Foliehatten
skrev i sina funderingar del 17: ”Trump
var inte så smidig i sitt agerande, att han aldrig fick den
avgörande tummen med småhattarnas sedvanliga kluster för
maktutövning - medier, finans, stora företag och domstolar.
Foliehatten anser det var den stora anledningen till att han
förlorade valet. Biden däremot har tumme med samma grupp och
förklaringen är nog att han är en marionett som de kan styra som
de vill. Kan det vara förklaringen till att Biden har fyllt sin
regering med småhattar på ett närmast skamlöst sätt?”
Om
vi antar att Donald Trump gjort en analys av valförlusten, så
gissar Foliehatten, att det
är nog det Trump idag är mest förbannad på sig själv för.
Det
räckte inte att vara den mest tillmötesgående presidenten mot
Israel i USA:s historia eller
att han på hemmaplan visade att han var judarnas förtrogne. Trumps
svärson, juden Kushner, sägs ha varit en av de med mest inflytande
i administrationen kring Trump. Expressen skriver
att Kushner
varit bland de första att distansera sig från Trump, när loppet
var kört.
Det
förvånar att Trump
efter 2 år i Vita
Huset borde ha sett att
judarna var emot honom.
Det var en ständig kanonad mot honom från judar i politiken, i
media, i akademier och i den intellektuella debatten. Frågan är vad
han kunnat göra?
Drygt
320 miljoner amerikaner
är hjälplösa mot någon miljon judar som hörs och har resurser
och makt i USA som
den
vita majoriteten bara
kan
drömma om. Flertalet
i ledande positioner i High Tech har judiskt ursprung och då kan man
tala om försprång och privilegierad position att selektera.
Vi
får inte heller glömma att Trump hatades av makten, inte för något
han gjorde, utan för det han inte gjorde - erkände de befintliga
maktstrukturerna som goda och den enda vägen.
Likaledes är
nationalismen hatad för att det är ett konkurrerande moraliskt
budskap; familjen som grund, vännerna och de bekanta som utökad
familj, dessas rätt till självbestämmande över sitt öde -
närodlad demokrati. Detta är ett oacceptabelt moraliskt budskap för
globalister och byråkrater.
Mänskligheten har normalt sett
löst sina moraliska konflikter genom krig, där den ena parten
utplånat eller kraftigt underkuvat den andra.
Patriotism
känner judar endast mot ett land. Överallt annars verkar ledande
judar för identitetspolitik, mångkultur och internationalisering av
landet de bor i.
Trump gick på världens nit helt enkelt!
Vad
som saknas i USA, liksom Sverige, är en debatt med genomslag från
nationalister och
den har aldrig haft en chans den
senaste
decennierna.
Den strandar efter några dagar på rasismens rev eller
får den aldrig annan ärlig möjlighet när plattformar inte står
till buds.
Vi
ser samma sak i
Sverige. I söndags förmiddag mässade den evige Rosenberg samma
tema för 100:e gången i ”Godmorgon världen”, denna gång att
intrånget i Kongressen kan leda till 30-talets Tyskland.
Gång
efter annan vill
man
efterlysa en debattör i Sveriges Radio som inte delar Rosenbergs syn
som balans, men förgäves. Intervjun av Mattias Karlssons i SvT
möttes direkt av elitistisk kritik av Jan Scherman i DN.
I
gårdagens DN:s
ledare gick de
till hätsk angrepp på Nyamko
Sabuni,
för att hon hotar lämna JÖKEN
eftersom Löfven brutit uppgörelsen genom att bakom ryggen på henne
gå MP
till mötes med
tillägg i Migrationslagen. Med
tillägget
blir
Sverige återigen
det allra attraktivaste
landet för ekonomiska flyktingar att styra kosan mot. Det gamla
folkpartistiska DN
tar avtalsbrytaren Löfvens parti, eftersom man skräms av allt, utom
nuvarande sosse-regim. I dagens Sydsvenska(Bonniers) får fem som de skriver "tunga" liberaler stort utrymme, att Subani, minsan inte frågat dem, om L skall bryta JÖKEN!
DN
är sossarnas främsta och tyngsta och viktigaste vapen eftersom den
tilltalar medelklassen och "eliten" att rådande ordning
alltid är tryggast.
Aftonbladet har tappat
sin
betydelse som propagandainstrument för Löfven och eftersom
arbetarna lämnat tidningen sedan länge och de importerade
bidragskonsumenterna bryr sig inte
om
samhällsdebatten. För
dem är det parabolen som gäller och nyheter från hemlandet!
Aftonbladet
går
ut att de är Sveriges
största tidning - nätet inräknat, så
är
det
en
gåta. Siffrorna
måste
på något sätt ha friserats.
De s.k. negativa besöken på Aftonbladet kan å andra sidan vara
många. Aftonbladets politiska samhällsskildring är enastående.
Ledar- och debattsidan gör underverk.
Man lyckas varje dag
skriva om politik mot högern när egna statsministern Löfven sitter
fast i ett ynkligt strupgrepp
från MP
och Annie Lööf och inte kan få ut något eller mycket litet av
socialdemokratisk politik.
T o m splittringen inom LO, en av
Aftonbladets ägare,
har
efter Löfvens rövslickande av Lööf i den för LO-kollektivet
viktiga LAS-frågan,
har tidningen lyckats göra obekant för läsarna som
något ovidkommande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar