtsnack betyder (grön) skatteväxling att minska en oönskad företeelse genom att beskatta den. Men om företeelsen minskar/försvinner, minskar/försvinner också skatteintäkten Rysligt förargligt!

    För statsfinanserna måste därför den oönskade företeelsen ändå fortleva. Typiska exempel är skatt på alkohol och tobak. På tal är socker resp. kött. Energi och bränslen är nödvändiga både för samhället och som tacksam skattebas.

    SvaraRadera
  2. Kommentar 1, "unknown", är insänd av mig, Tege Tornvall, redaktör för nätverket Klimatsans.

    SvaraRadera