tisdag 10 september 2019

Annie Lööfs briljanta ide om sänkta arbetsgivaravgifter kostar statskassan skjortan och är utan effekt!

Löfven fortsätter med att spendera/kasta ut miljarder, på helt verkningslösa åtgärder. Bläcket för slopandet av värnskatten hann knappt torka, innan han nu ger företag, ännu en skattelättnad, till en kostnad av 6 miljarder. Det hade varit bättre att satsa dessa miljarder på pensionärer och där hade den gjort effekt!
Den sluge räven Löfvén har gett de bägge blinda hönorna Annie Lööf och Nyamko Sabuni varsitt ägg och de kacklar av glädje över detta.

Först ut var en jublande Annie Lööf som framträdde i SVT Rapport i helgen och kunde berätta att, Centern hade fått igenom, att 6 miljarder skulle satsas på att sänka arbetsgivaravgifter för att företag skulle kunna anställa nyanlända!
Igår var det Nyamko Sabunis tur att vara glad, när hon stolt kunde presentera, att 700 miljoner satsas på domstolarna, trots att de begärt 1,5 miljarder, för att kunna hålla jämt flytt i domstolarna. Den minnesgode kommer säkert ihåg, att sossarna minskade anslagen med mer än vad L har fått. Den som tittade på intervjun med Sabuni noterade säkert, att så fort hon pressades lite, började hon svamla. Foliehatten anser att L "har förköpt sig" med att välja Nyamko Sabuni.
 
Sossarna köper stöd av C och L för 6,7 miljarder och de jublar. Den sluge Löfvén har på detta sätt, surrat fast både C och L ännu ett tag. Väljarnas dom kommer bli hård.

Satsa 6 miljarder på sänkta arbetsgivaravgifter är idiotiskt. Är det någon som tror, att detta verkligen är rätt väg att skattesubventionera branscher som anställer outbildade långtidsarbetslösa? Är det en bra arbetsmarknads struktur?
Det borde istället ha gällt alla anställda, för att ha en verklig effekt. Nu blir det bara ytterligare en subvention, till specifika grupper, något som traditionellt brukar vara vänsterkantens specialitet.
Foliehatten har inget emot generella skattesänkningar, men när man ska snedvrida marknaden på detta sätt, så är det bara vidrigt. Man ska nu alltså lägga sex miljarder kronor på att försöka få oanställningsbara invandrare i arbete. De enda arbetsgivare som tjänar på detta är serviceyrken inom restaurang, hotell och liknande. De kommer givetvis inte anställa oanställningsbara, utan de kommer fortsätta att anställa vanliga ungdomar. Den enda skillnaden är att de företagarna kommer få mer pengar i fickan.

Polisen, skolan, vården, kommunerna, alla skriker de efter mer pengar. 6 miljarder är en sjuk galen prioritering!
Hur länge ska dessa nötter få fortsätta samtidigt som landet faller samman?  Någon egentlig arbetslöshet bland unga (under 28 år) finns inte, då de redan har speciella insatser och subventionerad anställning av staten. Av alla nytillsatta jobb går 80 % till utrikesfödda av samma anledning som för de unga.
Varför dessa grupper behöver ännu bättre stöd, är för de flesta, en stor gåta? Tydligen så hatar regeringen och deras stödpartier äldre vita män (över 35-40 år) som inte jobbar inom vård eller skola som har det absolut svårast på arbetsmarknaden och det är inte ovanligt med långtidsarbetslöshet i denna grupp!

Foliehatten undrar om Annie Lööf tittade på UG och deras program om Filipstad? Där framgick det tydligt, att ingen vill anställa en analfabet eller en invandrare som inte kan göra sig förstod på svenska. Det framgick också att invandrarna inte vill arbeta och privata marknaden vill inte ha dem, ens med 80-100% i lönestöd. Förutom 80-100% i lönestöd när man anställer en nyanländ, så ska man dessutom få rabatt på arbetsgivaravgiften!
Kan problemet vara något annat än kostnaden? Kan det månne vara så att vi har extremt många hittepåmedborgare som aldrig kommer att göra något vettigt i Sverige och vars barn högst troligt kommer, att följa exakt samma spår?

Gissningsvis kommer detta förslag att hyllas av politikerna som en succé när ytterligare en miljon analfabeter anställs till hittepåjobb i myndigheter och kommunala bolag.
SVT Nyheter skriver om den bistra sanningen som Löfvén och korkade Lööf blundar för: ”Redan under Alliansregeringen infördes skattelättnader för de företag som anställde unga. Men forskningsstudier visade redan 2013 att skattesubventionerna var kostsamma jämfört med hur många som fick jobb. Samt att det var få helt nya jobb som skapades.”

Lööf
s konstaterande: ”Vi har tagit till oss den kritik som kom då att det var en dyr reform. Så när vi nu gjort denna så har den blivit mer specifikt för de här grupperna som står långt ifrån arbetsmarknaden.”
Annie Lööf måste vara totalt korkad som inte inser, att det blir samma fiasko som när Fredrik Reinfelt gjorde samma sak. Annie Lööf satt som näringsminister 2011-16. Det verkar som hon inte kunde ta in några som helst kunskaper under denna tid. Foliehatten är totalt förstummad över hur verklighetsfrånvänd Annie Lööf är, när hon ständigt väljer att bortse från precis all tillgänglig rapportering, på just det här området. Oberoende utvärderingar som faktiskt har gjorts i Sverige och i närtid.

Man analyserade effekterna av skattereformen förra gången den infördes. Det visade År 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna i Sverige med en tredjedel för arbetstagare mellan 19 och 25 år. År 2009 utökades målgruppen, samtidigt som avgifterna sänktes ytterligare. Vi finner positiva men förhållandevis små effekter av dessa riktade satsningar. Den första sänkningen uppskattas ha skapat 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt, och det mesta tyder på att den andra sänkningen inte gav någon ytterligare sysselsättningseffekt. Reformen ledde till att skatteintäkterna för 2008 minskade med 10 miljarder kr. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.”

Det visade sig att företag som McDonalds, fick del av pengarna, skulle ha anställt lika många ändå, men nu blev det billigare, om man valde folk med en viss hudfärg eller etnicitet. Det blev inte fler jobb, men det blev billigare för arbetsgivaren och det var en viss kategori av arbetstagare som gynnades. Det man inte skrev så mycket om(eller snarare mörkade), var att när bidragen togs bort så, fick samma kategori stå åt sidan igen, eftersom deras produktivitet var lägre. Arbetsgivaren anställde istället till vit och läskunnig arbetskraft, samma minut som kostnadsfördelen försvann.
Dessa åtgärder skapar bara jobb om subventionen blir evig och frågan är då:
”är det vi skattebetalare som skall betala (dvs genom att subventionera jobben för all framtid) eller skall den arbetssökande betala i form av lägre ingångslöner?”
I det senare fallet krävs det både lönesänkningar och stramare bidragsregler, för annars tar inte den arbetslöse jobbet, utan fortsätter hellre att gå på bidrag.
I ärlighetens namn måste man också bestämma hur låg den lägsta levnadsstandarden skall vara. Vi kanske inte vill att invandrare som skall behöva ha två jobb för att kunna försörja sig och sin familj, då går de hellre på bidrag!
Vi går in i en lågkonjunktur och det finns inga belägg för att fler invandrare skulle få en anställning, snarare tvärtom. För att anställa fler så behöver du först ha ett större behov av dina varor/tjänster. Finns ingen ökad konsumtion, så finns inte heller ett behov av att öka antalet anställda.

En härlig sosse/center reform med vänsterblivet idiotresonemang: ”Alla företagare får nu en ”skattelättnad från 31% till 10%. ”
Men är det riktigt sant? Kostnaden för att ha folk anställda blir lägre, men uppstår det verkligen automatiskt en skattelättnad hos företagaren eller ägarna av
ett företag? Är det verkligen säkert, att den halvmiljon svenskar som nu är egenföretagare verkligen är höginkomsttagare? Om det skulle uppstå en vinst i företaget p.g.a, sänkta kostnader, ska det väl ändå betalas skatt på den uppkomna vinsten?

SVT text sid 115
" Brist på arbetskraft i många yrken
Trots att arbetslösheten ökar råder fortfarande stor brist på arbetskraft inom vården, skolan, och byggsektorn. Det visar Arbetsförmedlingens prognos.
Arbetsgivare över hela landet efterlyser civilingenjörer, förskollärare, it-specialister, läkare, lärare och sjuksköterskor. Även behovet av elektriker, fordonsmekaniker, kockar, lastbilschaufförer, undersköterskor och VVS-montörer är stort.
Det viktigaste man kan göra för sig själv om man vill få jobb, är att
slutföra gymnasiet, säger Ida Karlsson, analytiker på Arbetsförmedlingen."


År 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna i Sverige med en tredjedel för arbetstagare mellan 19 och 25 år. År 2009 utökades målgruppen, samtidigt som avgifterna sänktes ytterligare. Vi finner positiva men förhållandevis små effekter av dessa riktade satsningar. Den första sänkningen uppskattas ha skapat 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt, och det mesta tyder på att den andra sänkningen inte gav någon ytterligare sysselsättningseffekt. Reformen ledde till att skatteintäkterna för 2008 minskade med 10 miljarder kr. Intäktsbortfallet
per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.

Problemet är inte att det är för dyrt att anställa unga, nyanlända och långtidsarbetslösa. Unga arbetslösa tenderar till att inte vara utbildade eller utbildade för en marknad som inte finns. Nyanlända är längst ifrån arbetsmarknaden, då de varken har utbildning eller grundläggande språkegenskaper.

Att svenska städbolag konkurreras ut på oschyssta villkor skiter Annie Lööf i. Ahmed kanske t.om. får ett kommunalt entreprenörspris och sitt ansikte i media.

Miraklet i Malmö, kommer rubriken lyda i Sydsvenskan.
Kommer Sydsvenskan att titta bakåt, sa hade de kunnat hitta att SVT Sörmland gjorde ett hyllningsreportage 2016 kring somaliskt entreprenörskap. Maria Omar Ali i synnerhet. Somalier har problem beror på "det svenska språket och den svenska byråkratin".
Det är frestande att citera mer, det finns många guldkorn, men läs hela artikeln istället.  Artikeln avslutas med: "Om fem år är vi flera somalier som är miljonärer, det garanterar jag, avslutar Maria Omar Ali, entreprenör."
Foliehatten har alltid brunnit för entreprenörskap, så han tyckte det kunde vara intressant att följa upp hur det har gått för Omar Ali. Upplysningar finns att hitta på Allabolag.

Bolag heter "Suedi Hushållsnära Tjänster AB" och är registrerat 2014-11-2.
Tittar man lite noggrannare ser man att trots att bolaget är grundat 2014 så finns inga bokslut att titta på.

"Status Registrerad hos Bolagsverket
Anmärkning Konkurs inledd 2017-01-10
Bolaget registrerat 2014-11-24
F-Skatt Avregistrerad
Anledning till avregistrering – Inkomst dekl ej lämnad
Startdatum för F-Skatt 2016-03-02. Slutdatum för F-Skatt
2016-11-22"
Den 22 augusti 2016 skrev SVT Nyheter artikeln. Tre månader senare så avregistreras F-skatten, då inkomstdeklarationen inte är inlämnad. Fem månader senare gick bolaget i konkurs. Enligt uppgift i SVT:s artikel har hon fem anställda, vilket inte stöds av de offentliga siffrorna. Intressant är att SVT visste att projektet hade lagts ner då det var misslyckat och hade "utmaningar". Foliehatten kan bara konstatera, ännu en ”fake news” artikel från de opartiska!
Redan 2015 gjorde Eskilstunakuriren ett reportage. Publicerad 25 februari 2015.
Kuriren skrev:
"Efter tio år i Sverige började hon lära sig svenska och i dag driver hon eget företag med fem anställda."
Maria:
"Jag kastade bort många år på att inte göra någonting. Jag ville ingenting och jag ville inte ta emot den hjälpen jag blev erbjuden. Jag är ingen tjej som gillar pappersarbete." Foliehatten tänker på deklarationerna som uteblev.

1 kommentar:

  1. Behöver företaget en anställd - då anställer man - om man hittar en lämplig kandidat till jobbet.
    För detta behövs inga bidrag, problemet med "de nyanlända" ligger på en annan nivå - kompetensnivån, samt inte minst språket. Analfabetism är ju dessutom vanlig i dessa kretsar.
    Det är de mest lågutbildade som söker sig till Sverige, till ett bekvämt liv på svenska skattemedel, så varför jobba?
    Bor man i orten behöver man ju inte ens tala svenska, tolkhjälp är ju, vid ev behov, dessutom gratis

    SvaraRadera