En politisk betraktelse som Foliehatten ser det! Del 2.

En av vår tids gåtor är hur vänstern förvandlats till HBTQ-flaggviftande heders signalister och att de sålt ut sig till värde relativism, social konstruktivism och en förljugen verklighetsbild, där språket blivit verktyget för heders signalerandet.

Utvecklingen har slagits sönder begreppet arbetarklass och man pratar knappast om den längre. Om det finns kvar idag, består den mest av ett skikt av lågavlönade korttidsanställda invandrare. De mer kvalificerade hantverksyrkena tjänar mer än överläkare. De röstar på M om de är någorlunda PK och/eller totalfixerade vid så låga skatter som möjligt eller SD, om de är icke-PK. Att vi massimporterat billiga polacker och balter till byggen och verkstäder i decennier, kan knappast orsaka glädjerus i det som kvar av arbetarklassen.
Sossarna har ett nästan besinningslöst hat mot den ”övre arbetarklassen” – hantverkare, tekniker osv., eftersom de flesta är vita män och har självständiga yrken som S inte kan kontrollera.

Det otroliga har hänt, att vi bevittnar en feministisk paradox. Om det är någon som tror, att SAP skall stå upp för kvinnorna i vården, så gör de inte det. Landstingen och kommunerna dumpar kvinnornas löner medan Kommunal står vid sidan om och applåderar. Det är därför SD växer bland undersköterskorna. Precis som brittisk Labour kommer SAP upphöra att vara ett arbetarklassparti. De kommer vara ett renodlat parti som får stöd av bidragstagare och invandrare, det s.k. trasproletariatet.

Trasproletariatet är en stor och växande andel av befolkningen, men de är heller inte intresserade av mångfald, "allas lika värde" och annat dravel? En afghan ger blanka fan i, om somalier bör få flyktingstatus eller ej, bara de får PUT. Allt de vill är, få hit hela tjocka släkten. Alla mångkulturella pajaskonster som utspelas i media och av eliten, rör dem inte i ryggen.

Stora grupper, kanske 30-40 % av befolkningen i Sverige står utanför politiken och det offentliga samtalet. Segregationen är enorm både geografiskt och socialt. Det är klart att det blir spänningar framöver. Fler och fler inser riskerna.

Det är i den lägre medelklassen där konflikterna kommer bryta ut, eftersom de står nästa i tur i det vänsterliberala projektet, att se en ekonomisk stagnation. Det står klart, att SAP gärna vill ha större delen av befolkningen i den utslagna klassen, i trasproletariatet och i den lägre arbetarklassen. Faktum är att stora delar av svenska befolkningen drivs ned i de här tre klasserna. De är bidragsberoende och har du inget bröd, så tar du vad du får.

Rasism- och fascism anklagelserna blev en plåga som startade i 2000-talets svenska offentlighet. Den rasistiska måltavlan rör sig ständig och det som är rasism och fascism ena månaden, kan bli sossarnas regeringspolitik den andra, vilket vi blev vittne till hösten 2015. Då kunde man snabbt se hur oärlig rasism anklagelsen kunde bli, när SSU kallade sitt eget moderpartis asylpolitik (de tillfälliga gränskontrollerna) för "rasistisk politik."
Det avslöjade något. Kraftuttrycken och 1930-tals varningarna handlar om politisk-retoriska redskap. Eftersom alla vet vilka konnotationer man får, när de används har de fungerat utmärkt för att skrämma, skuldbelägga och sanera offentligheten.

Ibland kan också ”de goda” bli rasistanklagade. Liberalerna hade ifrågasatt att Samhall har blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, för att sysselsätta nyanlända och konkurrera ut svenska funktionsnedsatta. Mycket beroende på att Samhall infört vinstkrav. Är det någon som kanske tror, att företrädarna för handikapporganisationerna ska bli glada för att saken lyfts fram. Men nej, det är ”rasism” förklarar man från DHR och FUB! Är det inte märkligt, att man skall behöva få höra företrädarna för DHR och FUB, uttrycka någonting sådant!
I Malmö kompenserar man familjer med högre bidrag om barnen skolkar från skolan om studiebidraget dras in. Nu har regeringen tagit fram modeller för hur man ska kunna ta resurser från våra A-kassor. Alla spärrar har släppt hos sossarna. Den moral som borde finnas för hur vi använder gemensamma resurser är satt ur spel, när det gäller invandringens kostnader. Om någon klarar ett språktest för att få medborgarskap hjälper inte när man å andra sidan hjälper de som inte klarar testerna med tolk på vårdcentralen, trots att man bott här i 20 år.

Foliehatten har den uppfattningen att sossarna döljer, att invandringen håller på att totalt knäcka Sveriges ekonomi. Hela tiden letar man nya pengar. Han tror att sossarna detta år måste upp med fakta på bordet! De har tappat kontroll över den ekonomiska utvecklingen! 

Varje gång någon blottlägger hur invandringens konsekvenser skapar kris i ett område, så försvarar företrädarna i alla fall utvecklingen och det handlar alltid om, den här jävla rätta värdegrunden. Ungefär som om den då vore en garant för, att den egna gruppen inte skulle trängas undan. Myten om rasismen är så enormt stor, att den lamslår stora delar av samhället. Det är också fullt möjligt att invandrare överrepresentation på Samhall korrekt återspeglar invandrares allmänna prestationsförmåga, allt inräknat. "Språkförbistring" är bara en förskönande omskrivning. Våra inhemska funktionshindrade blir utkonkurrerade av importerade folk med mer omfattande funktionshinder.
Det är inte så konstigt ifall alla världens handikappade flyttar till Sverige med tanke på LSS. Den enkla sanningen är, att bidragssamhälle och öppna gränser är en ohållbar kombination. Ett land på 10 miljoner kan inte vara hela världens socialkontor.

Många invandrare värderar sig utefter de rättigheter man har. Man ska ha hjälp och stöd i allt och man får också det. De som ser till detta är samma personer som ställt krav på att bland annat Samhall ska öppna upp för dessa bosättare. Andra områden är bostäder där kommuner köper lägenheter till nyanlända storfamiljer eller vräker gamla från service boenden, så att nyanlända kan flytta in. Swebbtv har visat hur detta går till. Kommun efter kommun har dragit ned på assistans, eftersom man går minus och försörjningsstödet har ökat, för att man bl.a. låter invandrare bo i alla dessa svindyra och nybyggda hyreslägenheter som få svenskar har råd med.

Vi kan notera, att det från riksdag och regering, via myndigheter ned till enskilda tjänstemän, finns en lång kedja av personer som alla drar i samma riktning, för att säkra invandringens etablering. Man plockar obehindrat enorma resurser från område efter område för detta projekt. Det finns ingen eftertanke för vad det får för konsekvenser, för de personer som är beroende för att dessa områden ska fungera. Det som Ann Heberlein kallar för den banala godheten. Med den ohejdade invandringen, blir bosättarna blir allt fler och att projektet inte ger något tillbaka, växer stödet till bosättarna till ett stort svart hål. Det är som att låna mer och mer till en bostadsrätt vars värde sjunker fortare och fortare för varje år och till slut imploderar allt ihop. SVT uppgav att på bara föra decenniet kom det över 1 miljon bosättare och då är inte de illegala inräknade, eftersom ingen känner till hur många det är.

Vänstern avskyr fascismen, eftersom de besegrade dem. Det som SD förespråkar är inte fascism. Istället vill de reducera hbtq, feminism, byråkratiseringen, mångkulturalismen osv., i vänsterpolitiken och fokusera på klass. Politiken skall enligt dem primärt handla om omfördelningen samt ett återuppväckande av någon form av nationell identitet som skall byggas kring klass och någon form av inkluderade ”vi”. Internationalism skall omdefinieras.

Den högerextrema förskjutningen har pågått länge, hävdar vissa. Den 26 december 2015 skrev Anders Lindberg på Aftonbladets ledarsida om hur "förändringen" på de borgerliga ledarsidorna började redan 2014. Tonen blev "råare" och "nyanserna försvann". Liberaler rörde sig i "utmarkerna" och det handlade om ett "apokalyptisk tonfall" och "hysteri". Ledarskribenterna beskrevs som "apokalypsens riddare."