Skandalöst uttalande av SÄPO-chefen Klas Friberg!

Det är säkert många som har noterat att SÄPO chefen gått ut och varnat att högerextrema krafter samverkar med Kina och Ryssland som har ett intresse av att destabilisera Sverige. Dessa två länder sprider tydligen information om, att Sverige inte klarat av den höga invandringen och att vi har en skenande kriminalitet med en svag demokrati.

Undrar om någon liberalsocial ledarsida vågar ta upp denna heta potatis? Säkerhetspolisen som ska skydda vårt statsskick går in och förklarar att en kritisk debatt om invandringens storlek som är en av de hetaste politiska frågorna i Sverige, är att gå främmande makts ärenden. Foliehatten anser att uttalandet är helt verklighetsfrämmande i en demokrati. Vad SÄPO chefen säger är i princip, att personer som har en kritisk hållning till migrationens storlek, är att gå främmande makts ärenden. Ett häpnadsväckande och skandalöst uttalade.

 

Att sossarna på alla sätt vill tysta kritiken mot migrationens storlek står klart sedan flera år tillbaka. Man vill begränsa yttrandefriheten och det för tankarna till det gamla Sovjetdiktaturen, där man också tystade alla kritiker, fast där hade man mer handgripliga metoder. Ett lämpligare namn på SÄPO skulle vara Svenska KGB, sossarnas redskap för att rensa bort oliktänkande och regimkritiker.

Frågan är om vi inte har en svag demokrati. Men det verkar som om både ryssar och kineser är, mycket väl informerade om vad som pågår i Sverige. Där kan vi också söka en del av förklaringen till årsrapporten som SÄPO gav ut häromdagen. Sossarna är sura över kritiken och  vill ”knäppa” både Ryssland och Kina på näsan och använder SÄPO som redskap!

Men man får ändå utropa hoppsan! Kritik av invandringen blev helt tydligen statsfientlig verksamhet och sossekriget mot oliktänkande, blev några grader varmare. Sverige har blivit det totalt demoraliserade landet som nu kör fullt ös mot avgrunden.

Att lagar som riktade sig mot mycket grova och uppviglande utspel nu används för att sätta åt folk som har avvikande åsikter i kontroversiella frågor, är unikt för en demokrati. Ett bra exempel är den finska ministern som på nätet ifrågasatte sitt partis medverkan i PRIDE och som sedan togs in på flera timmars polisförhör p.g.a. detta. Ett annat bra exempel är HMF, där sossarna aktivt och ekonomiskt stödjer Näthatsgranskaren som jagar personer som har avvikande mening om invandringen. Dessutom går dessa ärenden till domstol, medan annan betydligt grövre kriminalitet avskrivs!

Det påminner inte så lite om olika bluffanklagelser om "kontrarevolutionär verksamhet", "kosmopolitism" och annat kul som förekom i Sovjetunionen. Det dumma är att det inte sällan finns en gnutta sanning i det hela, men att man uppförstorar och förvränger ett engagemang eller en riktning för att få det att framstå som något annat och som något som hotar samhällsordningen.

Sedan tror Foliehatten inte att "våra" intressen som samhällskritiska, sammanfaller med Rysslands eller Kinas, men det spelar säkert mindre roll, om allt som inte överensstämmer med den statliga linjen tolkas som en strävan mot instabilitet. Mycket klassiskt, hur som helst, när kraven på lydnad är så hårda och orealistiska, att staten måste börja korrigera och jaga den som avviker, visar att vi har stora problem med demokratin i Sverige.

 

I en ”representativ demokrati” är det ett problem, eftersom diskussioner om demografi riskerar att underminera legitimiteten hos de representanter som demokratin finns till för. SÄPO försvarar här en specifik typ av demokrati som bygger på idén om representation snarare, än vad som är bäst för staten.
Statens intressen är här underställda representanternas intressen. Staten finns för att gå representanternas ärenden. Detta till skillnad från det antika Atens demokrati, där demokratin sågs som något som skulle tjäna statens intressen.

 

Det finns också förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en representativ demokrati ska fungera på avsett vis: ”Representativiteten förutsätter någon form av val för att välja dem som folket anser bör företräda dem. Det regelbundet återkommande valet är kanske det mest centrala i den representativa demokratin. Det är nämligen med denna mekanism som medborgarna får sin möjlighet att välja bort dem som misskött sitt ansvar. Det viktigaste är kanske inte själva valet utan snarare omvalet eller det uteblivna sådana. Detta på grund av att väljaren inte kan vara säker på att den person eller det program som hon röstat på verkligen kommer att genomföras Vad krävs då för att folket skall kunna fatta genomtänkta retrospektiva domar över eliten (bedöma vad eliten tidigare gjort)? Även här lyfts två huvudsakliga principer fram; tydliga ansvarsstrukturer så att väljaren kan avgöra vilken elit som bär ansvaret för en förd politik samt jämlika resurser hos de olika konkurrerande eliterna.”

Skall vi följa normen för en representativ demokrati spricker den totalt i Sverige. Ansvarsstrukturerna (avsiktligt- tjänstemannaansvar) är synnerligen otydliga och bygger på att alla skyller på andra och dels saknas i praktiken ”konkurrerande eliter.” I den mån det finns potential för en ”konkurrerande elit” så motarbetas denna effektivt av det korrupta presstöds MSM.
MSM agerande visar tydligt hur de har förstört förutsättningarna för en fungerande demokrati, med att vara maktens förlängda arm.