Skolor brinner och förklaringarna är många!

Lund har hittills i år haft 20 bränder eller början till bränder i förskolor/skolor och pyromanen/erna ”gäckar”fortfarande polisen.

Sverige har ett dystert facit vad gäller anlagda skolbränder – vi är utan konkurrens världsbäst! I stort sett brinner minst två(2) skolor om dagen! Sverige har fler skolbränder i absoluta tal, än i hela USA. Sverige har två bränder om dagen och Grekland fem skolbränder per år. Vi är värst drabbade i hela världen. Man har svårt att förklara detta fenomen.

Enligt statistik från 2018 har antalet anlagda skolbränder i Sverige ökat med 47% på två år och är det högsta sedan 2008. Det visar en ny kartläggning av Brandskyddsföreningen uppmanar landets riksdags- och kommunpolitiker att agera för att vända utvecklingen. Det är efter skoltid och på lov som skolbränder är som störst. När det brinner är det utanför skolan som ger störst förödelse. Statistik från brandskyddsföreningen som värnar om brandsäkerhet visar att utomhusbränderna, har en tendens att öka i slutet av sommarlovet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) registrerade 5803 bränder på skolor under den aktuella perioden 2009-2018. 3137 av dem var avsiktliga. Statistiken gäller såväl bränder i skolbyggnader som bränder på skolgårdarna utanför byggnaderna.

Bränder i den första kategorin är vanligast under dagtid, medan bränder utanför byggnaderna är klart vanligast under sen kvällstid och på helger. En brand i skolbyggnad under perioden startade i de flesta fall med hjälp av en tändare eller tändsticka och förövaren antände först papper eller kartong. Ett toalettutrymme var den vanligaste startplatsen för branden.
I en statistik från 2019 gjort av MSB visar, att det är Göteborg med 470 bränder som har flest antal bränder på skolor och skolgårdar i Sverige under de senaste nio åren.

Malmö däremot toppar statistiken när det gäller andelen avsiktliga skolbränder under samma tid och därefter kommer Lund och Halmstad.
Ett forskningsprojekt om brandorsakerna har exempelvis visat ett en så pass enkel åtgärd som ett staket på skolgården fungerat avskräckande.
”Tidigare studier har även visat att brandrisken är större på högstadier och att kommunala skolor varit mer drabbade än friskolor. Detsamma gäller för storstäder och större städer.”

Flera har försökt hitta förklaringar till varför skolorna brinner och man tror att främsta orsakerna är:
Vandalisering
För att förhindra skolverksamhet
För att dölja inbrott eller andra typer av brott
På grund av lek
En liten grupp av pyromani

2014 kom boken Fuck skolan av Eija Hetekivi Olsson ut. Eija skriver om ”Niorna i förorterna om skolan, skolpolitiken och skolbränderna i Göteborg(Norstedts). Intressant är att boken skickades till samtliga riksdagspolitiker. Är det någon som tror att någon i riksdagen gjort något? Även om boken har några år på nacken är innehållet och det som kom fram, lika aktuellt idag!

Uppslaget till boken fick Eija Hetekivi Olsson när hon såg hur många skolor som brann i Göteborgs förorter. För att ta reda på orsakerna till skolbränderna i förorterna gick hon ut till flera skolor och pratade med hundratals niondeklassare och bad att de skulle berätta. Elevernas berättelse och Eija undersökning av situationen publicerades i boken: Fuck skolan!
Eija var nyfiken på elevernas synpunkter om situationen på skolorna. Hon undrade också vad eleverna skulle säga till beslutsfattarna och hon ville också att eleverna skulle ta fotografier på saker i skolan som politikerna skulle få se.

Den bild som Eija får fram efter alla vittnesmål från eleverna är nattsvart! Bilden är ett samhälle som håller på att ge upp de här människorna. Det visar också på ett alldeles utmärkt sätt hur totalt misslyckad den svenska skolan är. En misslyckad integrationen och de som inte klarar skolan går vidare till gängen och kriminalitet.
Prestationerna är mycket viktigare än kunskap! Kraven och pressen från politikern ökar medan resurserna för stöd och hjälp blir allt mindre. Ansvaret förskjuts från det gemensamma till individen och om individen är i yngre tonåren, spelar det ingen roll.
Om du inte klarar av situationen så åker du ut eller snarare: eleven hamnat i utanförskap!

Några vittnesbörd från eleverna:
”På vår skola är det trasigt, skitit, stökigt och bråkigt. Skolan är fattig och det är fattigt utanför skolan. Skolorna är jätteorättvisa i Sverige. Vissa går i rika skolor och andra i fattiga. Alla som bor här är fattiga. Det är som ett fängelse.

Jag fryser. Vissa sitter med filtar. Jag tycker det är värmen man borde fixa.

Kom till oss! Jag gillar inte er, för det är dåligt i skolan. Kom till oss eller kutta er!
Det var en fin, solig djävulsdag. En kille i skolan spelade basket då andra killar från nian kom. Dom tog basketbollen ifrån honom och började kasta runt den. Sedan började de kasta den i killens ansikte! Killen det handlade om, hade varit mobbad förut och lärarna visste om det. Jag och några andra berättade för lärarna vad som hade hänt men ingenting förändrades. Killen bytte skola och är mobbad på den nya skolan också. Nu alltså! Fint system. Ni vuxna lyckas fint.”

Eija målar upp en bild där makthavarna har svikit de här niondeklassarna och vad värre är, kanske hela det framtida demokratiska samhället. Eija menar att genom beslutsfattarnas agerande ser det ut som att vi håller på att göra kravaller till ett permanent tillstånd!

En anonym utbildningspolitisk talesperson på riksdagsnivå
säger följande: "Jag tror att många elever ändå har förtroende för politiker!”
Att våra politiker på riksdagsnivå lever långt från verkligheten belyses på ett mycket bra sätt i boken. Eija ställde frågan om eleverna hade något förtroende för våra riksdagsmän. Bara 3 av totalt 454 niondeklassare har ett förtroende för riksdagsmännen!
Frågan man kan ställa sig är om detta ens är demokrati, när våra högst beslutande politiker, inte har en aning om hur vardagen ser ut i en klass årskurs 9!

Susanne Hessler på Brandskyddsföreningen ledde ett projektet ”Skolan brinner.” Enligt henne uppstår främst bränder på skolor där det förekommer vandalisering, mobbning och kränkande språkbruk. De som anlägger bränder är oftast pojkar med dålig föräldrakontroll. Dessa pojkar har dåliga betyg och umgås i kriminella gäng eller helt enkelt inte trivs i skolan. Susanne konstaterar: ”På skolor där eleverna trivs brinner det inte”!

Vi ser att skolbränderna är störst i Göteborg och Malmö och på vilka platser bränderna har uppstått. Det ger en viss fingervisning om, vilka som kan vara förövarna!
OBS – Foliehatten pekar inte ut någon grupp, utan drar bara slutsatser!

Vissa ungdomar kan uppfatta vuxenlivet som likgiltigt, och försöker göra det lättare för sig genom att hota, slåss, stjäla, tända eld etc.  De har ofta en negativ självbild av sig själva och den värld de lever i. Det viktigaste för en människa borde vara att kunna tycka om sig själv och lita på sig själv, först då kan man tycka om andra personer. När man har en negativ självbild tror man att alla andra är som man själv är.
För att förebygga skolbränder har många skolor skärpt sina rutiner. Sopor och skräp tas bort runt ingångar och skollokaler. Man monterar in värmesensorer och nya larm. Resolut respons på klotter och skadegörelse. Men fortfarande kan man inte ge någon godtagbar orsak till varför skolorna brinner!
Frågan är om vi någonsin kan tvätta bort stämpeln ” Världsbäst på skolbränder?”