Tjatet om ytterkantspartier börjar bli lite tjatigt!

Vi har hört Lööf, Björklund och Löfvén den senaste tiden tjata om "ytterkantspartier" gång på gång och skivan har tydligen hakat upp sig rejält. Detta tjat kommer vi att få höra var och varannan dag fram till valet i september 2022. Den nya socialistiska regeringen verkar tro, att om någon ser "nazism" eller "antirasism", så är svaret mer liberalism, trots att det är egentligen en motreaktion mot för mycket liberalism. Det politiska spektra är inte "en linje" från vänster till höger och inte heller ger Gal-tan skalan(en benämning på en indelningsdimension av politiska värderingar och partier) en komplett bild.

När man lyssnar på Lööf, Björklund och Löfvén, så får man intrycket att politiken bara har två lägen, "all in" eller "ingenting." Ytterkantspartier kan man jämföra med iskallt eller skållhett vatten. Problemet är, man dör av båda om man försöker simma. Det gäller att sätta ett termostat på liberalismen och väga upp liberalism med vissa mått av protektionism och nationalism, så att det blir balans, inte extremer som de nu hävdar.

"Liberal demokrati" har kastat bort termostaten. Det är därför de nu står totalt handfallna, inför SD, ett monster de själva byggt upp.
De har aldrig kunnat ställa in rätt alternativ, för iskallt eller skållhett vatten. Vi ska ha 28-gradigt vatten, så vi kan tvätta av oss den unkna "liberala demokrati" där alla ställer om de politiska styrmedlen, på antingen på 0% eller 100%.
Vårt liberala etablissemang förstår inte vad som händer, eftersom de inte förstår sin omvärld. Liberalismen gör fel analys och står därför helt handfallna och handlingsförlamade, när "mer av samma" inte fungerar och monstret SD, de skapat, äter upp dem. 

 

Den nya regeringen tjatar samtidigt också om nazism och fascism och MSM och SVT hävdar, att USA är en kontroll- och polisstat. De höjer varningens finger och publicerar bannbullor i media och säger, att om vi inte har "liberal demokrati" så blir det nazism eller icke-liberalt Nordkorea. Problemet är att efter 2001 när den "liberala demokratin" sattes på max, så har man tappat balansen som måste finnas mellan politikens motpoler.

Efter nine eleven har vi sett hur "kriget mot terrorismen" använts som en skäl, för att bygga det mest ambitiösa kontrollsamhället världen skådat, samtidigt har man privatiserat delar av statsapparaten som ska vara statliga i försvarssektorn. Man har optimerat förhållandena för globala företag och banker och kallat paketet "fri rörlighet". Detta gäller både kapital, varor och människor.

Med den nya socialistiska regeringen, kommer vi att få mer globalism, mer FN, mer EU, mer kontrollstat och mer övervakning. Drar man hårdare i den "liberala demokratin" så kommer frihetsgraden i samhället att bli som i Nordkorea. Fast ett privatägt globalt Nordkorea där inte staten, utan storföretagen Google, Facebook, Amazon och andra är dom som övervakar, efter tryck från regeringen.
Den nya regeringen har skygglappar för ögonen, när de inte inser, att det måste finnas frihandel och internationellt samarbete i det kommande nationalistiska Europa.
Våra liberaler har i sin girighet inte förstått, att vissa saker sker bäst med måtta och återhållsamhet. Annars kommer en motreaktion att slå tillbaka mot dem själva och det hårt. Fråga Macron, han har fått känna av det och det kommer Löfvén snart att veta som tittar på Macrons politiska kontrollpanel och ställer de svenska reglagen likadant.

Det är MSM och SVT som till stor del är skyldiga till att politikerna har kastat bort termostaten. Medierna har med sin oprecisa analys (läs: propaganda) i mycket stor del bidragit med det narrativet om hot och hat, terrorism, nazism, förintelseförnekande, krav på liberala interventionskrig och samtidiga skrik på förbud och inskränkningar för att tysta kritik.

 

Om vi tittar på danska journalister i allmänhet är de mer borgerliga, även om hela spektra finns representerat. En sund åsiktsflora med andra ord. Svensson får sig till livs, en åsiktssvältkost i MSM och SVT och det är anledningen till att alternativa medier har växt explosionsartat i Sverige.

 

Det är symptomatiskt att journalister i Danmark är mest i linje med den allmänna politiska uppfattningen bland dansken i allmänhet, emedan Sverige återfinns i spektrats ytterkant, med mest världsfrånvända journalister som häckar långt ute på skalans vänsterkant.
De svenska journalisterna är av naturen, ett resultat av att vara uppfödd i Sverige och med vänsteromgivning, själsliga och bildliga dvärgar. Danskar är välutbildade, ofta inom ett specialområde de sedan täcker som journalister. Då de inte nervöst måste rätta sig efter åsiktshegemonin, för att inte riskera att bli av med ett tillfälligt vikariat som är den vanliga anställningsformen för journalister i Sverige. Danska journalister kan uttrycka tydliga och bestämda åsikter, även för etablissemanget obehagliga sådana.

Både Centern och Liberalerna är sekter. Det som kännetecknar en sekt, är att medlemmarna följer sektledare, ända in i döden. Liberalerna är beviset för det. De har nästan utplånat sig själv och har nästan inga väljare kvar. Centern har klarat sig bättre, bara för att de är ännu mer sekt än L. Centern har inga som helst slitningar i sitt parti, mer än någon stackare som hoppade av i veckan. Men när det stora fallet kommer så kommer alla medlemmar följa sektledaren.
Annie Lööf har inte visat sina värsta förslag ännu. Hon är skickad av globalistiska organisationer och skiter fullständigt i hur det går med Sverige. Hon har redan säkrat sin framtid på annat håll och kommer att hämta hem den rejäla "kakan", när hon lämnar C, under mandatperioden.

Kul så här i efterhand att höra Löfvens angrepp mot SD i valdebatten, för att SD ville försvaga arbetsrätten, det blev visst lite tvärtom!
Glöm inte att Löfven uttrycklingen sa,  att LAS skyddar mot våldtäkter. Så nu kommer Löfven släppa fram fler våldtäkter. Titta på detta videoklipp och inse, att Sverige har en statsminister som inte kan prata.