onsdag 6 november 2019

Svenska skolan där många elever knappt lär sig något!

Svenska föräldrar är bekymrade över tillståndet i den svenska skolan och det är ett återkommande samtalsämne bland föräldrar. Det läggs stor energi på, att se till att barnen hamnar i rätt skola. Det slående är, att idealbilden tycks vara densamma, oavsett om föräldrarna i fråga, har vänster eller högersympatier. Alla vill de ha en skola präglad av studiero och höga ambitioner, för sina barn.

Ingen vill ha den skola som vi har idag, där stök, bråk, knivskärningar och dåliga kunskaper är kännetecknande. Att föräldrarna flyr den svenska skolan och vill placera sina barn i en skola med disciplin, visar kön till Engelska skolan. De har 190 000 registreringar i sin kö och det stora lockbetet är ett starkt fokus på disciplin och kunskap.

Enligt den så kallade progressiva pedagogiken, som starkt har präglat svensk skola, är tesen den, att eleverna inhämtar kunskaper bäst, om de själva får upptäcka och konstruera sin kunskap. De progressiva pedagogerna ser skolan som ett uttryck för ”social förändring.” För dem är skolan någon form av evig övre medelklass revolution mot ”borgerligheten”  som införde den offentliga skolan i mitten av 1900-talet. 

Så länge ingen vågar stå upp mot det pedagogiska etablissemanget och myndighetsvänstern, så kommer ingenting hända. Till och med det där rattfyllot till minister som fick avgå, erkände att hon säkert gynnats av att vara tjej och invandrare och vill se en förändring. Det är ett svek mot så många människor. Vi har ett fruktansvärt dåligt skolsystem som de flesta länder rör eller rört sig ifrån, men där Sveriges politiker vägrar släppa sargen, eftersom de inte vågar gå i konfrontation med byråkrater, fackförbund och professorer. Till och med Expressen har krävt, att avskaffa Skolverket, för att de är en bastion av progressiv pedagogik och som ägnar sig åt, att undergräva politikens och samhällets intressen.

Att
makten tappat greppet om skolan är ett faktum, när de har normaliserat de groteska nivåskillnaderna mellan skolor i Sverige. Det är egentligen lika absurt som sprängningar som har blivit vardag.

Ett bra exempel på att skolan tappat greppet om utbildningen, är när Gymnasieministern besöker Enskede Gårds Gymnasium och frågar vilken kunskapsnivå eleverna ligger på, när de kommer in på gymnasiet. Ingela Wihlner, som är utbildningsledare på skolan, svarar, att även om det naturligtvis varierar, så ligger genomsnittet på en nivå som motsvarar ungefär tredje klass.
Oj! utbrister Gymnasieministern. Hur gjuter ni hopp i en gymnasieelev som ligger på en tioårings nivå? Den retoriska frågan besvaras på sätt och vis i ett av klassrummen, där den så kallade verkligheten slår till. Klassen består av 20 elever. En (1) är närvarande. 19 har tagit bondpermis.

Läraren Isak Skogstad har skrivit flera debattartiklar och dragit fram obekväma forskningsrön och ställt de ansvariga till svars. Han visar gång på gång, hur bristerna slår hårdast mot de svagaste eleverna. Det är de som förlorar mest, på elevstyrd undervisning, mobiler i klassrummen, en kunskapssyn som betonar abstrakta förmågor i stället för ämneskunskap och så vidare.
 
Isak pekar på forskning som visar på bra effekter, av att läsa läxor och kunskapstester. Det skrämmande är, att vid jämförelser visar det sig att Sverige, av alla OECD länder, ägnar den svenska eleven minst tid, åt läxläsning och har dessutom minst lektionstid. OECD konstaterade också i rapporten Students, computers and learning, att inget land som har satsat stora resurser på teknik i undervisningen har lyckats höja resultaten i vare sig matematik, läsförståelse eller naturvetenskap. Vinnarna på elevdatorer är IT-företagen, inte eleverna.

Vi kan konstatera att skolan är ett av de områden där genus, feminist, multikulti, progressivismen har haft störst genomslag. Föga oväntat är det också den institution som är som mest dysfunktionell. Problemet är att alla "lösningar" som vänsterpolitiker kommer med, är att driva på ännu hårdare med samma ideologiska vanvett som är orsaken till varför skolan har slutat fungera. Tyvärr ser man hur fler och fler områden i samhället genomsyras av det här och utfallet där är lika givet som resultatet från den svenska skolan. Inte konstigt att ingenting fungerar och att ingen kan ta några krafttag mot akuta problem i Sverige, ingen får känna sig "exkluderad".

När progressiva pedagoger menar att elevcentrerade undervisningsmetoder är att föredra bortser de från, hur hjärnan fungerar. Arbetsformer som eget arbete och problembaserat lärande, är nämligen påfrestande för elevernas begränsade arbetsminne. När en elev förväntas hantera för mycket information på en och samma gång, vilket ofta sker, när de arbetar självständigt, utan att instrueras av läraren, riskerar arbetsminnet att överbelastas. När det sker rubbas elevens koncentration och frustration uppstår.
 
I Sverige finns det en neofili - en föreställning om att nytt är bäst eller i "framkant." Det beprövade sätts på undantag i det juvenila vuxenlandet. Om inte annat har det skapat marknad för "förändringsarbete" och organisationskonsulter.
Det är bara att inse att de senaste 30 årens skolpolitik har varit fel och agera därefter. Gör en reboot av skolan. Back to basics. Politikerna blev blåsta, de skulle ha lyssnat på lärarna och inte charlatanerna.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar