Mannen som har elden som vapen - "Gryningspyromanen"

Idag släpptes gryningspyromanen Ulf Borgström fri på morgonen från Hallanstaltens grindar utanför Södertälje.

Ulf Borgström blev villkorligt frigiven efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt åttaåriga fängelsestraff för mordbrand mot ett hyreshus i Ystad i december 2010.
Nu ska han övervakas av Frivården i ett år.

Ulf Borgström blev expert på att ”gäcka” polisen. Han har misstänkts för över 100 anlagda bränder men är bara dömd för två, 2006 och 2011.

Med bränderna satte Ulf skräck i Skåne, Småland och Dalarna. Rikspolisstyrelsen har uppskattat att han kostat samhället cirka en miljard kronor – hälften i uppbrunna värden, hälften i resurser från rättsväsendet.

Ulf Borgström har många gånger förklarat att han hatar polisen och Kriminalvården. Han har uttryckt stor frustration över att samhället har övervakat honom och inte låtit honom vara i fred.

Ulf:
”Det ska brinna igen. Hämnden, den är ljuv. Jag lovar det”.

Ulf Borgström tvekade inte när han fick frågan:
Ska folk verkligen vara rädda för att det ska börja brinna igen?

Ja, svarade han.

Ulf Robert Magnus Borgström
Han föddes i Kirsebergs församling i Malmö den 6 november 1963.
Enligt förlossningsjournalen var han vid födelsen, 49 centimeter lång och vägde 3 550 gram.

Ulfs pappa var betongarbetare och alkoholist. Hans föräldrar gick skilda vägar när Ulf var tre år. Ganska omgående flyttade en styvfar in hos familjen.
Familjen bosatte sig i Lövestad, Skåne.
Modern nämnde några år senare vid polisförhör:

”Allt styvfadern lärde pojken var att stjäla”.

Den yngre brodern beskriver sin uppväxt som orolig och obehaglig. Brodern uppgav att han inspirerades till en kriminell karriär av Ulf.

Den yngre brodern:
"När moderns nye make flyttade in, blev vi misshandlade nästan vad da.
När en yngre syster föddes blev situationen än värre. Särskilt illa utsatt blev Ulf."

Själv har Ulf varit förtegen om sin bakgrund, som med allting annat. Men i korta stunder av öppenhet vid de många hundra förhören har han antytt en mörk och destruktiv barndom.

Skolan
I småskolan blev han utstött, mobbad, retad och slagen och han stannade ofta hemma. Betygen blev dåliga, utom i två ämnen - gymnastik och matematik.

För att Ulf skulle komma in i kompisgänget, försökte han imponera på killarna med våghalsiga, utmanande men inte särskilt livsfarliga grejer, berättar en klasskamrat i en intervju med Skånska Dagbladet.

Med Ulf Borgströms olyckliga uppväxt och skolgång blev han en udda person.

Redan från början hade han mycket svårt och han kom aldrig riktigt förstå sig på det där med mänskliga relationer. Han började skolan som en svag, säng vätande liten kille med besvärliga hemförhållanden.

Ulf fick hjälp av skolans psykologer och kuratorer för att komma tillrätta med sina problem, men alla inblandade misslyckades med att hjälpa honom.

När Ulf fyllde 14 år var han redan halvt kriminell. Han skolkade mycket och behandlades på sjukhus för depression våren 1978. Det blev hans första kontakt med droger eftersom han behandlades med antidepressiv medicin.

Mobbningen och utanförskapet blev allt värre. Dessutom började Ulf att stamma, vilket gjorde att han plågades ännu mer. Han hade stulit pengar, snattat i butiker, levererat uppenbara lögner när han åkte fast, och i det stora hela gjort sig omöjlig både hemma och i skolan.

1977 hade han och den yngre brodern åkt fast för en mopedstöld. Där hände något vid polisingripandet som fick livslånga konsekvenser för Ulf.
Mopeden slängdes i sjön och han blev blåslagen. Här började hans hat mot samhället, mot myndigheter och framför allt mot ordningsmakten att gro.

Ulf har senare sagt utan att gå närmare in på detaljerna om det övergrepp som senare anmäldes av honom och hans mamma, men som aldrig ledde någonstans att:
"Mopedincidenten förstörde mitt liv"!

Ulfs fortsatta tonårstid var flyktig, fladdrig och han var på rymmen. Han flyttades mellan olika institutioner, fosterhem och mamman.

Hans fasta punkt blev kriminella gäng, hans omvittnade begåvning och intelligens användes till smarta tjuverier, bilstölder och manschettbrott.

Han ”fastnade” för haschmissbruk, en drog som han använt hela sitt fria liv.
Ulf har undvikit kokain och annan tyngre narkotika. Däremot har alkohol och amfetamin har varit okej.

Från att ha varit halv kriminell blev han yrkeskriminell. Stöldturnéerna blev fler och avancerade och vidsträckta.
Hans tekniska talang och praktiska handlag användes vid kassaskåpsinbrott i Norge och en del andra inbrott i automathallar och societetsvillor.

Några bränder var det ännu inte frågan om, även om missnöjet med samhället i stort och smått började utvecklas. Enligt Ulf var samhällets orättvisor mot just honom, så uppenbara och påtagliga att de måste beivras.

På sin 17-årsdag fick Ulf Borgström sitt första fängelsestraff.
Tre månader för bilstölder, olovlig körning och narkotikaförseelse.

Efter frigivningen tar den grova kriminella karriären fart på allvar. Villainbrott i Ystad. "Listigt planerade och genomförda", enligt polisen.

De omfattande stöld turnerna tillsammans med brodern avbröts av polisen. Ulf dömdes 18 år gammal till tio månaders fängelse, men släpptes med hänsyn till sin ålder efter tre månader.

Ulf hade flicktycke, smal, snygg och smidig. Han kunde vara hur trevlig och flirtig som helst - när han var på det humöret.

1982 inledde han ett förhållande med den tolv år äldre kvinna som varit hans alkoholiserade numera svårt sjuke fars hustru.
De gifte sig några år senare, efter faderns död. Hustrun hade två pojkar med Ulfs pappa.
Tillsammans med Ulf fick hon tvillingsöner. Ulf gifte sig alltså med sin styvmor och blev styvfar till sina halvsyskon.

Någon slags familjelycka och vardagsliv var det aldrig tal om. Förhållandet var stormigt, ekonomin bräcklig och Ulf plågades ständigt av demoner, ångest och missbruk.

Han åkte in och ut ur fängelser, men lyckades tack vare sitt stora tekniska intresse och kunnande starta flera telekomföretag.
Företagen var inte rumsrena – de var skattetekniskt och moraliskt undermåliga. I själva verket var företagen lagvidriga.

Det var nu som han fick namnet "telesabotören"!
Han gjorde fientliga övertag av porrbranschens 071-nummer, intrång och manipulation av kopplingsskåp, stationer och telefonväxlar.
Ulf Borgström piratkopierade, sålde program och byggde datorer ända upp i ABB:s toppledning. Skumraskaffärerna gick lysande. Ulf utnyttjade den nymodiga, förvirrade okunskapen inom internet, bredband och datakommunikation. Han var riktigt smart och receptiv. Ulf raljerade:

"I de blindas rike är den enögde kung"!

Ulf var så begåvad att en av Televerkets allra högsta chefer uttalade följande:

"Hade han inte hållit på med droger hade han kunnat bli chef över vilket teleföretag som helst"!

Efter att ha åkt fast för flera tele bedrägerier hämnades Ulf Borgström genom att förstöra och elda upp Televerkets anläggningar på olika platser i Skåne. Flera av sabotagen var direkt samhällsfarliga genom att livsviktiga kommunikationslänkar slogs ut. Kostnaderna för återställande av material och funktioner uppgick till många miljoner.

När Ulf Borgström släpptes ut från en av sina många tämligen korta fängelsestraff den 21 november 2000 hade hustrun och tvillingsönerna lämnat hemmet och flyttat till hemlig adress.

Hans ägodelar var konfiskerade eller spridda för vinden. Det var denna dag han nedkallade en tioårig hämnd mot samhället:
"som svikit honom och tagit ifrån honom allt han höll kärt".

Han svor att hämnas alla oförrätter under tio år framåt. Han skulle ge igen genom att anlägga bränder.

"Nu ska det brinna" och därmed var ”Gryningspyromanen” född!

Det var nu som det började brinna. I Bromölla, Kristianstad, Åhus, Kristianstad gång på gång, Norra Åsum, Ystad, Rinkaby. Ystad. Igen och igen och igen.

Ulf:
”Ystadsborna ska få se rök. Vänta ni bara. Förstår ni eller fattar ni varför jag gör som jag gör? Vet ni inte vem jag är? Jag ska hämnas. Ni ska få”.

I polisförhör och rättegångar spelade Ulf Borgström ut sin aggressivitet och sitt hat mot samhället.
Men det fanns också en helt annan sida. Vid besöken i Frälsningsarméns lokaler där han var känd som en lugn och omtänksam person, den som tog hand om stökiga och berusade gäster. Även vid den dagliga tidningsläsningen på biblioteket gav han ett försynt och lågmält intryck.

Ulf Borgström älskar att läsa om sig själv. Han kunde i tidningarna läsa om bevakningen om sin framfart och polisens ständiga misslyckanden i försöken att gripa honom och hitta hållbara bevis.

Men han var avhållsam och skygg med egna framträdanden.
Ett undantag var när han stegade in på Skånska Dagbladets Ystadsredaktion och ville bli intervjuad.
Det var 2008, då han var punktmarkerad av polisen. Han var i dåligt skick, bitter och förbannad:

”Jag vill ha ett hem”, förklarade han för reportern på Skånska Dagbladet.

Ulf fortsatte:

"Helst av allt vill jag börja studera igen, helst av allt vill jag läsa linjär algebra och matematisk analys. Jag har funderat mycket på det, men som min situation ser ut i dag så ser jag ingen väg ut. Jag kan inte studera för att jag får inget studiemedel.
Soc vägrar att hjälpa mig, och vem vill anställa mig? Jag får ingen lägenhet för ingen vill hyra ut till mig och inget hotell vill hyra ut rum. Nu tvingas jag av samhället att vara en tjuv. Det är så jag överlever. Ska jag vara mätt i kväll så måste jag stjäla mat, men det är svårt nu när alla känner mig. Jag är 45 år, träffar jag en kvinna och hennes barn går in på Wikipedia och läser att jag har bränt ner Emils snickeboa, hur stora chanser har jag då?"

Ulf var vid det här laget ett riksfenomen: Gryningspyromanen!

Hans mordbrännarturné genom kulturlandskapen i Småland och Dalarna väckte avsky och skräck.

Han använde samma antändningsmekanism. En toapappersrulle indränkt med brandfarlig vätska. I rullen ett stearin- eller värmeljus, utan metallhölje. Placerat i direkt anslutning till eldfängt material, gardiner, möbler, torra reglar och andra bärande byggfundament i trä.

Resorna möjliggjordes av det skadestånd på 98 000 kronor som han fick av staten efter en frikännande dom i hovrätten.
Han for omkring med en begagnad röd Peugeot som han köpt för 30 000 kronor. Med sitt sparsamma levnadsmönster skulle resten av pengarna räcka länge. Till många välplanerade mordbränder och hämndaktioner.

Under denna resa lyckades Ulf sätta fyr på:

Emils snickeboa, försök att tutta på Astrid Lindgrens barndomshem, medeltidskyrkor, nationalklenoder, klockstapeln och Zorns gammelgård i Mora. Glass-fabrik, Moraknivsindustri och Dalahästtillverkare i Nusnäs. Hotell och villor i Tidaholm, ett anrikt pappersburk i Ösjöfors, kyrkobyggnader i Vadstena.
För dala-bränderna dömdes Ulf 2006.

Ulf efter avtjänat straff för dala-bränderna:

”Varför blir de arga för att jag tänder på en villa? Jag ger dem ju bara pengar från försäkringen, Kalla mig försäkringsutlösare”.

Häktespersonalen blev tvingade att lägga honom i spännbälte efter ett omhändertagande i Trelleborg. Just då var Trelleborg centralort för hans eldande.

Häktespersonalen noterade och skrev ner hans rytande utspel:

”Det finns många sätt att rökförgifta en människa på. En rökbomb genom brevlådan med en timmes fördröjning så poff bolmar det ut giftig rök”.

När Ulf greps för en serie bränder mot olika byggnader och bostadshus i Simrishamn.

”Jag tyckte det var snällt att sätta fyr så sent som vid sex-sjutiden så att folk fick en chans att ta sig ut”.

Ulf var expert på att inte lämna spår efter sig och det var mycket vanligt att bevisningen inte räckte till för en fällande mordbrandsdom.
Istället blev det kortare fängelsestraff för olaga hot.

Ulf eldade, alla visste vad som pågick. Ystadborna fasade, oroades och många var mäkta irriterade över att Ulf aldrig åkte fast.
Ulf vandrade runt i stan, visade upp sig för övervakningskameror och häcklade de poliser som fått den otacksamma kommenderingen att punktmarkera honom.

En stackars infiltratör från rikspolisen blev grundlurad av Ulf Borgström. Bland annat körde han Ulf till Svaneholms slott samma kväll som en av ”Gryningspyromanens” mest uppmärksammade mordbränder iscensattes.

Nils Holgersson-gården i Skurup brann ner till grunden. Kyrkan i Västra Vemmenhög alldeles intill klarade sig med en hårsmån.

Brändernas blev allt ruggigare. De riktades mot bostadshus och institutioner. Människor väcktes av rök och brandlarm. Folk evakuerades, de materiella skadorna var förödande, men som genom ett under miste ingen person livet eller fick allvarliga skador. Psykiskt var emellertid många svårt sargade av Gryningspyromanens framfart.

Aggressionerna tog sig allt våldsammare uttryck:

”Sug kuk era jävla hyenor! Ni är ena jävla as allihop”!

I ett annat sammanhang skrek han till medieuppbådet:

”Tidningarna har inte skrivit om liken i de andra bränderna. Polisen vet om det, men vågar inte gå ut med det. Shit happens. Tuttar jag fyr och någon brinner inne.
Shit happens! Jag ska simulera sinnessjukdom. Som jag ska jubla. En 39-åring som oprovocerat sticker ner en sextonåring. Vad fan är det? Jag kan runka till det.

Det blir varmt. Och ni ska smälta. Som pol-is”.

Poliskommissarie Dan Granvik i Ystad är den som haft den mest ingående kontakten med Ulf Borgström, som spaningsledare och förhörsledare.

"Ulf Borgström skiljer sig väldigt mycket från alla, för han är en väldigt ensam människa. Han har inte någon form av kontaktnät, han är väldigt annorlunda.
Han är tvärvänd mot samhället. Aggressionen mot samhällsfunktionerna är kraftig och förvärras hela tiden. Han har inte några vänner och han har inte några kommunikationsmedel. Han jobbar för sig själv. Han är ju rätt smart och har mera intelligens än vad vi är vana vid i den här världen, om man säger så. Han tänker mycket."

Lite drygt tio år efter att Ulf Borgström hemkallat sin decennielånga hämnd mot samhället greps han på bar gärning utanför ett flerfamiljshus på Bollhusgatan i Ystad.
Klockan var 02.41 på natten till den första december 2010. Flera personer var ytterst nära att få sätta livet till. Alla lägenheter evakuerades. Ulf Borgström dömdes äntligen för grov mordbrand. Domen fastställdes i juni 2010 av hovrätten. Ingen part överklagade till högsta domstolen.

För en del av bränderna i Dalarna dömdes Ulf Borgström till tre års fängelse 2006 och för mordbranden i Ystad 2010 till åtta års fängelse.

Ulf Borgström släpptes idag!
Nu börjar Polisen, Räddningstjänsten, Skåne och Ystadborna att bäva.

Själv förklarade statsterroristen Ulf Borgström i förhör inför huvudförhandlingarna i Ystads tingsrätt:

”Tro inte att jag är så jävla dum att jag ger er nöjet att ta livet av mig. Jag ska bränna ner halva Ystad. Hämnden är det jag lever för och det har jag gjort de senaste tio åren. Ni kommer att få leva med konsekvenserna”.