Peter
Wolodarski deltog för
några dagar sedan
i SVT Aktuellt i ett studiosamtal med SVTs
Jan
Helin(tidigare
Aftonbladet).
Det viktigaste i det samtalet var att Wolodarski gjorde klart att
SVTs journalistik inte bör handla om att vara
opartisk, utan om att "söka sanningen." Foliehatten undrar vems sanning Wolo är ute efter? Är det DNs eller den verkliga sanningen?
Vad vi som
är någorlunda konservativa i förhållande till språk och retorik
definierar "sanningen" som är något helt annat än vad
Wolodarski m.fl. menar med ordet. Sanningen
som
det använts i traditionella medier de
senaste
åren, är vad man kallar den beskrivning av verkligheten som bäst
passar medias
narrativ, man för tillfället vill framhärda.
Det har
ingenting att göra med det sanningssökande som skulle vara
drivkraften i klassisk journalism. Den klassiska journalism som
värderade konsekvensneutral rapportering. Detta i motsats till
Wolodarskis "agendasättande journalism", där konsekvens
är en avgörande del i varje publiceringsbeslut.
Wolo har missuppfattat vad hans uppgift som journalist går ut på. Han är inte ensam om detta utan det är många journalister som låter sina egna politiska åsikter färga det de publicerar. Vill Wolodarski enbart söka sanningen borde han ha utbildat sig till jurist istället.
I
tider av censur så kommer denna debatt ytterst lämpligt och sakta
men säkert så kommer opinionen svänga från att värna om
yttrandefriheten till att själva acceptera inskränkningar, precis
som vi har sett med vaccinfrågan som först inte var populär.
Man
ska som journalist klara av att rapportera vad som är sant och på
ett objektivt sätt och
fungera som sanningssökare som utbilda medborgare att följa den
”rätta” sanna
vägen.
Journalistiken hjälper medborgare att hitta ”rätt” bland all
dess information. Journalistiken ska
inte fungera
som opinionsbildare som påverkar medborgare till att göra de ”rätta
valen” utifrån det rådande etablissemangets önskan.
Journalistiken ska
inte vara
en förlängd arm och
vara
”tredje statsmakten” som fungerar som ett indoktrinerande organ
vars uppgift är att styra medborgare. Man
ska inte ägna sig åt att bestämma vad en befolkning klarar av att
läsa och vara något slags filter mellan sanningen och allmänheten.
Det
har gått några dagar sedan denna debatt och Foliehatten är allt
mer övertygad om att det var en fejkdebatt mellan Wollo och
Chefsdirektören Helin och det var en mycket intressant inslag i
debatten. Här låter Public Service två gamla polare
i mångkulturvänstern ägna sig åt en helt arrangerad debatt som ska
ge sken av att PS är alltför högerinriktad för att ge sken av att
man kan ha helt olika syn även på detta självklara.
Det
här är riktigt intressanta DDR-metoder.
Det roliga är att Wolo intog en ståndpunkt som väl är nästan
uppenbart oförenlig med vad som ingår i utbildningen på Journalisthögskolan.
Helt klart är att han inte verkar fatta vad det står i SVT:s
sändningstillstånd.
Att man låter Trump babbla på ostört
och sedan förklarar eller belyser felaktigheter efteråt är väl
den vedertagna metoden för hur man rapporterar opartiskt.
Debatten
var statsfinansierad journalism när den är som allra
tydligast.
"Vi bestämmer vad som är sanningen"
"Vi
berättar för er vad som är bäst för er"
"Vi vet
hur man söker sanningen"
"Vi uppfostrar"
"Vi
hittar de onda"
"Vi påverkar regimen och sätter
agendan"
Den svenska journalistkåren förstår inte varför
allmänheten har tappat förtroenden för dem
Wolodarski anser att man måste från SVTs sida kommentera stormningen av Capitolium och Trumps diverse "lögner." Wolodarski anser att man inte kan visa material som kan uppfattas på ett annat sätt av tittarna. Nehej, men vad kan man då visa på TV? En del godhetsknarkare älskar att se rasism och diverse strukturer i alla möjliga typer av program.
DN
och Peter
Wolodarski
har fått sitt uppdrag av familjen Bonnier som i sin tur fått sitt
uppdrag ifrån någon global mediemogul i USA. Poängen är att alla
har sin åsikt oavsett om den är röd, grön, blå eller brun. Om
media börjar ställa sig bakom dessa åsikter så blir inte media
något annat än en propaganda kanal till de redan troende. Det är
det Wolodarski sysslar med. Han framför sin opinion (åsikt). Han
har en agenda och är en propagandist. Alla har sina åsikter men
åsikt är inte lika med sanning.
Public
Service
har fått sitt uppdrag av svenska staten, i praktiken
Socialdemokraterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar