torsdag 12 januari 2017

Finns det ett ekonomiskt utrymme för att höja försvarsanslagen?

Stefan Löfvén har visat en total ovilja att ge mer medel till Försvarsmakten. Alla är överens om, att skall man uppfylla 2015 års försvarsbeslut eller stärka totalförsvaret och återupprätta den nya säkerhetsstrategin för Sverige, måste man tillföra mer medel.

Höjd totalförsvarsförmåga vill kritikerna att Sverige genast skall genomföra, men med Löfvéns retorik, ser man att det inte finns några anslag till detta.
Löfven var helt tydlig på sin presskonferens i Sälen. Det blir inga mer pengar till försvarsanslag.

Regeringens spel för ”galleriet” att det går bättre för Sverige kan vara ett taktiskt spel och s
varet kan vara att regeringen vet och känner till att svensk ekonomi ser betydligt dystrare ut framöver, än man medger i prognoser och retorik.

En anonym källa skriver på nätet:
Det har länge varit en öppen hemlighet att finanserna är dåliga. Finansministern har till och med varit öppen med det. Men då blev hon hånad av den borgerliga pressen. Förbered er för sämre tider framöver!”

Precis det som Reinfeldt sa i sin bok det sovande folket! Sen blir man som medborgare undrande när finansministern först säger att ladorna är tomma för att några månader senare säga att det råder balans i finanserna och att vi kan se an mot framtiden med tillförsikt.

Faktum är att oppositionen i Sverige vill stärka Sveriges försvarsförmåga. Den nya säkerhetsstrategin är också utformad så att alla kan ställa upp på den.

Den dataspelande generationen vet att i verkligheten betyder "Game over" att man är död på riktigt. Dessa håller sig borta från försvaret. Vad finns det i detta land som ska få våra ungdomar att vilja försvara det?
Ett försvar kräver någon form av patriotism och att vara patriot är ”moraliskt” olagligt i Sverige.
Vi får inte vara stolta över våran svenska flagga, nationalsång eller för den delen vår historia.
 
Hela samhället måste mobilisera och vilja försvara landet, inte bara ungdomarna. Men frågan är väl om viljan finns längre, i någon åldersgrupp. Av ren nyfikenhet, hur många är villiga att betala mer i skatt för ett bättre försvar?

Löfvén tar till den svenska universallösningen att tillsätta en ny försvarsberedning.
Detta betyder i praktiken att svensk försvarspolitik fryses och att de nödvändiga ökade anslagen skjuts på framtiden.
Svenska myndigheter ska nu inom ram ta fram vad de behöver göra för att uppfylla säkerhetsstrategin. 

Säkerhetsstrategin är alltså bara ett papper utan åtgärder. Det är inte en strategi, utan en vision!
 
Kan Löfvéns undanglidande vara att han vet att skatterna måste höjas massivt för att hantera de som fått asyl efter 2015 års asylkris, samt de 100 000-tals anhöriginvandrare till dessa, som kommer i en andra våg de närmaste åren.

De ekonomiska utsikterna de kommande åren är att man vet, att konjunkturen viker och att vi också riskerar en ekonomisk krasch om bostadsmarknaden havererar.

Med vikande konjunktur kommer också arbetslösheten, med tillhörande ökade utgifter och minskade intäkter, att stiga.
Vi har högst skattetryck i OECD samtidigt som ekonomin går för högtryck.
 
Den nakna beska sanningen är att det helt enkelt inte finns politiskt utrymme för ökade anslag vare sig till försvar, totalförsvar, polis, rättsväsende eller något annat som Löfven förklarade är statens allra viktigaste uppgift. Att pengar har slösas bort på fel saker förstår man, när staten anslår miljoner till utvecklingen av genusanpassade lastbilar, det är inte lika politiskt sexigt, att satsa på kärnuppgifter.

Utgifterna på andra områden kommer istället öka, samtidigt som intäkterna kommer minska på grund av försämrad konjunktur. Mestadels kommer skattehöjningarna komma via kommunalskatten, så regeringen kan två sina händer. Men att ovanpå 2-3 procentenheter i höjd kommunalskatt blir det helt enkelt för mycket att t ex stryka ränteavdraget för att finansiera ett totalförsvar och regeringen riskerar då tappa helt i opinionen. 

För att spela för ”galleriet” kan regeringen istället bygga ett pappersförsvar och peka på 2015 års försvarsbeslut och blanda bort korten genom att säga att tidigare regering skar ner och kallade försvaret för ett särintresse. De flesta kommer inte förstå att 2015 års beslut saknar finansiering och vara nöjda med papperssiffror på antalet eldrör och förband.

Då är det bättre för socialdemokraterna att inte anslå ytterligare medel och låta oppositionen ta smällen efter valet 2018, då de flesta ändå tror, att vi faktiskt rustar upp. Oppositionen har då att välja mellan vad som kommer bli mycket impopulär finansiering, eller att återupprepa Borg/Reinfeldts strykningar av försvarsförmågor och planerade förmågeökningar.

Det är också därför polisen inte får ökade anslag, tullen inte får ökade anslag så de faktiskt kan hitta fler handgranater. Det finns helt enkelt inte mer pengar för statens kärnuppgifter längre. Istället får vi en papperspolitik där Anders Ygeman (s) låtsas stifta lagar som ska fungera mot handgranater, men där man inte anslår medel för ökade kontroller i tullen.

Det är ett skickligt politiskt spel av socialdemokraterna och Löfven, men i potten ligger svenskt försvar och möjligheten att uppfylla statens allra viktigaste uppgift.
Det är ett skickligt spel, men det är oansvarigt. Strunta i försäkringen och hoppas att inget händer innan någon annan tar över ansvaret…

Faktum är att efter åtta år av Moderat styre så har vi inget försvar kvar och alla pengar har istället gått åt till att rädda allt och alla förutom just Sverige och människorna som bott här i alla tider. Säger inte att det är enbart Moderaternas fel, men dom gjorde verkligen inte saken bättre under sin tid vid makten.

Det är uppenbart för alla att det är ett systemfel vi lider av i det här landet. Ingen vill ta ansvar för sina handlingar, allt handlar bara om att agera ögontjänare under sin tid vid makten och sen skyfflar man över ansvaret på sin efterträdare som i sin tur bara skyller på sin företrädare.
Det som återstår är en ”jävligt” bitter eftersmak och en känsla av uppgivenhet att det inte spelar någon roll vad man gör, det blir bara sämre oavsett.
Dessutom står politikerna frågande till, varför SD får nya väljare? Suck – begriper de ingenting?

Lite paradoxalt att man ens använder termen "förtroendevald" när det uppenbarligen inte finns förtroende för varken politikern som är vald eller myndigheten som
de fått förtroende att styra.

Att vara politiker borde innefatta någon form av personligt ansvar, är det för mycket begärt? Som privatperson är man personligt ansvarig för allt man gör, om man inte kan bevisa att man är oskyldig, lite s
kevt.

Retoriken hos politiker handlar ju oftast om att man ska "lugna väljarna".
Nobelpris, bragdguld och den heliga Graalen till den politiker som blir först med att säga "tillfredsställa väljarna". Eftersom "väljarna" bara innebär 51% av folket, oavsett vilka som tycker vad för stunden, så finns det heller inga krav på att tillfredsställa alla "väljare".

De som följer ”spelet” idag inser med en gång att regeringen ägnar sig åt plakatpolitik. Det finns lika mycket tyngd bakom de populistiska utspelen som en bunt ”påskfjädrar!”

Politik är ett underhållande skådespel!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar