Är vindkraften en "gökunge"?

Är vindkraften framtiden för Sverige?

I debatten om vår energipolitik framhålls ofta Tyskland som ett föredöme. Därför är det intressant att se vad som hänt där. Merkel och hennes regering har beslutat att all kärnkraft skall vara nedlagd förre 2020.

Tysklands stora satsningar på förnybar el, ”Energiewende”, har resulterat i utbyggnad till total märkeffekt 78 GW = gigawatt.
Dygnets maximala behov är 50 – 70 GW.

Notera hur låg effekt vindkraften presterade under större delen av månaden. Minimum för sol och vind tillsammans UNDERSTEG EN PROCENT av installerad effekt.

Konklusionen kvarstår: Hur mycket vindkraft vi än bygger, så måste vi ha alla gamla kraftverk kvar. De måste underhållas och vara uppeldade, för att kunna absorbera de snabba växlingar i effekt som de “förnybara” kraftslagen har. Eftersom subventionerna till sol och vind gjort kol- och gaskraftverk olönsamma, aviserar många av dem nedläggning. Men de behövs, då det inte blåser. Därför diskuterar man nu att subventionera dem för att stå driftberedda utan att producera. “Irre Zustände”, galenskap, sa näringsministern Sigmar Gabriel, tillika ordförande i socialdemokratiska partiet.

 
Dessa kolossala investeringar har lockats fram med politiska garantier, som omfattar dels rätt för vind- och solel, att få leverera all sin produktion till nätet, dels garanterade förmånliga priser för ett par decennier.
Nätbolagen vidarebefordrar dessa till abonnenterna.

Priser för tyska elabonnenter
De garanterade priserna var under 2014 i genomsnitt 73 öre/kWh
Solkraft var genomsnittet 2,30 SKR/kWh
De äldsta sol anläggningarna garanterades 5,60 SKR
Priserna räknat på dagens växelkurs 9,3 SEK/€.

Efterfrågan utöver förnybar el får konventionella kraftverk konkurrera om.
På elbörsen har deras genomsnittliga priser per kWh drivits ner från tidigare normala 46 öre till 42 öre, 2010 och 30 öre, 2014.

De konventionella kraftverken har plikten att med ”reglerkraft” säkerställa leverans till alla elkunder. När vind och sol ökar så plötsligt att kol och gas inte hinner reglera ner tillräckligt snabbt, får den ”pålitliga” reglerkraften dumpa sin överskottsel till negativa priser.

Detta inträffade den 11:e-12:e april med lägsta noteringen minus 74 öre/kWh. Den ”nyckfulla” elkraften, som orsakat överskottet, fick däremot det garanterade fulla priset.

Den snabba utbyggnaden av vind- och solkraft med höga priser har höjt priserna för elabonnenterna.

Utöver nätkostnaderna betalade privatkunder per kWh:
2010: 22 öre
2013: 50 öre
2014: 60 öre
Priserna enligt tidningen Handelsblatt.

Motsvarande fördyringar för företag har tvingat många att flytta eller lägga ner.

Under vecka 4 i år var produktionen av förnybar el nära noll under alla arbetsdagarna.
 ”Vindstilla. . .” visar att det samtidigt var vindstilla även i Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike.

Konklusionen är:
att ALLA ”gamla” kraftverk måste vara kvar, hur många vindkraftverk vi än bygger.

Norska Statkraft – utsatt för överraskningar i Tyskland
En av Europas största elproducenter, norska Statkraft, har egen naturgas från Nordsjön och egen ledning till kontinenten. Gaskraft kan regleras snabbare än kol- och kärnkraft, samt har lägre utsläpp av koldioxid än kolkraft.

Det borde ge konkurrensfördelar, varför koncernen investerade i två aggregat om tillsammans 800 MW strax utanför Köln.

2009 började man producera el i det första aggregatet. Man fick bara producera
2/3 delar eftersom det ”förnybara” för förtur!
Det andra aggregatet började producera 2013. Man fick bara producera i 110 timmar. Samma sak här det ”förnybara” har förtur!

I februari förmodade Handelsblatt att det ena aggregatet kommer att monteras ner eftersom det inte får användas.

Kolkraftverken konkurrerar på sina marginalkostnader, vilket innebär att de inte täcker sina kapitalkostnader. Anläggningarna värderas som skrot. Det betyder att de så småningom kommer att läggas ner, vilket 26 anläggningar förvarnat om.

Att subventionera mera produktionskapacitet på en redan mättad marknad innebär kapitalförstöring. Det har politikerna beslutsamt blundat för. Sedan har de vänt upp-och-ner på ekonomin.

Det verkliga värdet av reglerkraften kommer att visa sig, när så många kraftverk lagts ner, att man måste bygga nytt. Kalkylen för en sådan investering blir sagolik. Kapitalkostnaden är en stor del av all energiproduktion. Antalet timmar i produktion blir centralt i investeringskalkylen.

Men vad skall man räkna med på en marknad som domineras av nyckfull, ”opålitlig” produktion? Blir det 7.000 timmar, 5.000 timmar eller bara 100 timmar?
På en sund marknad skulle den osäkerheten drabba de ”opålitliga” energislagen, sol och vind. Något som skulle göra deras investeringskalkyler rätt omöjliga.

Näringsminister Sigmar Gabriel sade i november att Energiewende liknade ”Irre Zustände”, ungefär ”tillstånd av galenskap”.

Denna galenskap fick norska Statkraft erfara och betala dyrt för.

Energiewende utgör en nationell kapitalförstöring av gigantiskt format!

Vill vi ha det så i Sverige? Det verkar inte vara bättre eftersom den rödgröna
regeringen har bestämt att det är det ”förnybara” som gäller!

Dansk vindkraft
Vindförespråkare slog sig för bröstet, när Danmarks vindkraft svarade för 100 procent av behovet den 9:e juli.  

Den 10:e juli slutade det att blåsa och det höll i sig fram till den 18:e juli.

 

De som förespråkar vindkraft inser att vinden är nyckfull, varför man måste bygga ut ledningsnätet över hela Europa, så att strömmen kan ledas från områden med bra blåst dit det blåser lite. 

Om man bygger ut ledningsnätet kommer det ändå inte att hjälpa.
Lägger man samman årets produktion av vindkraft för 10 länder från Sverige och Danmark i norr till Tyskland och Frankrike samt Spanien längst i söder finner man att maxvärdet blev 55.603 MW den 30/3 samt att minimum blev 3.756 MW den 7/7 alltså 7 procent av maxvärdet.

Konklusionen är:
Hur mycket nyckfull vindkraft man än bygger, så måste man ha kapacitet av pålitlig kol-, gas- eller kärnkraft för hela behovet.

I Danmark svarar kol och naturgas för ”reglerkraft” då det inte blåser.
De kraftverken måste värmas upp långsamt för att inte skadas. En gasturbin behöver fyra timmar och måste sedan hållas igång på låg effekt, för att kunna höja effekten snabbt. Ett kraftverk för kol behöver längre tid.

Subventioner av vindkraft utgör storskalig kapitalförstöring, särskilt som man inte funnit någon inverkan på klimatet av koldioxid...

Att hålla denna beredskap kostar pengar, fast man inte får normala inkomster av att sälja ström.

Konsekvensen är att Danmark har Europas högsta elpriser.

http://energiwatch.dk/Energinyt/Energiselskaber/article5634510.ece

Notera hur lite vindkraft producerar! Det är kärnkraft och kolkraftverken som produceras el i
Europa.
Under vecka 4 i år var produktionen av förnybar el nära noll under alla arbetsdagarna.
”Vindstilla” var det i Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike

Det har även publicerats artiklar som visat att det går åt mer energi att bygga ett vindkraftverk, än samma verk kommer att kunna leverera under sin livstid.

Solkraft uppträder närmast som en daglig störning på nätet.

Slutsatsen är att det kvittar hur många vindkraftverk man bygger, när det är vindstilla producerar de ingen el, till skillnad från reglerkraft som alltid producerar.