Missing People är ”sura” på byråkrater som inte förstår ny teknik!

Missing People har slutat använda drönare sedan en domstol i princip förbjudit kameror i drönare. Domen påverkar även andra livräddande organisationer.

Det kan vara skillnaden mellan liv och död, anser de.

En drönare täcker stora områden på kort tid. Det är ett ovärderligt hjälpmedel. Det innebär att det blir svårare och tar längre tid för att söka efter försvunna personer.

Föreningen har använt drönare med kamera vid ungefär ett 100-tal sökinsatser per år. Men nu får drönarna stå kvar på marken.

Nu blir det i stället människor som får gå ut och söka av. Den här nya regeln försvårar arbetet och det kommer att a längre tid att hitta människor. Varje tidigare timme som en försvunnen hittas betyder mycket speciellt när vi nu går mot kallare väder.

Enligt domen som nyligen kom från Högsta förvaltningsdomen krävs i fortsättningen ett tillstånd från Länsstyrelsen för att få fotografera från en drönare, då kameran enligt lagen är att jämställa med en övervakningskamera. Men det är i regel svårt att få tillstånd för kameraövervakning.

Lagen, och därmed tillstånden, är formulerade så att kameran tillåts om den bedöms kunna förebygga brott eller olyckor men inte inskränker på enskildas integritet och dessa två intressena ska vägas mot varandra.

Att få ett sådant tillstånd tar tid och kräver planering. Därför tänker Missing People i fortsättningen bara söka tillstånd vid planerade sökningar.

Missing People räknar inte med att hinna få tillstånd till akuta insatser och de flesta sökningarna, ca 70% är akuta.

När räddningstjänsten eller polisen använder drönare har de skydd av lagen om "ingrepp i annans rätt". Den innebär att de kan bryta mot lagar och regler, som i situationen bedöms som mindre viktiga, för att släcka bränder eller rädda liv.

Men föreningar har inte samma rätt. Det har fått Sjöräddningssällskapet erfara.
De ligger också i startgroparna till att börja testa drönare, men frågan är hur de skall tolka domen.

Fredrik Falkman projektledare vid Sjöräddningssällskapet:
”Vi har en idé om att kunna skicka ut en drönare vid ett larm och på så sätt få veta mer om vilka resurser vi behöver sätta in och de som rycker ut kan se vad som händer och förbereda sig.”

Det projektet har nu lagts på is. Flera lagar och regler som gäller drönarna sätter för tillfället stopp.

Falkman:

”Enligt lagen får vi inte skicka en drönare längre än 120 meter bort på grund av olycksrisken. Det skulle gå att komma runt om alla använde transponder, men vid kusten är det sällan flyg och helikoptrar gör det. Gjorde de det skulle vi kunna se dem och då skulle vi kunna skicka ut drönare.”

Från lagstiftarnas sida är det än så länge vänta och se som gäller.

Detta med drönare är ett liten problem i ett stort problem där myndigheterna inte förstår sig på ny teknik.

Människoliv går före..… Nej!
Inte Sverige i alla fall! Tyvärr.