Vandaliseringen av skolorna kostar varje år mellan 6-8 miljarder!

Vandaliseringen av skolan är en dyr historia för kommunen!

Flera skolor i Göteborgsområdet blev under helgen vandaliserade. Nytorpsskolan i Hammarkullen ned klottrades och vandaliserades sönder och samman. Två andra skolor har drabbats av inbrott. Skolledningen på Nytorpsskolan ställde under måndagen in undervisningen och eleverna skickades hem.

Biträdande rektor Thomas Kling, Nytorpsskolan:
”Jag vill inte att våra elever ska se detta, och jag vill inte att våra lärare ska se detta”!
Det är bara några dagar sedan Nytorpsskolan senast utsattes för vandalism. Också Sjumilaskolan utsattes för bara några veckor sedan för omfattande skadegörelse när mellan 30 och 40 av skolans egna elever slog sönder tavlor och välte omkull stolar, hyllor och bord. Skälet: fyra lärare skulle sluta.
Rektorn Hamar Zafar, Sjumilaskolan:
”Elever som beter sig på ett sådant här oroligt sätt skapar även oro bland personal givetvis och bland oss i skolledningen”.
P4 Göteborg 20/11.

Skolvandalismen har blivit vardagsmat på vissa håll i Göteborg.
Att förklara vandalism med ”oro” eller ”frustration” är nästan lika vanligt förekommande, liksom att olika former av trygghetsprojekt rullas igång. I Angered avser man efter måndagens händelser att ”vara ute på fältet och ha dialog med ungdomar”.
Förhållningssättet är väldigt svenskt – allt skall lösas med dialog och förklaras med frånvaron av ungdomslokaler.

Under tiden fortgår förstörelsen av landets skolor och bibliotek, liksom stenkastningen mot poliser, brandmän och sjukvårdspersonal.

Utvecklingen handlar inte om frustrerade ungdomar – att vara unga är att vara frustrerad – utan om en vuxenvärld som abdikerat från sitt ansvar som gränssättare. Ett ansvar som måste tas från start.

Vägen in i tyngre kriminalitet börjar alltid med småbrott.
Det finns all anledning att fråga sig vad som händer i ett samhälle där skolorna förses med övervakningskameror och väktare.
Där elever och lärare skickas hem för att slippa bevittna förstörelsen av den plats som ska vara en trygg oas. Det finns anledning att misstänka att liknande händelser inte hade normaliserats med hänvisning till ”frustration” om de inte hade inträffat i förortsmiljö.

Vanligt ungdomsbrott
Skadegörelse är ett typiskt ungdomsbrott. Det betyder att det ofta är unga som misstänks ha utfört skadegörelsen. Speciellt utsatta platser för skadegörelse är skolor och förskolor. Många barn och ungdomar känner sig hemma i miljön och vet att de ofta kan ägna sig åt skadegörelsen där då upptäcktsrisken är låg. Ofta ligger skolor och förskolor en bit från bostäderna och skolgårdarna har dålig insyn från grannar och förbipasserande.

Dyrt för kommunen
Det är oerhörda summor som samhället varje år lägger ut på att åtgärda och utreda efter skadegörelse. Bara skadegörelsen på skolor i Sverige landar årligen på omkring 6-8 miljarder!
I Tyresö kommun sanerar man klotter för flera 100 000-tals kronor varje år. Det är pengar som man kunde ha gjort mycket roligare och bättre saker för.
I Stockholm kostar vandaliseringen mellan 40-50 miljoner varje år.

Åka fast
Den som åker fast för skadegörelse får ofta betala böter eller ersättning för den skada som man gjort. Det gäller även om man inte har fyllt 15 år, som är straffmyndighetsåldern i Sverige.

Om man är ung, till exempel under 15 år, saknar man ofta egen inkomst. Då får böterna eller ersättningen vänta tills man får en inkomst och kan börja betala. Det är ingen vidare start på vuxenlivet – att börja betala av på en skuld.

Klotter, stenkastning och att tända eld på papperskorgar är den vanligaste skadegörelsen.

En rektor berättar:
”För någon vecka sedan var det någon som eldade på toan och vattenkranen är bortsprängd av en raket.  Vattenkranen där eleverna brukade hämtade sitt dricksvatten är lös i röret och kranen som förstördes av en smällare har inte blivit lagad.
 

Bränder är det som kostar mest pengar och därefter kommer glaskrossning, säger han och uppskattar att ungefär sju av tio skadegörelsebrott drabbar skolor.
Skolbränder och vandalisering har samma orsak. Läs mer på:
http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.se/2015/09/varfor-brinner-det-i-svenska-skolor.html

Det finns ingen formell statistik på att skadegörelse vanligtvis utförs av ungdomar. Men BRÅ menar att det förmodligen är ett utpräglat ungdomsbrott. Under 2010 var cirka 40 procent av de som misstänktes för skadegörelser ungdomar mellan 15 och 20 år.

I valrörelsen 2014 hävdade Vänsterpartiet med emfas att:
”Sverige håller på att gå sönder”.

Det ligger något i det, men inte av de anledningar som avsågs, utan för att politikerna accepterar framväxten av parallella samhällen med skilda måttstockar. Samhällen som de aldrig själva bosatt sig i, skolor som de aldrig satt sina egna barn i.

Med sorg måste jag konstatera att inget parti i dagens Sverige vill med allvar ta itu med skadegörelser och bränder i skolan.
Förfallet av Sverige börjar i skolan!