Bilbatteriet livslängd för en elbil är avgörende för en succe eller totalflopp!

Är en elbil en batteribluff? Hade fabrikanterna offentliggjort prestandamodeller för elbilens batterier från fabrik, hade en normal tänkande person aldrig köpt en elbil.

Batteriet har är en medellivslängd på 4-5 år. Det tappar i snitt 15% av kapaciteten på 2 år. Sista året kan inte batterierna prestera med än högst 60 %. Med varje minusgrad tappar du i snitt 5% effekt.
+3 grader, är kyla för en elbil!

Källor: här – här – bra uträkning frän Stanford här!

De senaste åren har man läst i artiklar, om hur forskare hittat på revolutionerande nya batterisystem som ska mer än dubbla kapaciteten av dagens batterier, men trots att man läste sådana artiklar, redan för 10 år sedan, så verkar inget hända ute hos konsumenten.

Elbilsfantasterna begriper inte, att batterierna inte trivs speciellt annat än i idealtemp. Det går att göra ett enkel test. Om man har en laddningsbar ficklampa i sina ägor, laddar man ficklampan och lyser med den tills batteriet tar slut. Ladda på nytt och stoppa in den i frysen, gärna mer än ett dygn, innan lampan ska tändas.
Då kanske även en miljöpartist som Lövin, kan börja förstå problemet! Tyvärr spelar fakta ingen roll för Lövin , hon kör elbil för klimatet, in i kaklet och grinar illa, när sanningen blir ett faktum! Åsna och vagn passar bättre för Lövin. I vagnen där bak kan Löfvén och någon till sitta!

Eltandborstar, rakapparater, mobiltelefoner och laptops, allt med batteri blir sämre med åren, har säkert de flesta redan konstaterat, så det ska bli intressant och se framtiden, för elbilar. Det kan bli en rejäl chock och dessutom en mycket dyr affär, att äga en elbil.
Staten drar in åtskilliga miljarder på fossila bränslen. När inkomsterna minskar, kommer alla elbilar att få en kilometerskatt.
En bensindriven bil drar snitt 0,8 l/mil. Skatten blir då 8:-/mil. Räkna med att elbilen får en skatt på cirka 0,80 öre.

Elbilar jämfört med fossilbilar är dubbelt så dyra i inköpskostnad!

Kona electric med 64 kWh batteri kostar 450.000. Minus 60.000 klimatbonus. En bonus som vi andra bilägare får betala.
Kona bensindriven kostar 165.000.

Räckvidd: Kona elbil i optimala förhållanden max 20 mil. Bensin 100 mil.Bensinbilen tankar du full på 5 minuter, medan elbilen behöver laddas flera timmar!

Så här står det i instruktionsboken:
Under rubriken laddning av batteriet: laddning av batteriet kan vara omöjligt om bilen står parkerad i över 7 dagar om yttertemperaturen är under 25 minusgrader
Under rubriken driftstörningar/felsökning: Batteriet kan inte laddas om yttertemperaturen är 26 minusgrader eller kallare.
Har du otur med det där så kan batteriet förstöras för gott om det står oladdat, men det visste väl alla elbilsägare redan!  

Så räkna alltid med följande:
Batteridrivna bilar: Batterierna tar slut fort, halva räckvidden mot utlovat.
Bensindrivna bilar: Drar 30% mer bensin mot utlovat av tillverkaren. 

En annan fråga är livslängden på en elbilar, där man idag tror att efter 3-5 år, behöver ett nytt batteri(svindyrt) sättas in, medan en fossildriven bil utan vidare klar av en livslängd på minst 10 år, utan batteribyte.

 

För andra vintern i rad upplever större delar av Sverige en kall och snörik vinter. Vintern har avslöjat på ett brutalt sätt, funktionen för våra bilar och då främst elbilen.
Det har med all tydlighet framgått att elbilen inte är konstruerad för Sveriges kalla klimat under vintern och problemen har hoppat sig för elbilen. Det är allmänt känt bland elbilsägarna, att när det är kallt och mycket snö på vägarna ökar rullmotstånd och detta går ut över batterikapaciteten. Om batterierna är kalla, så får du inte ut full effekt. När du värmer kupén, så går det åt extra energi om du har en luftvärme pump eller värmeelement i bilen?

Att äga en elbil blir som att ha katt eller guldfiskar som någon måste mata, när man är bortrest. Knappast något problem för entusiaster som vårdar sin dyra Tesla(800.000-1.000.000), men kan nog bli värre, när ointresserade och glömska fruntimmer/män skaffar elbil eller att äga en elbil på garageuppfarten som bara används sporadiskt under vintern, är inte att tänka på.
I Norrland där det lätt kan bli -35, blir användning av en elbil problematisk. Ett av problemen för elbilen är skillnaden på storleken på batterierna och vilken typ av körning. Det är ett rätt stort problem för mindre bilar med små batterier som normalt har en halvvettig räckvidd i långsam stadstrafik på grund av låg förbrukning, det är ett mindre problem för stora bilar med stora batterier som kör motorväg. Att köra långa sträckor landsväg som det oftast är fråga om i Norrland, är för små elbilar svårt att klara av. En laddstolpe i glesbygd, är som att leta efter en nål i en höstack!

En elbilägare är mycket beroende av att man skall kunna ta sig till sitt arbete och att det finns laddstolpar på arbetsplatsen. För det offentliga som dessutom är de största ägarna av elbilar(och bara har sådana), används elbilen för utföra service åt kommunens innevånare, att de skull fungera året om. Även transportsidan har drabbats med klimathysteri och det finns många elbussar som inte fungerar när det är kallt.

I USA är det idag mycket kallt i de norra staterna och batteriers kapacitet har hamnat i fokus. Redan vid -6,6 grader kortas räckvidden med 41 procent. American Automobile Association har tittat på hur kyla och hetta påverkar elbilarnas batterier.

En e-golf kan man enligt VW köra 30 mil vid optimala förhållanden. I Tyskland så klarade de ca 80% vid +5 grader. Det är 24 mil. Från TBTP testen av e-Golf i Norge har vi följande siffror på vintern +1,5 C, så klarade e-golfen 16,8 mil vilket är 56% av VW 30 mil. Vintereffekten var den tyska vintern och inte den nordiska vintern då vi oftast, i mellan och norra Sverige, har kallare än så i genomsnitt och då hamnar vi lätt på siffror under 40% av batterikapaciteten!
Våra grannländer Finland och Norge har testat elbilar utförligt i vinter. Enligt finska Teknologiska forskningscentralen VTT bedömer man att en elbil tappar mer än hälften av sin räckvidd under vintern. 

Kyla påverkar mer än tillverkarna vill erkänna och om du tittar på wltp som med alla andra, av tillverkaren uppgivet, så är det under bästa möjliga förhållande. Kyla (kalla batterier), en massa onödigt tramsigt "lull-lull" som färddator, stereoanläggning, och "femtioelva miljoner bildskärmar i bilen" samt värmeanläggningen man "måste" ha på när det är kallt, är rena döden för räckvidden på en batteridriven bil. Tyvärr är batteridrivna bilar fortfarande inte av med sina barnsjukdomar än. (fungerar säkert bra i södra Kalifornien, så länge de inte har på AC:n då..) Vind är ett sattyg för elbilar, så vinter+hård vind, värsta förhållandena för elbil.

Ny Teknik har en artikel om problemet. Läs kommentarerna!

Här ett par exempel: ”Problemet är då att alla elbilsägare behöver en egen laddstolpe eller uttag vintertid vilket utgör en enorm skillnad i vilken infrastruktur som behöver byggas. Om man använder bilen t.ex. fram och tillbaka till jobbet så behövs då antagligen laddstolpe eller åtminstone motsvarande motorvärmare vid båda parkeringarna.”

”Du har inte klart för dig vilka totala energimängder det kommer att krävas ut till vanliga kvarter och än mer lägenhetsområden om det ska fungera med dom här effektmängderna. Det är hela kedjan av distributionsnätet som måste byggas om för nivåer som till områden med mindre tillverkningsindustri.

Till det kommer att vi enligt vår rödgröna regim ska stänga kärnkraften som står för 40-50% av produktionen och förlita oss på vädergudarnas nycker med väderkvarnar som när det var kallt senast gav ca 3% av behovet. Det finns en anledning att redan ångmaskinerna konkurrerade ut väderkvarnar men den lärdomen har inte folk idag tagit till sig.”

Om Sverige får ett stort antal elbilar, behöver elnätet byggas om rejält. Ökar elbilarna till 2,5 miljoner, behövs el från ytterligare 5 kärnkraftverk, utöver de som finns i drift idag och lägg till om- och tillbyggnad av elnätet.
Den intressanta frågan infinner sig nu! Kostnaderna lär bli rejält höga, allt från 500-800 miljarder. Vem skall stå för notan? Alla via elräkningen? Foliehatten anser det är självklart att elbilen som förorsakar detta, påföras en ombyggnadsskatt! En annan fråga. Varför bygger kommuner elstolpar till allmänheten för skattemedel?

Östersunds kommun äger ett mycket stort antal Renault Zoe elbilar. De används av hemtjänstens personal. Flera vintrar i rad har dessa elbilar inte startat på grund av kylan, -20 och då strejkar batterierna. När det är kallt -15-20 , vill personalen för hälsans skull, inte köra runt i en kall bil, utan man drar man upp kupévärme och stolsvärme. Förbrukningsbatteriet klarar inte av att ladda upp och drivbatteriet laddar därför snabbt ur och man har ingen lösning på problemet! Det här har gjort att hemtjänsten inte kunnat jobba. .
I Oslo står Tesla elbilar i kö till verkstaden, eftersom de har problem med kylan.

I Umeå slutade elbussarna att fungera i trafiken, när temperaturen kröp under -20 C. Chaufförerna tvingades ta på sig extra vinterkläder, för att inte frysa. De få gånger som bussarna klarade av att köra i kylan, frös också passagerarna.

Batteriet är själva hjärtat i en elbil och det är stort och väger väldigt mycket (500 kg). Det kan bestå av 20.000 små celler som byggts ihop till större grupper och kopplas samman till ett helt paket. Batteriet består av kobolt och litium till två tredjedelar. Dessa metaller finns inte att tillgå i en större mängd. Oroande är förstås, att en stor del av utvinningen sker i Kina, huvudkonkurrenten för batteritillverkning. Någon dramatisk kostnadsreduktion som för solpaneler, är därför inte möjlig.

De äldsta elbilarna har nu 3-4 år på nacken och då börjar problemen. Batterikapaciteten har gått ner väsentligt. Rapporter om batteriräckvidder och dess försämringar går ju inte att lita på eftersom det "mäts" av biltillverkarens programvara. Det är redan känt att Tesla levererar fordon med batteriöverkapacitet, så de kan manipulera data genom att ge av överkapaciteten, eller bara genom att hitta på siffror fritt.

I en mycket intressant artikel om kolväten från bilar i Los Angeles som visar enormt intressanta fakta. LA har fått en tredubbling av bilar och kolväten minskar inte.
Det framgår i artikeln:
” För att förbättra luften är det mycket viktigt att veta var föroreningarna kommer ifrån. Ni kan se oss som detektiver som letar efter ledtrådar som ifrågasätter den vedertagna sanningen att trafiken är den största boven. Och vi fann överväldigande bevis på, att användningen av vardagsprodukter bidrar med en stor andel, säger Brian McDonald. Det är flaskorna du har under diskbänken, i badrummet och i garaget. De innehåller en rad olika lösningsmedel. ”

Energi är "farligt". Energitäta batterier som lithiumbatterier har hög energitäthet, en mycket energi på liten yta/liten volym. När det går fel, måste energin "få sitt utlopp." Idag finns redan restriktioner på hur stora lithiumbatterier man får ta med på flyget. Mobiler och bärbara datorer går bra, men cykelbatterier är det "no-no" på.
Vi har ännu inte sett några allvarligare trafikolyckor med lithiumbilar i Sverige, men på nätet hittar man mängder av inlägg på Youtube och det är verkligen fråga om riktiga bränder. För räddningstjänsten kommer det att bli problem.

Batteribilmarknaden är ännu inte fullt utvecklad. Early adopters, dvs. de första entusiasterna får agera testpiloter och får dras med barnsjukdomarna.

Om möjligen 10 år, så är nog produkterna mer mogna för att jämföras fullt ut med fossila bilar. Men ska man långpendla, är en elbil, utesluten p.g.a. kapacitet och bristen på laddstolpar i glesbygd. En diesel är ett måste för långpendlaren. Ute på landet spelar inte NOx eller partikelutsläppen så stor roll som inne i tätort/stad.

Foliehatten tänker nu på de så kallade "utanförskapsområdena" i förorterna. Det har hänt ett antal gånger att bilar i gemensamma garage tänts på och sedan har det spridit sig till mer eller mindre alla bilar.
Foliehatten undrar hur en sådan brand skulle se ut, om om alla var elbilar och han undrar vad skillnaden i miljöpåverkan skulle vara, med 20 bensinbilar som brinner vs. 20 elbilar som brinner.