COP21-mötet i Paris - hur stor blir prislappen?

Hur stor blir prislappen efter COP21-mötet i Paris?
”Skräms inte med klimatet”… ”den reduktion på 5 miljoner ton koldioxid som Sverige gjorde mellan 2002 och 2010 motsvarar Kinas utsläppsökning under fyra dagar”.

De flesta har nog inte helt klart för sig vad Sverige som nation kommer att åta sig, vid ett bindande avtal i det kommande mötet i Paris i december. Det kan vara dags att titta på vilka beslut som redan är tagna.
Det första löftet gjordes redan i våras tillsammans med de andra EU-staterna. EU skickade in sina åtagande till FN.
Åtaganden inför COP21:
Fram till 2030 skall utsläppen av växthusgaser=koldioxid minska med 40%.

Kommentar: Sveriges utsläpp är 0,2 % av det totala utsläppen i världen.http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Miljo-och-klimat/Klimatpaverkan/

Målet innebär en betydande höjning utöver de nuvarande åtagande, men med en minskning av utsläppen med 20% från 2020 jämfört med 1990.

Dessa höjningar är i linje med EU: s mål. Enligt IPCC, måste de utvecklade länderna som grupp minska sina utsläpp med 80-95% till 2050 jämfört med 1990.
Dessutom är det i överensstämmelse med ett behov, av att åtminstone halvera de globala utsläppen 2050 jämfört med 1990. EU har redan minskat sina utsläpp med cirka 19% jämfört med 1990 års nivåer, medan BNP har ökat med mer än 44% under samma period.
Resultatet i snitt per capita-utsläppen i EU har minskat från 12 ton CO2-ekvivalenterår 1990 till 9 ton CO2-ekvivalenter under 2012. Det beräknas sjunka till omkring 6 ton CO2-ekvivalenter år 2030. Utsläppen i EU nådde en topp 1979.

Kommentar: Medan EU minskar sina växthusgaser, ökar utsläppen i Kina, Indien med flera länder. De bygger ut över 3000 nya kolkraftverk.
http://wattsupwiththat.com/2015/10/03/indias-proposed-cop21-climate-plan-will-triple-emissions-by-2030/

Klimatsatsningar i den rödgröna budgeten
I årets budget som presenterades den 16 september har regeringen
med stöd av Vänsterpartiet lagt följande budget.

Mer förnybar energi
Sverige ska på sikt ha hundra procent förnybar energi. Regeringen föreslår en kraftig förstärkning av solinvesteringsstödet för att skynda på utbyggnaden av solcellsanläggningar. Det stora intresset för solceller har gjort att tidigare solcellsstöd inte räckt och det är idag kö. Regeringen vill därför öka stödet till 390 miljoner kronor per år 2017-2019. För 2016 satsar regeringen 225 miljoner kronor. Totalt satsar regeringen 1,4 miljarder på solceller fram till 2019.
Regeringen föreslår också en satsning på lagring av el för möjlighet att lagra sin egenproducerade el, totalt 25 miljoner kronor 2016 och 50 miljoner kronor per år 2017-2019. Regeringen vill även inrätta ett nationellt forum för smarta elnät för tio miljoner kronor per år 2016-2019.

Kommentar: Fullständigt vansinnigt att satsa så stora pengar på solceller,
eftersom de inte är lönsamma. Varför regeringen inte tar lärdom av vad som sker i Tyskland är inte förvånade, eftersom Sossepartiet är bakbundet till både händer och fötter av Miljöpartiet.
Inte ett ord av reglerkraften. Den kommer att behövas, eftersom varken sol eller vind kommer att producera något under vintern.
Ytterst märkligt eller tror regeringen på under?
Idag finns ingen känd lagringsteknik för storskalig lagring av el. Lagringsteknik finns för små anläggningar, typ batterier.
http://sv.washeute.com/teknik/som-el-kan-lagras-el-inte-vetet.php
http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.se/2015/10/politikernas-vata-drom-solkraft-ar.html

Renovera flerbostadshus
Regeringen har tidigare aviserat satsningar om en miljard kronor per år på att renovera och energieffektivisera flerbostadshus i områden med socialekonomiska utmaningar.

Internationella insatser
Klimatutmaningen är global och måste lösas gemensamt med övriga länder, anser regeringen.
Regeringen föreslår ett tillskott på 500 miljoner kr 2016 till klimatfinansiering i utvecklingsländer.
Att stärka det internationella klimatarbetet är särskilt viktigt just nu, då det skickar tydliga signaler till världen inför klimatmötet COP21 i Paris.
Regeringen föreslår också att de internationella klimatinvesteringar (CDM) som Alliansregeringen ingått avtal om, finansieras med 50 miljoner kr per år de kommande fyra åren.
Inom ramen för den ordinarie biståndsbudgeten ges Swedfund ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor som möjliggör fler miljö- och klimatinvesteringar i utvecklingsländer.

Så ser det ut i korthet! Regeringen satsar 4,5 miljarder nästa år.
Gott folk - detta är bara början!
Om vi skall åstadkomma 100% förnyelsebar energi utan kärnkraft, och en fossilfri transportflotta som MP lovat, så lär det bli en betydligt större börda på folkhushållet än så här.
De svenska utsläppen av koldioxid är 0,2 % av de årliga utsläppen i världen.
Med dessa galenskaper kommer det att kosta oss - en hel del!

Kommentar: Regeringen pratar om bistånd. Men den kassan gapar ganska tom!
En fossilfri fordonsflotta är en utopi. Vem vill investera i motor som inte fungerar med etanol. Biogasen som produceras i Sverige räcker till några få tusen bilar.
Hela denna budget kommer från sagornas värld utan förankring i den krassa verklighet vi lever i. Med förnybar energi kommer den elintensiva industrin att fly Sverige och flytta till länder, där de är försäkrade om, att få kontinuerlig el, eftersom de inte klarar ett stopp på grund av elbrist.
Man satsar 4,5 miljard på dessa åtgärder – pengar man inte har finanserat i sin budget utan dessa pengar behöver man låna.

De politiska kostnaderna
Förutom kostnaden i pengar räknat, så är det större perspektivet än mer oroande. På det nyligen avslutade FN-mötet i New York slogs ett antal målsättningar fast.
https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld

Sammanlagt är det 17 mål och 169 delmål som ska vara uppnådda till år 2030.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/manga-varldsledare-mots-for-att-anta-nya-fn-mal
Detta förberedande FN-möte i New York ger mycket dåliga vibbar. Om de första 17 första målen kan vi exempelvis läsa här.
Genom att peta in ordet ”hållbar” överallt så öppnar man i praktiken upp för stora förändringar. Vem skall bestämma om utveckling, jordbruk, industri, finansiella system, konsumtion etc är ”hållbara”.
Frågan är vem som kommer att bestämma: Ekologerna? Klimatforskarna? FN?
Nästa fråga är: Vad kommer att hända med demokrati och individuella mänskliga rättigheter i ett sådant system?
Jag kan inte se att det står något om detta i våra medias rapportering från mötet i New York. Ibland är det som utelämnas viktigare än vad som står skrivet.
Peter Krabbe kommenterar i sin blogg om dessa beslut i New York.
Han har grävt djupare och konstaterar bl.a.
”I scenariot ligger också FN:s klimatmöte i Paris under december, där IPCC skall fastlägga det regelverk som skall gälla för de 196 stater som undertecknat 2030 Agenda.
https://peterkrabbe.wordpress.com/2015/10/03/det-sovande-folket/

Detta kommer att ske utan problem, eftersom förbindelsen redan är utfärdad.
I artiklarna 31 och 32 förbinder staterna sig att med legal status godkänna UNFCCC - United Nations Framework Convention on Climate Change,
ersätter IPCC vars namn blivit mycket skamfilat, som beslutsfattare i klimatfrågor.

”I artikel 45 åläggs de nationella parlamenten att genom egen lagstiftning och budgetarbete arbeta för genomförandet av ”the effective implementation of our commitments”.
De nationella regeringarna skall alltså vara direkt underställda FN:s överhöghet och kommer att kunna jämföras med en kommunstyrelse i fortsättningen. Detta betonas också i artikel 47, där det fastläggs att de nationella regeringarna har ansvaret för genomförandet av Agendan, medan övervakningen av att så sker skall utövas av FN:s generalförsamling genom Det Högsta Politiska Rådet - The High Level Political Forum -  och något man kallar ”The Economic and Social Council”.
Är det någon som känner kalla kårar utefter ryggraden?”

Detta är stora kostnader och investeringar som vi nu ser från regeringens sida.
Den borgerlig opposition tycks sova eller vill inte protestera!
”Satsningen”, som alltså presenteras som en ren miljö- och klimatsatsning är bara ett led i den omställning som är nödvändig för att få nationen att underställa sig en Global Governance i FNs regi för att uppnå dess mål.
Detta är den verkligt stora kostnaden i det hela.

Vad de flesta inte har insett är att åtaganden som länderna gör vid COP21 i Paris är bindande till 2030.
Det betyder att denna rödgröna regering inte bara binder sig själva utan också alla framtida regeringar fram till detta årtal.
Jag undrar – på vilket mandat har egentligen den nuvarande minoritetsregeringen rätt att skriva på ett sådant här avtal?

Varför diskuteras inte detta mer??????????????????????????