Vad är demokrati?

Idag kan vi se ett nytt demokratibegrepp som mer lägger fokus på politikens innehåll än på dess former. Demokrati är ett styrelseskick som ska ge representativitet åt folket och att man ska kunna göra sin röst hörd. Det är en formell kategori. Demokrati ska definieras utifrån ett speciellt innehåll istället för styrelseskick.

Det är detta utvidgade demokratibegrepp som är själva kärnan i den liberala demokratin. Ganska typiska diktaturfasoner, man får rösta på vilka man vill....så länge de är ”demokratiska.” Allt ”odemokratiskt” kan förbjudas och då allt som har med nazismen att göra.

 
Levande historia klargör vad demokrati står för och här finns några obegripliga meningar:
”När vi i dag använder begreppet demokrati menar vi ofta inte enbart folkstyre. Det innefattar även sådant som går utöver själva folkstyret: en rättsstat och grundläggande mänskliga rättigheter. Detta beskrivs ofta med termen liberal demokrati och betyder att folkstyret har gränser. I den svenska grundlagen står uttryckligen att ”den offentliga makten utövas under lagarna”. I en liberal demokrati är det således inte bara den styrande minoriteten som åtnjuter rättigheter, utan det gör också minoriteten. Inom demokratiteori talas det om olika idealtyper. De flesta existerande demokratier är liberala demokratier med inslag från övriga idealtyper. De övergripande principerna för dessa idealtyper är:
Rättvisa val: öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för att motverka majoritetens tyranni i ett samhälle.
Jämlikhet: här betonas behovet att alla medborgare ska ha samma faktiska möjligheter (inte bara formella) att delta i samhället och utnyttja sina politiska rättigheter. Detta innebär också en strävan efter en mer jämlik resursfördelning i samhället.
Kommunikation och öppenhet: här betonas behovet av ett rationellt åsiktsutbyte och förnuftsbaserat politiskt samtal i den offentliga sfären. Det handlar alltså om respektfulla samtal, öppen debatt samt öppet beslutsfattande.
Deltagande: här betonas vikten av att alla deltar samt folkligt deltagande i alla samhällets och politikens sfärer. ”

I en liberal demokrati är det således inte bara den styrande minoriteten som åtnjuter rättigheter, utan det gör också minoriteten. Ska detta förstås som att majoritetsundersåtarna behöver skyddas genom individuella fri- och rättigheter för att inte drabbas av minoritetens tyranni gentemot majoriteten?
Foliehatten läste den där obegripliga meningen om och om igen, utan att begripa vad de menade. Som sagt, inte alltid lätt att förstå deras svammel.

Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för att motverka majoritetens tyranni i ett samhälle. Man vet aldrig riktigt vad dessa intriganta liberaler har i sinnet, bara att de inte har vanligt folks väl och ve i åtanke. Rapakalja för en annan publik än den tysta majoriteten, double dutch to a real double dutchess, bedragare till bedragare.

Yttrandefrihet är en formell kategori och talet om mänskliga rättigheter bryter helt mot detta, eftersom det mera är ett begrepp med innehåll. Någon vill göra politikens innehåll viktigare än dess former. Inte helt överraskande, att det är vänsterns fula tryne som dyker upp här. Social rättvisa ska vara viktigare än yttrandefrihet. FN-systemet tillsammans med marxism/liberalism och alla olika former av detta verkar här och de har utformats efter WW2. Sverige har sålt sig till det synsättet så pass kraftigt, att det dyker upp i läxböckerna.