Teckomatorpsminnen del 1

Intervju men en äldre gentleman som minns en svunnen tid.

Vi lever i en värld som ständigt förändras. Alla småsamhällen har gått samma kräftgång. Från att vara blomstrande samhällen med nästan all service till att bli ett samhälle utan nästan någon service. Denna omställning har inte tagit lång tid 40-50 år.

I dessa samhällen typ Teckomatorp är idag ICA-affären den stora samlingspunkten.

Denna intervju ger inte anspråk på att vara en heltäckande berättelse om Teckomatorp utan denna person vill ge oss sin personliga spegling på hur det såg ut i Teckomatorp under 1940-50-talen.
Teckomatorp blev den 24 augusti 1914 municipalsamhälle och detta varade ända fram till utgången av 1966.
 
Torgskolan på 1940-talet. Elevantalet ca 95-100.

Torgskolan byggdes 1896. Skolan var en sk B2 skola. Dvs klass 1 och 2 hade gemensam klasslokal med en lärare eller lärarinna. Klass 3 till 7 hade också gemensam klasslokal. B2-skolor hade elevintag varje år.

I början av 40-talet var klass 1 och 2 placerade i en gemensam skolklass på 2:a våningen. Lärarinnan var Tyra Boman.
I mellanskolan klass 3 och 4 var först Paulina Larsson lärarinna.
Paulina var en äldre lärarinna som blev sjuk och hon återkom aldrig mer till skolan.
Signe Linder vikarierade någon tid för Paulina. Signe erhöll något senare en fast tjänst i Norra Skrävlinge.

Signe Linder var även konstnärinna. Flera av hennes vepor hänger i församlingshemmet i Teckomatorp bl.a. den med stjärnbilderna.

Efter Signe kom Lärare Högmar. Hans dotter har idag guldsmedsaffären i Kävlinge.
I storklassen dvs klass 5, 6 och 7(två klassrum) var lärare Weinhagen klassföreståndare.

Skolan hade 4 lärare.  Efter klass 4 gick en del elever till Realskolan(5 år) i Landskrona och efter klass 5 eller 6 till Realskolan(4 år) i Svalöv.

Realskolorna var avgiftbelagda och de begåvade elever som inte hade ekonomiska förutsättningar för att gå i Realskolan erhöll i regel  stipendier från sällskap/institutioner.

Skolgången under 1940-talet kännetecknades av att det var disciplin, ordning och reda och knäpptyst i klassrummen. Man erhöll betyg i ordning och uppförande.

I municipalsamhället i Teckomatorp fanns på 1940-talet 2 banker (Skandinaviska banken och Sparbanken Teckomatorp) något senare kom Jordbrukskassan. Här fanns apotek, provinsialläkare, järnvägshotell och inte minst ett systembolag.

Järnvägshotellet
Hotellet var vida berömt. Från järnvägsstationen utgick det en gång i timmen 4 linjer till Eslöv, Landskrona, Malmö och västkustbanan med bla. stopp i Svalöv.
Ett populärt nöje för resanden var att hinna med 2 vita och 1 brun mellan tågbyten!  Det fanns en ingång direkt från perrongen till hotellet där man sprang in för att bli serverad av Modig.
Man beställde 2 vita= 10 cl sprit och 1 brun= 5 cl konjak. Till detta var man tvungen att beställa pyttipanna. Denna pyttipanna åkte ut och in under hela dagen!

Efter 2:a världskrigen hölls många fester på hotellet. Man firade födelsedagar, bönderna sina skördefester och sittningar efter begravningar.
Många av festerna var sk frackmiddagar där män hade frack och kvinnorna lång klänning.
I hotellet fans också 2 klubblokaler där man spelade bridge. Det var mest män som höll till på hotellet:

Efter att källskatten infördes 1947(upp till 65%) började också kräftgången för hotellet. Innevånarna måste nu börja betala skatt efter bärighet och nu slutade också festandet på hotellet.
I Teckomatorp med omnejd fanns flera små trädgårdsmästerier.   De hade sina glansdagar tills den tullfria importen kom in i mitten av 1950-talet. De hade inte en chans att konkurrera.

Torget
På torget var det hästmarknad tredje tisdagen varje månad och ända in på sjuttiotalet kom folk från bygden runt omkring för att handla med djur och annat.
 
Tittar man riktigt noga ser man hur bebyggelsen runt torget var indelad efter klasstillhörighet.
Norrut från stationen på vänster sida fanns läkarmottagningen, Apotek och en villa byggd av en hög tjänstman från Sockerbolaget.
På höger sida längs upp och neråt fanns Teckomatorps bryggeri & vattenfabrik.  Efter bryggeriet ligger Vesterbergs hus.  I källarplanet fanns en servering med humana priser. Många bönder från trakten som inte hade råd att gå att äta på hotellet gick dit.
Hörnhuset mot Östra Torgg/Järnvägsgatan inrymde dels Skandinaviska banken och Vesterbergs  herrekipering.  Huset efter delades av Teckomatorps sparbank av en pappershandel.
Hörnhuset Järnvägsgatan/Karlsgatan kallades för Borgiska huset. Hon var änka efter veterinär Borg. På innergården fanns det ett vagnslider med stall. Veterinär Borg tog sig fram med häst och vagn.
Änkan bodde i huset till sin död.

Går vi norrut på vänster sida av Karlsgatan och stannar vi hörnhuset som tidigare var en manufakturaffär. Huset på andra sidan gatan den sk brända kinesrestaurangen var där tidigare Olofssons möbelaffär.  Efter kriget skulle amerikanskt introduceras i Teckomatorp.
Denco bar som serverade espresso och donuts(munkar).  Torpborna var svårflirtade och baren fick slå igen ganska snabbt.
Renault hade sedan en bilaffär. Den blev inte heller långlivad.

Detta var en liten inblick hur Teckomatorp såg ut på 1940-1950-talet.

Jag hoppas kunna återkomma med fler intervjuer