Brottsligheten mot äldre!

Det senaste året har brottsligheten mot våra pensionärer ökat med 30% och i Stockholm med 42 procent under 2016. Det är Nationellt bedrägericenter (NBC) som varje månad gör en sammanställning av senaste tidens anmälningar inom olika brottskategorier. Aprilsiffran är 199 anmälda brott mot funktionsnedsatt, vilket enligt polisens statistik avser ”person som uppfattats ha nedsatt motståndskraft till följd av hög ålder, fysiskt eller psykiskt funktionshinder”. Tidigare användes termen ”åldringsbrott”.

Foliehatten har följt vad som sagts i debatten om våldet/rånen mot våra äldre.
I det civiliserade svenska samhället råder starka tabun i fråga om våld och övergrepp mot äldre. Brott mot äldre är ofta seriebrott utförda av utländska ligor som arbetar både utstuderat och metodiskt som saknar dessa gränser. Äldre ses som försvarslösa och svaga där det är lätt att lura offret och lätt att komma undan. Mörkertalet är därför stort och måste uppmärksammas mer.

Brott mot äldre är ett allvarligt samhällsproblem som måste tas på största allvar. Men så sker långtifrån alltid. Polisen har otillräckliga resurser och majoriteten av landets kommuner saknar rutiner för hur man ska förebygga, identifiera och hantera äldres utsatthet för brott. Det är därför hög tid att dessa problem inte bara diskuteras i landets alla kommunala pensionärsråd, utan också nationellt. I synnerhet som de äldre blir allt fler och därmed också de potentiella offren.

Brotten hos äldre sker ofta i deras hem, genom att en eller flera okända personer ringer på dörren och hittar på anledningar att få komma in i bostaden. Syftet är att stjäla, oftast pengar eller smycken.

Några exempel på hur bedragare har lurat sig in i bostaden: 

• Bedragare låtsas vilja sälja en tjänst eller en vara.
• Bedragare låtsas att de vill lämna ett meddelande till någon av dina grannar som inte är hemma.
• Bedragare utger sig för att komma från hemvården, sjukvården, polisen eller någon annan myndighet.
• Bedragare utger sig för att vara hantverkare eller fastighetsskötare som ska kontrollera något i bostaden.
  

Det händer också att bedragare följer efter äldre personer när de har besökt till exempel en bankomat och lurar av dem kort och pinkod.
Fickstölder är inte heller ovanliga och förekommer ofta på platser där det är mycket folk, till exempel i kollektivtrafiken eller i butiker.
Väskryckningar är ovanliga. När de sker är det oftast i farten. Tjuven springer till exempel förbi eller åker moped eller cykel.

Det officiella Sverige har i stort sett förbisett denna kriminella avart med tystnad. Pressen skriver pliktskyldigt förstås, och etniciteten undvikes oftast. De enda som förutom SD uttalat sig är polisen=dom är tvingade och det i allmänna ordalag som att man ska vara "försiktig", "inte släppa in någon" och begära "legitimation" osv.

Ingen ansvarig politiker har varit "upprörd" och krävt "åtgärder". Varför? Den enkla anledningen är om man kräver ansvar/åtgärder så skulle det falla tillbaka på den slappa politik som möjliggjort det som nu är vardagsmat - en slapp lagstiftning.
Polisen pekar på vikten av hårdare straff, så att förbrytarna kan dömas till långa straff och sättas bakom lås och bom, innan de begår nya brott. Foliehatten anser att de dessutom skall utvisas för tid och evighet när de begår sådana ”lumpna” brott!

Det andra argumentet för etablerade politiker för att hålla tyst är att:
"Börjar jag driva denna fråga om brottslighet mot äldre, så är det bara SD som håvar in credit", eftersom de var först att uppmärksamma detta. Därför har de andra partierna tunghäfta! Detta måste skava hos väldigt mycket hos dessa "korrekta" människor!”
Kanske är det det som skaver mest, för övrigt är all den ekonomiska brottsligheten trots allt bara en fråga om pengar. Och pengar har Sverige haft i "obegränsade" mängder!

Ett annat stort problem är den undersökning som Konsumentverkets gjort som visar att det finns ett nära samröre och samarbete mellan tre telefonförsäljningsföretagen.
I en stämningsansökan yrkar Konsumentombudsmannen på att vart och ett av företagen ska betala en miljon kronor i marknadsstörningsavgift.

Utredningen visar också att bolagen på ett systematiskt sätt har ringt upp äldre människor och vilselett dem att byta el- respektive telefonabonnemang. Flera av de drabbade är över 80 år och vissa över 90.
Sammanlagt har cirka 300 anmälningar riktats mot de tre bolagen.
KO kräver att tingsrätten omedelbart beslutar om förbud mot marknadsföringen.
Brott mot äldre är ofta seriebrott utförda av ligor som arbetar både utstuderat och metodiskt. Äldre ses som försvarslösa och svaga där det är lätt att lura offret och lätt att komma undan. Mörkertalet är därför stort och måste uppmärksammas mer.

Cecilia Tisell, KO:
”Telefonförsäljning fortsätter att vara ett stort problem för svenska konsumenter. Men det här tillhör ett av de värre exemplen. Jag blir beklämd när jag hör hur äldre människor utsätts för detta.” Hon konstaterar att flera drabbade lider av demenssjukdom.

Ett litet axplock från begångna brott:

I början av februari dömdes två män som lurat till sig pengar av äldre genom att låtsas vara ett barnbarn som behövde hjälp med pengar från sina mor- och farföräldrar.

Polisen kunde identifiera männen och med hjälp av telefonavlyssning lyckades man gripa de båda männen när en av dem skulle hämta pengarna.

Kvinnan riktade in sig på att stjäla från äldre och rörelsehindrade personer. Efter ett tumultartat gripande utanför SUS i Lund döms hon till två års fängelse för nio grova stölder och en misshandel. 2 års fängelse och utvisning.

De senaste årens ökning av brott mot äldre gör att många äldre har en stor rädsla för att utsättas för ett brott. Det påverkar också deras livsstilen och gör dem till fångar i sitt eget hem. Vad gör våra politiker och polisen?