En
ny så kallad finansiell aktivitetsskatt föreslås för banker och
den övriga finansbranschen. Den beräknas innebära ökade intäkter
till staten på cirka
7 miljarder per år. Den särskilde
utredaren Christer Sjödin, tidigare lagman i Kammarrätten i
Sundsvall, har haft i uppdrag att föreslå hur mer skatt kan tas ut
från banker och finansindustri. Regeringens grund för utredningen
är att branschen anses gynnad. Det som är på tapeten i utredning
är en extra löneskatt på 15 procent på finanssektorn.
Regeringen med finansminister Magdalena Andersson vill med skatten komma åt den lukrativa banksektorn med ett nytt lagförslag som man kallar "bankskatten"! När höjdare inom näringslivet tagit del av utredningen får politikerna svidande kritik. Man anser att:
"det är ett riktigt dåligt skatteförslag som helt missar målet." Givetvis talar de i egen sak, men samtidigt skall de värna om sin sektor.
"det är ett riktigt dåligt skatteförslag som helt missar målet." Givetvis talar de i egen sak, men samtidigt skall de värna om sin sektor.
Anledningen
till sågningarna är att den nya lagen skulle drabba långt fler än
bara banker och andra företag med finansiell verksamhet som
huvudverksamhet.
Enligt DI skulle förslaget innebära att alla företag som sysslar med krediter, avbetalningslösningar eller försäkringar i samband med köp omfattas.
Enligt DI skulle förslaget innebära att alla företag som sysslar med krediter, avbetalningslösningar eller försäkringar i samband med köp omfattas.
Drabbas
gör alltså både e-handelsföretag och elektronikkedjor, för
att nämna några, och enligt Skatteverkets beräkningar kommer över
318.000 företag omfattas. Framför allt småföretagare pekas ut som
de stora förlorarna.
”Den
slår extremt mycket bredare än vad man kunde tro när man hör
namnet. Skatten drabbar alla som har någon omsättning av en
finansiell tjänst, och det är det många som har.”
Ny
statistik visar besannar farhågorna.
Det är Stockholms Handelskammare som, tillsammans med ekonomer på
analysföretaget Copehagen Economics som beräknar att drygt 17.000 jobb
av totalt 85.000 jobb, kan
försvinna utomlands till
följd av den nya skatten.
Man kallar det för en ”jobbslakt”. Siffrorna är också mer specifika än tidigare och det visar exakt hur förslaget kommer att slå mot svenska företag.
Man
beräknar att Stockholm kan förlora omkring 10.000 arbeten Skåne
1500, Västra Götalands län 2000 och
cirka 3500 i andra län.
Kritikerna
menar att det här ”luktar 1980-tal” och att ”finansbranschen är
ett tacksamt slagträ”. Regeringsförslaget är populistiskt och
går hem hos alla i vänstern.
Vänstern anser att ”de rika” skall klämmas åt så mycket som möjligt!
Vänstern anser att ”de rika” skall klämmas åt så mycket som möjligt!
Vänstern
kritiserar bankerna och de menar att de gör stora övervinster.
Men de har svårt att inse att svenska banker har väldigt mycket
eget kapital och avkastningen på eget kapital är lägre än
genomsnittet för övriga stora börsföretag på Stockholmsbörsen.
Ur
SOU:n (2016:76):
"Även om det teoretiskt sett kan finnas ett utrymme att övervältra en finansiell verksamhetsskatt på de skattskyldigas vinster, bedömer utredningen att så inte kommer att ske annat än i obetydlig omfattning, varför några offentligfinansiella effekter av en sådan övervältring inte ingår i analysen."
"Även om det teoretiskt sett kan finnas ett utrymme att övervältra en finansiell verksamhetsskatt på de skattskyldigas vinster, bedömer utredningen att så inte kommer att ske annat än i obetydlig omfattning, varför några offentligfinansiella effekter av en sådan övervältring inte ingår i analysen."
I
första hand blir det bankens kunder som betalar och att skatten
skulle betalas baserat på utgifterna för anställda, gissningsvis
bara i Sverige.
Svaret = automation och flytt av jobb till exempel vis Baltikum, dvs mindre bankskatt och färre jobb i Sverige och därmed minskade löneskatter, dvs kanske inte så bra ide med bankskatt trots allt. Bankerna gillar också mångfald när de själva slipper betala för den....
Svaret = automation och flytt av jobb till exempel vis Baltikum, dvs mindre bankskatt och färre jobb i Sverige och därmed minskade löneskatter, dvs kanske inte så bra ide med bankskatt trots allt. Bankerna gillar också mångfald när de själva slipper betala för den....
SEB
beräknar att skatten som beräknas på personalkostnaden för
anställda i Sverige kostar dem 700 mkr/år. Gissningsvis liknande
belopp för övriga storbanker.
Den som tror att bankerna bara kommer att rycka på axlarna och snällt betala in dessa belopp får tänka om. De kommer med all säkerhet att agera för att minimera skattens effekt på något sätt!
Det
säger sig självt att de kommer att söka sätt att minska effekten
av skatten och ett sådant är att ta ut mer betalt av sina kunder,
ett annat är att göra sig av med folk eller att förlägga framtida
investeringar utanför Sveriges gränser. Ytterligare ett sätt att
är skynda på automatiseringsprocesserna så att de kan lägga ner
bankkontor i en ännu högre takt då dessa inte längre är särskilt
lönsamma.
Det här förslaget tycks i grund och botten ha två syften:
Att höja de skatter vi betalar utan att göra det på ett sätt som blir transparent för väljarna. Avsikten är att gemene man ska ge skulden för kostnadsökningen på "de giriga bankerna" i ställer för på den giriga regeringen.
Det här förslaget tycks i grund och botten ha två syften:
Att höja de skatter vi betalar utan att göra det på ett sätt som blir transparent för väljarna. Avsikten är att gemene man ska ge skulden för kostnadsökningen på "de giriga bankerna" i ställer för på den giriga regeringen.
Att
visa någon form av ideologisk handlingskraft för att "sätta
dit de giriga bankerna". Man hoppas att den fårskock man har
till väljarbas ska applådera initiativet, betala för nöjet via
högre räntor/avgifter, det är ju bankernas fel och sedan rusa iväg
till vallokalen 2018 med en rödgrön valsedel i handen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar