torsdag 15 juli 2021

Det är intressant att se vad som är viktiga nyheter för regimmedia!

De som fortfarande läser regimmedia har säkert noterat att etablissemangets mycket upprörda ton över "hatet" mot Annie Lööf.

Precis som kyrk/batiktanternas upprördhet över Björn Ranelids text om förrädare och parasiter. Upprördheten från kyrk/batiktanter i media om Ranelids användande av orden "landsförrädare" och "parasiter" bottnar rimligen i en rädsla för att ens koordinerade arbete inom media mot folkets intressen ska generera välförtjänta konsekvenser för ens privatliv vid senare tillfälle. I kombination med att detta är regimkritiska åsikter givetvis, vill vi väl inte att nuvarande elit ska åka på motstånd eller hur?

Vad gäller Rödskrikan Annie Lööf och det "otäcka" hatet mot kvinnor i offentligheten och politiken så vet vi alla att det är ännu ett tröttsamt icke-argument från regimmedias sida och SVT. Har inte de spenderat merparten av ett halvår att koordinerat vräka/kräka ut hat och drev mot Ebba Busch Thor? Media ser att de kanske kan fälla Ebba Bush!

Här har vi två praktbevis på ett fall att skydda en medlem av regeringsunderlaget och inte om "tonen" eller "debattklimatet. " Ranelids text är motsatsen. Sanningen svider och det får inte framföras av en sådan pass offentlig person som Björn Ranelid.

Foliehatten tycker definitivt det är intressant när man får lite ”inside” info om vad som rör sig i godhetsapostlarnas hjärnor. Här skriver Aftonbladets Lina Stenberg om den "hatfyllda" ledaren nyligen i Kvartal eller Fokus riktad mot Annie Lööf.

Lina: ”Hur många minns vad tidningarnas sidor skrev om på sommaren för två år sedan? Något många minns, var en opinionstext som fick stort utrymme i nyhetstorkan, då i juni 2019.

Det var en gästkrönika i GP som skakade om Sverige.*Kajsa Dovstad*ställde frågan "Har du haft ett Jimmie moment?" och beskrev sin jakt på svenska köttbullar en sen kväll i Gävle. För i den enda öppna butiken fanns de inte att köpa. Detta och att affären har skyltar på arabiska menade hon, symboliserar "känslan av att Sverige har förändrats, att landet man växte upp i inte längre finns kvar."

Vad Dovstad gjorde i sin text var att ge röst åt smygrasismen. Att i skämtsam ton i en av Sveriges största tidning förklara varför man nog ändå ska ge SD en röst i nästa val.
Det finns ett före och ett efter den opinionstexten. Så stor makt kan journalistiken ha i att korsa trösklar och öppna dörrar för vad som är ok att säga i det offentliga samtalet.
Det här är mycket matnyttig information helt enkelt. "Jimmie moments" krönikan har Aftonblads Lina burit med sig i två hela år och konstaterat den som extremt viktig i en för henne otäck normaliseringsprocess. Bra, då vet alla vilka knappar som ska tryckas på! Anders Lindberg får hemskt gärna avslöja vad han tycker har varit mest motbjudande att läsa de senaste åren.

Foliehatten kan tycka att en betydligt otäckare nyhet i juni 2019 var den om att ett halvt jävla hyreshus sprängts i luften i Linköping. Dessutom har nu sprängdåd i Sverige blivit lika vanliga som mord. Kan dessa sprängningar vara utpressning? Visst är det intressant att se vad journalisterna väljer att betrakta som ”otäcka” nyheter.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar