Foliehatten funderingar del 11!

Frankrikes president Emmanuel Macron ger muslimska ledare i landet två veckor på sig att acceptera en ”stadga om republikanska värderingar”, rapporterar BBC.

Macron hade fingret uppe från start. Efter inrikes problem med demonstrationer och havererad pensionspolitik och andra bekymmer i landet, blöter han fingret dagligen och känner efter. Han har skickligt flyttat över fokus från inrikespolitiken till utrikespolitik.

Macron var den som drev igenom det gigantiska stöd-och låneprogrammet för EU, för att rädda Euro som ger för vissa medlemmar och tar från andra. Merkel gav klartecken sedan hennes ekonomer flaggat grönt, exporten skulle kompensera en stor del av kostnaderna för tyskarna. För Magdalena Andersson räckte det med att säga i SvT att svenska stödet gynnar vår export i längden, utan att uppvisa trovärdiga kalkyler för det.

Macron lider av den globala folksjukdomen narcissism, alltmer grasserande i västvärlden och Sverige. Och tydligast märks diagnosen bland styrande personer, tragiskt nog för folket. När Macron vandrar i naturen som han gör för rekreation ibland, är han tillsagd av livvakterna att inte ställa sig på knä och blöta ansiktet vid bäcken, för han skulle då bli kvar där, bedårad av sitt ansikte speglat i vattnet. Macrons försök att göra EU till en oberoende maktfaktor ekonomiskt, politiskt och militärt mellan USA och Kina och styrt från Paris och Berlin, är dömt att misslyckas.

Det går inte att söndra nationalism inom EU och söka förvandla unionen till en federal faktor där de mindre länderna får allt mindre att säga till om som Macron hoppas på av inrikespolitiska skäl.

Polen och Ungern har insett faran och protesterar av historiska skäl. Man har en gång för alla fått nog av övernationella ok på sina axlar. Det var bara en tidsfrågan innan UK skulle lämna den omöjliga sammansättningen av olika nationer och som inträffar vid årsskiftet. Sverige, garanterat, blir det sista landet som reser frågor om denna union är bra för svenska folket.
Boris Johnson har också sett denna farliga framtid och vid sidan om EU söker han förbättra UK:s situation att genom Nato fortsätta att informellt ha en maktbas i EU genom upprustning av UK:s försvar. Undrar vad Macrons svar på detta blir? Att öka på EU-medlemmarnas skatteinbetalningar till Bryssel för att stärka EU:s försvar vid sidan av Nato som Frankrike aldrig gillat?

Ett EU under Paris och Berlin är dömt att gå under på sikt och hellre förr än senare. Sannolikt börjar Tyskland lösgöra sig från EU som fransk federal union informellt eftersom det för tyska ledare är medborgarens välstånd byggt på tysk export som alltid under efterkrigstid varit det viktigaste. ”Keine experimente” som Adenhauer en gång sa.

Den andra: det tar inte 80 år för USA att förlora sin förstaplats. Högst troligt har jorden sett sitt 3:e världskrig långt före det. Det viktigaste för USA är att försöka behålla försprånget militärt, men snart är Kina ikapp och förbi. Satsning på forskning och utveckling av teknologi var första punkterna i Kinas nya korta och långa planer. Det tar 10-15 år innan Kina är ikapp USA och innan dess kan USA ha slagit till i preventivt syfte, när man insett att utvecklingen är ostoppbar. Helt korrekt ser alla think tanks i USA att Kina är ohejdbart p g a av sitt för saken - global dominans - överlägsna politiska system och folksammansättning.
Churchill hade så fel, där också, när han sa att demokratin trots alla sina brister var det bästa politiska systemet.

Den halvt demente Joe Biden sitter snart i Washington och styr. Han kommer att få mycket att göra med att återställa Trumps politik. Nato kommer att hamna på hans bord och frågan är om han vill stärka Nato igen, om han får för Macron och för amerikanska vänsterfolket, men troligast är att USA inte har råd att lämna den nationalistiska väg Trump slog in på, för då akterseglas man av Kinas överlägsenhet på de ekonomiska världshaven.

Nationalism och export är två sidor av samma mynt, se på Kina. Nato tillkomst var främst en vaktpost mot Putin och Ryssland, småhandlare globalt på allt utom vapen och olja.
När Joe Biden svärs in som president i januari, blir han en staffagefigur framför sina rådgivare. För dem blir det en omöjligt uppgift att styra tillbaka till Clintons och Obamas rännor. Nationalismen som Trump var förste arkitekt för, stannar kvar i USA, framförallt för att finanseliten i USA sett sina bästa dagar i o m den globala konkurrensen och inte kan stå emot nationella krafter i USA längre, allra helst som den sprider sig ner genom folklagren. Patriotismen i USA får aldrig underskattas, den är/blir stark också i invandrade grupper och särskilt bland latinare, kanske inte så mycket hos afroamerikaner.
När demokraterna fått förhålla sig till sina besvikelser i fyra år, är partiet splittrat och lamt. Hade dems fått majoriteten i senaten hade mycket hänt, men republikanerna kommer att stoppa mycket av de förslag som kommer från Biden!

Svensk statsmedia och Bonnier och Schibsted kommer följa Joe Biden till graven under lovsånger och naturligtvis inte med ett ord erkänna hur dåraktigt man avläst framtiden.
80% - 20% att det blir en republikansk president 2024.
Det blir rena cirkuskonster från Bonniers sfären med DN i spetsen och SvT, SR och SvD de närmsta fyra åren att upprätthålla sig till den amerikanska förändringen.