En dåres försvarstal!

Annie Lööfs uttalade i DN, att det var M som lämnade Alliansen, att M svek sina vallöften, att hon anser, att hon arbetat jättehårt, för att hålla ihop Alliansen, är inget annat än, ” en dåres försvarstal!” Det har ingenting att göra med August Strindbergs kärleksroman, mer än rubriken som passar bra!

Annie Lööf måste känna till, att hon är en av Sveriges mest avskydda personer. Alla hennes charader, var egentligen ett försök, att själv bli statsminister. Att hon hade de ambitionerna med tanke på C:s drygt 8%, är inget annat, än ren galenskap.
Annie Lööf får nu skörda, vad hon ställt till med, förtroendet för henne är i bottennivå och C rasar i opinionen. Frågan är när partiet, kan få stopp på detta!

Det finns inte längre något Allianssamarbete oavsett vem som svek. M och KD:s väljare vill ta makten, även om det kräver SD:s stöd. Ulf Kristersson försökte och misslyckades. C och L ville till varje pris stänga ute SD och de lyckades, vilket bägge skryter om! De skrämmer medvetet upp väljare med lögner, för att hålla SD borta från makten. Otroligt att det finns folk som köper detta.

Lööfs version är därför en efterkonstruktion, eftersom hon i över ett år borde förstått, att valresultatet skulle bli så här. Hon är inte det minsta trovärdig. Ännu mindre, efter hur hon skött denna regeringsbildning.

 

Även den andra svikaren Jan Björklund, försöker hävda att det var planerat. I en intervju med SvD utvecklade han detta och sade han redan då, alltså 2017, inledde en förankringsturné för att förbereda sitt parti på ett blocköverskridande samarbete.
Han erkänner att han planerade,att gå till S redan 2017! Väldigt falskt att gå till val med Alliansen, när man redan planerat, att lämna den eller faktiskt hade lämnat den, utan att tala om det för M och KD. Man kan undra om det var i samförstånd med C?  Talade de med varandra, om detta under förra mandatperioden?  

Tolkar man vad Björklund säger, kan detta var ett enormt svek, när backar tillbaka till valkampanjen innan valet och ser de bilder och uttalanden Alliansen gjorde tillsammans. Att politik är smutsigt, är ställt utom allt tvivel, men det Lööf och Björklund sysslade med, är ingen annat än svinaktigt!

Alla kan fundera över vad Stefan Löfvén sa, i inledningen av regeringsförklaringen: Löfvén: "flera europeiska länder har krafter med en antidemokratisk agenda nått ända fram till regeringsmakten. Vi väljer en annan väg." 

Detta är en mycket märklig formulering! Vilka länder menar han? Ungern eller Polen, dessa länder kan inte, på något jämföras med Sverige? De få länder som har ett partipolitiskt landskap som liknar det svenska, med liknande nationalistiska partier och som har valt en annan väg än den svenska, är Finland, Norge och Danmark.

Om man skall tolka vad Löfvén säger, att han menar, på verkligt allvar, att den politiska utvecklingen i Helsingfors, Oslo och Köpenhamn, går i antidemokratisk riktning?

Man kan hoppas att de nordiska regeringarna noterar vad Löfvén sagt och att de får skarp kritik, med att svartmåla dessa länder. Även internationell kritik bör komma, när regeringen angriper andra europeiska länder som slagträ, i svensk inrikespolitik. Efter EU-valet kommer en ny EU-kommission som kanske blir mer konservativ och positiv till nationalistiska partier. Foliehatten undrar om inte den nya regeringen har drabbats av total hybris, med dessa formuleringar i regeringsförklaringen!

Intressant är, att Dagens Industri har tagit ställning mot Annie Lööfs inställning och försvarar konservatism och till viss del SD. Foliehatten tycker, man kan se det som att näringslivet, tar M:s sida och att det är Annie Lööfs fel. Industrin tycker C och L blivit för liberala.

DI: ”C:s och L:s partiledningar vill helst tycka tvärtom när de närmar sig ståndpunkter i frågor som rör migration, kriminalitet och terrorism och som liknar SD:s. När Lööf och Björklund nu varnar M för att "närma sig SD" menar man rimligen dessa frågor. Men de frågorna är på riktigt för varje svensk regering. Alliansregeringarna och Löfven I negligerade och misslyckades med dem bland annat för att de var SD-stämplade. Ska C, L, S och MP fortsätta brunmåla volymkritiska förslag, ökat gränsskydd mot kriminella ligor eller komplexa frågor som rör begrepp som nation och svensk kultur? Det är ett säkert sätt att misslyckas igen och gör det offentliga samtalet sämre.
Utifrån rent liberala utgångspunkter har det blivit ett orimligt högt tonläge om konservatism. I likhet med liberalismen är konservatismen en spridd och väl använd källa för inspiration. Liberalernas ledare Jan Björklund har till exempel gjort karriär som politiker med klassiskt konservativa hållningar i frågor som skolan, försvaret och lag och ordning. Och sett i backspegeln har Sverige skäl att värna sina konservativa drag. Många av de misslyckanden vi i dag sliter med hade kanske undvikits om svenska politiker varit något mer konservativa. "

 

Den nya socialliberala regeringen, har efter påtryckningar av C och MP i princip infört fri invandring, trots att sossarna gick till val, på att minska invandringen. Det kan bli väldigt intressant framöver att se, om MSM ändrar ståndpunkt om invandringen.

Bonniers har för några dagar sedan köpt Mittmedia. Den stora frågan i Sverige blir framöver hur socialistpartiernas flyktingpolitik för köp av röster skall bemötas av ägarna(judar)? Det ligger inte i judarnas intresse längre, smärtpunkten har nåtts, att få in fler muslimer.
En ny färdriktning kan märkas i en artikel i Financial Times (en tidning med stor judisk närvaro) om nationalism av Jonathan Derbyshire, där samtliga refererade tänkare är judar: Judis, Tamir, Hazony, Berlin, Goodhart. (”Greater diversity, almost by definition, eats away at a common culture and feelings of mutual obligation, yet a strong common culture is required to sustain a generous welfare state.”)
Det skrivs också några rader om nationalistisk liberalism. Det är nya signaler på gång nu. Ut med Lööf och Soros, in med... ja, vilka?

Frågan är nu om Bonniers kommer att ställa om hela sitt tidningsimperium i kritisk inställning till fortsatt vanvettig flyktingpolitik? Vad kommer kommer att hända med invandrargojorna SDS Avellan och DN:s Wolodarksi? Hur kommer Aftonbladet, Svenska Dagbladet och GP att agera? De gillar Lööfs, Lövins, Sjöstedts och Löfvéns syn på flyktingpolitiken. Men eftersom dessa tre tidningar också ägs av judar i förlängningen, samsas de lätt och Sverige kan gå mot en stramare flyktingpolitik i framtiden. Frågan blir hur judarna skall få Löfven och Sjöstedt (Lööf har gett upp om att få sitt parti att växa, genom flyktingköp och Lövin står ställd) att inse, att nu är det slut med folkutbytet. Men det kommet gå och det kommer gå lätt och snabbt. Det blir det sannolika scenariot i svensk media (Public Service följer efter, för om det bolaget är något, så är det att sakna integritet).
Alla tidningar i Sverige som judarna äger, kommer gå igenom en gradvis systemförändring de kommande åren. För nu håller muslimerna på att bli för många i Sverige, för att tolereras av judarna. Det kan bli en "svart humor", att följa alla skribenters personlighetsklyvningar, när de inser, att de måste följa den kursändring ägarna kommer att göra, de kommande år. De värsta gallerierna, de på DN och Sydsvenskan, klarar inte omställningen, utan stark medicinering!