Behöver inte SIDAs bistånd göras om radikalt?

SIDA tilldelas 53 miljarder till biståndsprojekt för 2020 i höstbudget.

Intressant är att notera att svenskarnas stöd till bistånd har minskat stort det senaste året. Det visar SIDAs årliga opinionsundersökning som presenterades i slutet av december 2019.
GD Carin Jämtin: ”Jag tror tyvärr att man kan prata om ett trendbrott.”

Förklaringen är ganska enkel. SIDA har blivit en lekstuga för vänstern som inte begriper vad bistånd handlar om! I år avsätts 52 miljarder. Foliehatten anser, att det är att kasta i väg 1% av BNP som är enorma pengar, utan motkrav är helt vansinnigt! Ser man dessutom att staten behöver låna 100 miljarder i år, för att få budget gå ihop, framstår SIDAs tilldelning som ännu mer bisarr.

Det finns flera praktexempel där bistånd har försämrat eller istället för att hjälpa och att svenska pengar går till att stödja fortsatt terrorism. Trots alla försäkringar så når pengarna ofta fel fickor på grund av korruption och liknande. Krigsherrar samt korrupta regeringar fiskar bistånd för att finansiera vapenköp, än att hjälpa sin egen befolkning.

Bistånd har säkert hjälpt vissa som behövt. I i det stora hela så verkar det inte som om något har blivit bättre snarare sämre. Aktiv investering samt avskrivande av U ländernas skulder skulle betyda mera än några droppar bistånd. Bistånd verkar alltmer cementera vissa länders kroniska fattigdom. Att biståndet håller dom kvar i en kronisk beroendeställning samt knappast fungerar som incitament för att förändra sin egna situation.

Myndigheter, organisationer och ideologiska grupper har oerhört stora egenintressen i en hög, svensk biståndsbudget. I själva verket delar de viktiga intressen med de korrupta makthavarna i tredje världen, även om de kanske inte delar deras ideologiska motsättningar. För vad gör väl egentligen litet vapenköp, korruption och stamkrig, när man kan få känna sig både god, inflytelserik och rätt välavlönad samtidigt?

Den röda eminensen Catrin Jämtin Sveriges fina lilla må bättre verk har mer en gång visat sin starka sida, att ösa ut svenska skattepengar på ingenting. Skattepengar som går direkt till utländska aktörer som tackar för sig och försvinner. Pengar som rent av går in i korrumperade länder/statskassor och SIDA rent av bara skiter i vart de tar vägen?

Sverige har de senaste åren givit/ger Palestina över en miljard de senaste åren. En del av pengarna går till änkor efter terrorister som får en pension. När Arafat dog efterlämnade han åtskilliga miljarder(biståndspengar) som nu änkan använder i Frankrike och lever ett högt ståndsmässigt liv på sitt slott.

Enligt Expertgruppen för biståndsanalys- EBA uppgick Sveriges bistånd till Tanzania till ungefär sju miljarder amerikanska dollar under perioden 1962-2013. Summan motsvarar drygt 60 miljarder kronor eller åtta% av vårt bilaterala bistånd under perioden.
Redan i rapportens inledning konstaterar EBA att den 50 år långa biståndssatsningen på Tanzania motiverades med ”ideologisk samhörighet.”

Hur såg då samhörigheten mellan Sverige och Tanzania ut? Framtill mitten av 1980-talet styrdes Tanzania enligt den socialistiska läran Ujamaa. Presidenten Julius Nyerere, personlig vän till Olof Palme, tvångsförflyttade befolkningen, kollektiviserade jordbruken och nationaliserade exporten.

Till stor skillnad från Sverige delar inte kineserna ut överdrivet mycket bistånd. Istället bygger de ekonomier genom investeringar i infrastrukturen. Alla vi som faktiskt har besökt Afrika och känner till, att de behöver jobb och det blir ingen ekonomisk aktivitet, om du inte har en infrastruktur. Vi talar om vägar och järnväg men även avlopp, reningsverk, rinnande vatten, toaletter osv. Även sådant som sjukhus, ett fungerade banksystem, satsning på nattväktarstaten har rätt stor betydelse i varje afrikanskt land.

Den väg som Kina har slagit in på, att bygga upp infrastrukturen som ger fler arbeten, är den rätta frågan att gå. Medaljens baksida är att Kina lägger beslag på Afrikas enorma naturtillgångar. Enligt Foliehatten borde SIDA titta på hur de hanterar sitt bistånd. De gör verkligen nytta. Foliehatten åkte på en väg som Kina hade byggt i Tanzania ut till Tanganyikasjön!

Ett praktexempel på hur misslyckad SIDAs satsningar är visar projektet i Zambia. De satsade nio miljoner i Zambia som de nu i sommar har krävt tillbaka, till allas förvåning! Det blev kanske för mycket tom för SIDA. Pengarna skulle gå till socialbidrag till dom fattigaste hushållen i Zambia. 2018 fattade SIDA misstankar om stora brister i den upphandling som gjorts med postföretaget som skulle sköta utbetalningarna. Zambias regering har bekräftat att pengarna kommer att betalas tillbaka till SIDA.

Det fattiga Zambias fattiga regering har snällt gått med på återbetalning. Kanske kan metoden modifieras lite och användas på hemmaplan också? Det är inte de fattiga socialbidragsberoende zambierna som gjort fel här, utan felaktigheterna uppstod i den byråkratiska processen kring själva distributionen av nödhjälpen. Tänk om samma logik användes mot Försäkringskassan, Migrationsverket och kommunernas socialkontor m.fl? Hörninini, vi ser att utbetalningar skett utan att ni bekvämat er om att se till att underlagen varit vederhäftiga. Se så, betala nu ur egen kassa tillbaka det ni på oegentlig grund spenderat ur skattebetalarnas kassa.

Foliehatten undrar om det inte måste vara fel att särbehandla vissa utländska stackare i Zambia med drakoniska beslut som i ett slag ställer de olyckligt drabbade på obestånd, medan andra utlänningar i Sverige får hållas trots att de själva i många fall aktivt medverkar i den korrupta verksamheten. Vare sig rättssäkert, humant eller antirasistiskt och framför allt ett flagrant brott mot det okränkbara dogmat vänsterns paraduttryck ”om alla människors lika värde.” Ska väl inte ha någon betydelse om afrikaner i behov av svenskt humanitärt bistånd befinner sig i Zambia eller Malmö/Tensta. Har man förgripit sig på det upphöjda svensk byråkratiska omfördelningssystemet så har man och då ska det återbetalas.

Foliehatten anser att man skall lägga ner SIDA omgående. Pengarna som SIDA förfogar över är en lekstuga för vänstern och då hade lånebehovet minskat rejält!