Samhällskontraktet som staten har med medborgarna/väljarna fungerar inte längre!

Folk populus demos. All makt ska utgå från folket. Våra politiker ska vara våra tjänare, inte våra herrar. Ansvar ska utkrävas, för oförrätter och maktfullkomlighet, för makt som inte utövas, är ingen makt alls. Den situation som nu Sverige befinner sig i, visar att politiker har glömt varför de finns på sina positioner och vem som röstat fram dem. Alternativt är att de aldrig har förstått det. Maken till 5-klöverns väljarförakt, kan inget annat demokratiskt land uppvisa, med JÖK.

Det är en massa politiker som tycks ”lulla” runt, bara för sin egen skull. Som om deras uppdrag, bara är till för dem själva. De fattar inte, att de är till för medborgarna. Och de fattar inte, att det finns ett tydligt regelverk som de ska följa.
Vi har en grundlag som säger att all makt ska utgå från folket och att förvaltningen, ska iaktta saklighet och opartiskhet. Vi har en lag som säger att Public Service, ska vara saklig och opartisk. Idag är de maktens förlängda arm. Det finns pressetiska regler. Medierna ska granska våra makthavare i sin roll som tredje statsmakten. Regelverket är tydligt och klart. Men i verkligheten råder närmast anarki. Det är hög tid för lite ”ordning och reda nu.”
J.Goebbels, propagandaminister i Tyskland 1933-45 : "Upprepa en lögn i alla media hela tiden, ju större lögn, desto bättre, till slut blir lögnen sanning!"

Det är inte svårt att få ordning och reda, om media börjar granska och ifrågasätta det som händer i Sverige. Vi får igång en process som kommer att bli som ett självspelande piano. Med denna granskning avslöjas alla politiker som bidragit till att förstöra landet och de kan då, ställas till svars inför medborgarna.

Istället abdikerade medierna som granskare och blev istället propagandacentraler för allehanda obskyra globala krafter. Dessutom har svenska politiker och deras lojala vakthundar = svenska s.k. journalister, agerat tvärtom och ägnat sig åt, att förfölja dem som dristat sig till att ifrågasätta migrationsprojektet. Man har t.o.m. infört en märklig lag ”hets mot folkgrupp!” Sverige är skadat för mycket lång tid, kanske för alltid.

 

Politikerna har i sin maktfullkomlighet blivit totalt blinda och kört ner i diket. Det behövs ett nytt kontrakt med tredje statsmakten. Inte ”faan” skall gamla nöjesjournalister och kändisar eller deras barn styra politiken, för att det passar medias och maktens agenda!

Vad som behöver bytas ut, är ägarstruktur på de medier vi har. Alternativt skapa nya och en ny journalistutbildning, utan politisk inblandning.

 

De gamla riksdagspartierna och svenska s.k. journalister betraktar svenska folket som undersåtar som svenska politiker inte behöver och t.o.m. (enligt svenska journalister) inte bör, ta någon som helst hänsyn till.

 

Det svenska samhällskontraktet är i sin grund mycket enkelt och borde, om något, vara det centrala i en nations politik.
I kontrakten ingår, att medborgare som arbetar, betalar skatt och de förtjänar, därmed sina sociala rättigheter. En kombination av ett nationellt solidaritetsprojekt och ett gigantiskt försäkringsbolag, med det sociala medborgarskapet som ledstjärna. Ett informellt nationellt samhällskontrakt baserat på pliktkänsla och solidaritet mellan medborgare ur alla samhällsgrupper.
"Gör din plikt och kräv din rätt!"

När medborgare fullgör sin del i detta samhällskontrakt, så är svenska politiker moraliskt och demokratiskt skyldiga, att fullgöra sin del i kontraktet.

Samhällskontraktet på individnivå upphör när medborgaren tappar förtroendet för att samhället inte levererar, det medborgaren betalar skatt för och anser sig få tillbaka. Idag har vi ingen fungerande sjukvård, underhåll av vägar och järnvägar, socialförsäkringssystem, trygghet på gator, pension och framför allt en fungerande demokrati.

Sedan finns det ett stort behov, att det snarast och snabbt skall utredas, hur mångkulturen och samhällskontraktet ska kunna fungera tillsammans. I utredningen skall utredas:

Vem är det som givit politikerna de politiska visionerna om mångkulturens förträfflighet.
Vem är det som gett dem denna tokiga idé.
Att det slog igenom mer i Sverige än andra länder kan ha berott på att många varit..... naiva.

Det är just detta sönderrivna samhällskontrakt, sveket från politikern och journalisterna mot medborgarna som är drivkraften i den politiska förändring som ägt rum i Sverige. Det är något alldeles oerhörda som skett och sker, utan hänsyn till folket, demos från vilket all makt ju påstås utgå.

En gemensam uppfattning är att våra politiker, massmedier och myndigheter i endräkt har marginaliserat och svikit en stor del av de medborgare som har svensk bakgrund, men även de invandrare som har anpassat sig till majoritetssamhällets värderingar och som har varit med om att bygga upp landet.

En avgörande faktor till den destruktiva utvecklingen är, att vi under ett par decennier har haft en mediekår som hellre väljer att berätta sagor, om hur migrationen borde vara, istället för att bedriva allsidig och upplysande journalistik. Sedan har vi myndigheter som är lydiga redskap, för den förda politiken. Verkschefer är tillsatta av sossarna, så att myndigheten noga följer maktens påbud. Alla drar åt samma håll, mot det som allt fler av oss, definierar som någon slags katastrofkurs.

De flesta glömmer de värsta folkförrädarna, den tigande forskarkåren som många gånger är jätteberoende av forskaranslag. De som går i maktens ledband beviljas anslag. Bra exempel är klimat- och samhällsforskare. Utan deras aktiva eller passiva (tysta) stöd skulle väljarna för länge sedan, ha förstått vad som gott snett med gamla Sverige. När hörde du någonsin en professor i humaniora eller samhällsvetenskap ens antyda de elementära sanningar som finns. Enstaka undantag finns, men dessa tystas snabbt, utan prut av de näst värsta förrädarna, murvlarna och deras ägare, med Bonniers och Skipstedt i spetsen, men SVT är med i detta förräderi.

Att man i Sverige kan ha samma person som migrationsminister och samtidigt justitieminister är heller inte möjligt i något annat demokratiskt land.
Sveriges unika invandringspolitik som i princip innebär fri invandring. Det är ett rent överhetsprojekt som hela tiden har förts, utan att väljarna har tillfrågats eller informerats, om de faktiska konsekvenserna.

Till migranterna har man lovat allt till alla och till befolkningen har man sagt, att Sverige ju är ett rikt land. När ekvationen inte längre går ihop, har problemen börjat hopa sig och makten har ingen som helst lösning på problemet, mer än att man ökar takten, med fri invandring.

Om det är det enda maktmedel man har till buds, så finns bara två vägar. Importera nya väljare till den grad att man med "handouts" till dessa grupper kan "köpa sig röster", nog för att hålla sig kvar vid makten, alternativt förbjuda politisk opposition. Först förbjuder man "nazism" och när det är förbjudet blir följdaktligen också "nazistiska rötter" förbjudet.
Att man skiter i demokratin för att klamra sig fast vid makten, visade sossarna, med DÖ och JÖK!

Varför ska svenskarna och andra européer förväntas vara toleranta mot och hjälpa invandrargrupper som så uppenbart föraktar det västerländska sättet att leva?
Varför ska svenska kvinnor acceptera massinvandring från länder som Afghanistan, Somalia och Irak, där kvinnan ses som mannens egendom?
Varför ska européerna acceptera att bli pådyvlade kollektiv skuld för slavhandel, korståg och diverse folkmord, när inga andra grupper ställs till svars för liknande illdåd?
Varför ska svenskar förväntas bli upprörda av rasistdåd mot invandrare när media och politiker vägrar att tala om invandrares rasistiska våld mot svenskar? Tunnelbaneincidenten är ett mycket bra exempel, på hur media agerar och vinklar.
Varför ska svenskarna acceptera en kostsam och samhällsnedbrytande asylinvandring samtidigt som stöddiga migranter, deklarerar att de minsann inte har något att vara tacksamma för?
Varför ska svenskarna gå med på att ständigt få sin etnicitet ifrågasatt samtidigt som stora resurser läggs på bevarandet av invandrar- och minoritetskulturer?
Varför ska invandrares identitetspolitik betraktas som antirasism, medan svenskars identitetspolitik ses som rasism?
Exemplen kan mångfaldigas. Politiker och media har ingen som helst rätt att kräva att svenskarna ska engagera sig i antirasistiska frågor, eftersom det inte finns någon ömsesidighet här.

Samhällskontraktet är brutet, och det sorgliga är, att det mycket hårt drabbar gamla och sjuka svenskar. Från socialnyliberalt håll, var det säkert detta som var planen.