Gunnar
Hökmark gick tidigare till angrepp mot identitetspolitik i
Expressen. Gunnar:
”På
motsvarande sätt lägger jag inte någon skuld på afrikaner för
den slavhandel som präglade Afrika och som i praktiken fortgår. Det
gäller även den slavhandel som i arabvärlden och i Afrika
saluförde vita människor, den var och är nämligen vare sig värre
eller bättre än den med afrikaner. Hudfärg – oavsett vilken –
legitimerar vare sig förtryckare eller slavägare.
Lika lite
bär dagens européer på en skuld för illgärningar i andra tider
bara för att de som utförde dem då var från Europa. Av samma skäl
kan ingen asiat hållas ansvarig för Djingis Khans och hans
efterföljares massvåldtäkter och avrättningar av hela städer,
Mao Tse Tungs massmördande eller Xi Jinpings förtryck och folkmord
av uigurer.”
Samma
Bonnierkontrollerade tidning har nu publicerat ett kort genmäle från
en gammal centerpartist Pär Granstedt i en replik:
”Den krassa
verkligheten är att både Gunnar Hökmark och jag, liksom de flesta
i ett land som Sverige, lever gott på de globala orättvisor som
skapats av kolonialism och rasism.”
Slutklämman
är intressant: ”Nu är kolonialismen i stort sett över, och många
av de drabbade länderna är på väg att återhämta sig. Men
fortfarande är den genomsnittliga levnadsstandarden för vita
européer numera tiofalt högre än för icke-vita icke-européer.
Visst kan vi befria oss från ansvaret för rasism och kolonialism,
men bara om vi gör allt vad vi kan för att eliminera de globala
orättvisor de skapat. Och där gör nog varken Gunnar eller jag
tillräckligt
mycket.”
Foliehatten
suckar över okunnigheten om
Afrikas historia, trots
Granstedts utbildning och
här är ett bra exempel på, vad
bristande historieundervisning kan leda till.
Sverige
gjorde ett ömkligt försök att starta koloni i Nordamerika, köpte
ett slavfort och en liten ö i Karibien. Samtliga blev stora
hål
i
statskassan. Vi har tydligen inget individuellt ansvar enligt
Granstedt, på något märkligt sett ska arvsynden leva kvar. Är det
en kvarleva av kristna influenser?
Googlar
man: ”Pär Erik Granstedt, född 19 oktober 1945, .... var
2006-2009 generalsekreterare för AWEPA(FN) (Association of European
Parliamentarians for Africa). Granstedt har en pol mag från
Stockholms universitet. Granstedt har skrivit flera böcker med teman
som global utveckling och miljö- och resurshushållning. "Den
Trebenta Pallen - Afrikanska Utmaningar och Europas Ansvar"
tillsammans med Joe Frans, utkom på Humanus i september 2011.
En historisk karta över kolonialismens visar utbredningen i Afrika. Vad som var förbluffande var hur liten del av Afrika som var koloniserad. I hundratals år var det bara några sporadiska kustprovinser. De flesta afrikaner på 1800-talet hade förmodligen aldrig sett en vit människa.
Det
är ett historiska faktum att mycket stora delar av Afrikas inland
var helt okänt territorium fram till slutet av 1800-talet.
Historierna om Henry Morton Stanley och
Dr Livingstone belyser detta faktum väldigt väl. De vita höll sig
in i det längsta vid kusterna och
handlade. Att resa in i landet visste alla, var förenat med en säker
död i sjukdomar eller bli dödad av stammarna som bodde där. Man
undrar vad som står i historieböckerna som används på Södertörn.
Efter
Foliehattens
första besök i Afrika Tanzania/Zambia/Burundi
läste
han
A
History of South Africa, by
Leonard Thompson som
bl.a. ingår som kursbok i 10-poängskursen internationell historia,
för
ett antal år sedan år sedan. Boken
förklarar mycket
bra hur Afrika koloniserades. Foliehatten glömmer aldrig när han
besökte
Kigoma
i
nuvarande Tanzania(staden/byn) byggdes upp av tyskarna och
han såg
spår från den tyska tiden. Kigoma är alldeles i närheten av
platsen där Stanley-Livingstone mötes.
Att
afrikanerna skulle vara fattiga pga kolonialismen är en helt ny
tanke som överhuvudtaget inte existerade hos 68-vänstern. De såg
det bara som att afrikanerna låg efter oss i utvecklingen, men om vi
hjälpte dem så skulle de snabbt komma upp i vår nivå. Att vuxna
människor nu på allvar tror att några kustnära handelsstationer
på något magiskt sätt dömt afrikanerna till permanent fattigdom
säger något om den intellektuella nivån i vår tid.
Om
Foliehatten
ska vara intellektuellt hederlig, så
varade
kolonialismen
i Afrika under
en kort period. Mindre än 100 år lång. Men allt var inte bara
rosor, infrastruktur, skolor och vaccin. Den transatlantiska
slavhandeln och det
muslimska drev säkert fram krig och interna slav räider.
Det kostade mer än det smakade för förindustriella européer att
ta sig in i Afrika på grund av tropiska sjukdomar, främst malaria.
De hade ingen koll på hygien heller, svårt att hantera livsmedel i
ett tropiskt klimat. Musköterna hade sämre vapenverkan och
träffsäkerhet än pilbågar, men hade fördelen att en otränad
person, kanske försvagad av sjukdom, kunde skjuta. Man måste vara
frisk och stark för att spänna en pilbåge eller ro uppför
floder.
Det var
en mix av handelsstationer och återförsörjningstationer. Båtarna
gick runt Afrikas horn till Indien och stannade till vid dessa
stationer. Kapstaden var en av de största stationerna. Sydafrika var
egentligen den enda landsdelen av Afrika som Europa kunde kolonisera
och
problemet var bland
annat Malaria. Europa hade ingen fungerande och standardiserad
malaria
medicin förrän i mitten av 1850-talet. Balansen ändrades när
européerna skaffade ångbåtar och repetergevär. Vid det laget hade
dock den transatlantiska slavhandeln upphört.
Liberia grundades 1822 av amerikanerna och tanken var att skicka ex-slavar till Liberia. Från 1822 till 1843 skickades 4600 ex-slavar till Liberia. År 1843 var de inte fler 1800. De kunde inte röra sig mer än en någon mil från stranden innan de stötte på aggressiva stammar eller smittades av sjukdom. Den huvudsakliga koloniseringen av Afrika sker mellan 1850-1950. Från 1945 (tidigare i vissa fall) påbörjas av avkolonialiseringen. Nederländska Sydafrika (1652-1806) sträckte sig aldrig utanför det som idag är Västra Kapprovinsen. Det finns ett antal boer-kolonier utanför provinsen men dessa är mycket små och annekteras sedan av Storbritannien som de facto grundar Sydafrika.
Belgiska
Kongo är ett annat exempel, även om uppgifterna om antalet döda
troligen är kraftigt överdrivna. Men allt européerna gjorde i
Afrika var inte gott och vackert.
På
det hela taget har kolonialismen varit en period som varit bra för
afrikanerna. Problemet är att den skapat en befolkningsexplosion.
Utan vårt inflytande hade befolkningen varit mindre än en tiondel
av vad den är idag och de hade sannolikt fortfarande levt på
järnåldersnivå i harmoni med naturen men med stamkrig,
kannibalism, slavhandel etc. En kontrafaktisk berättelse är så
annorlunda att den är nästintill omöjlig att tänka sig.
Idag bor det i princip inga vita i Afrika. Det handlar om cirka 5,7 miljoner varav 4,5 miljoner som så bor i Sydafrika, men de vita flyr nu landet. Vita utgör 0,05% av Nigerias befolkning och Nigeria har efter Sydafrika mest vita. Afrika kan inte skylla på kolonialism annat än Sydafrika och Zimbabwe. Vad afrikanska länder gärna vill se är direktinvesteringar, men det är bara Kina, Indien samt ett par asiatiska länder till som är intresserade. Västvärlden är mest intresserad av fiska i deras vatten och det är en katastrof för afrikanerna. Med finmaskiga nät har trålarna i praktiken dammsugit upp all fisk och kvar finns lokalbefolkningen som inte kan livnära sig.Det var också en av anledningarna till att pirater startade sin verksamhet. Europa hade fiskat upp allt!
Västvärlden producerar allt mindre så Afrikas råvaruproduktion är irrelevant för dem och hjälpa dem att bygga upp deras infrastruktur är västvärlden i synnerhet ointresserade av. Tidigare sparkade afrikanerna ut indierna(Uganda under Amin) och kineserna men vad Foliehatten förstår, så börjar man inse att de bidrar positivt till afrikanska ekonomier. Det ser ut som det allt blir "västvärlden" mot resterande av världen.
När
Foliehatten besökte det inre av Afrika såg han hur kineserna byggde
vägar, skolor m.m och de har sedan dess köpt upp mycket av alla
naturriketillgångarna. Afrika har stora förekomster av metaller.
I en artikel som
kan
vara intressant att läsa
slås
det verkligen fast, att världen nu graviterar mot Asien som
gör Washington, Bryssel och Tel Aviv nervösa, men samtidigt så
finns inga lösningar annat än hålla nere de asiatiska ländernas
massiva ekonomiska tillväxt och
föra handelskrig.
Foliehatten såg ett tv-program, där EU
hade den ytterst dåliga smaken, att exportera sitt groteskt stora
överskott av jordbruksprodukter till Afrika till vrakpriser som slog
undan benen på många nystartade afrikanska småföretag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar