Bilbränder är ett problem som man ser dagligen i våra NO-GO zoner!

Dagligen kan vi i media läsa om bilbränder och det har blivit ett allt större problem. I helgen brann ett 20-tal bilar på Jägersrovägen i Malmö och i stort sätt så brinner det minst en bil varje natt i Malmö.

När tom bilar som används i vården brinner upp början man verkligen undra vad dessa "ligister" håller på med!
”Vårdcentralen i Bollmora i Tyresö, Stockholm, har flera hemsjukvårdsbilar de använder för att kunna ta hand om patienter som vårdas hemifrån. Men när verksamhetschefen Carina Heed och kollegan Taina Heinonen anlände till jobbet tidigt på måndagen var bilarna förstörda, något Mitt i rapporterat om.”

Anlagda bilbränder sammankopplas ibland med andra brott och de blir uppeldade på den plats som man gör bilbyte, några kvarter bort ifrån brottsplatsen. Polisen får verkligen en svår uppgift att hitta någonting.

Vid många anlagda bilbränder hittas oftast ingen gärningsman eller gärningsmän. Media skriver att man ''såg flera maskerade gärningsmän eller en gärningsman försvinna från platsen springandes'' eller ''man har sett en bil som försvunnit från platsen i samband med bilbränderna.'' Vissa bilbränder har uppstått i samband med upplopp i förorter som Rosengård i Malmö eller Gottsunda i Uppsala

Varför bilar brinner finns det flera teorier om. Det finns tre säkra orsaker till att bilar brinner.
1. Brand orsakat av tekniska fel
2. Försäkringsbedrägeri
3. Personer sätter eld på bilar

De senaste årens statistik av bilbränder talar sitt tydliga språk, att få fram en exakt siffra på uppbrända bilar är svårt. Tittar vi på den statistik som kommer från MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, visar den bränder dit räddningstjänsten larmats.

MSB skriver: ”Eftersom flera brandobjekt kan förekomma vid en och samma brand är summan av antalet brandobjekt större än summan av antalet händelser".

Detta kan innebära att branden i en bil räknas som en bilbrand i statistiken. De bilar som stod intill och också brann upp räknas således inte. Det kan vara så många som upp till tio bilar som brann samtidigt.

Bilbränder orsakade av tekniska fel
Lättast att förklara är bildbränder som uppstår på grund av tekniska felkonstruktioner.

För några år sedan hade Hummer H3 problem med bilbränder. Problemet var att den modul som styr fläktmotorhastigheten i luftkonditioneringssystemet var känslig för långvarig användning och självantände.
Volvo V70 hade för några år sedan problem med motorbränder. Volvo återkallade de modeller som hade problem och bytte ut de komponenter som orsakar problemen. En dyrbar historia för tillverkarna eftersom de fick återkalla mängder med bilar.

Försäkringsbedrägeri
Ett intressant efterspel efter upploppen i Husby för några år sedan, var att försäkringsbolagen If, Trygg-Hansa och Folksam hade fått in 110 skadeanmälningar om brända bilar. Många av de drabbade saknade försäkringar som täckte skadorna.

Statistik från prisjämförelsesajten Compricer visade att 44 procent av bilägarna i Husby enbart hade trafikförsäkring, vilket inte täcker skadorna.

I Kista har 27 procent enbart trafikförsäkring och i Rinkeby rör det sig om 33 procent. Siffran kan jämföras med Danderyd där 9 procent av bilägarna enbart har trafikförsäkring, eller Östermalm, där siffran är 16 procent.

Brandskyddsföreningen Skånes har ett projekt där räddningstjänst, försäkringsbolag och polis sedan 2010 kartlagt bilbränderna i Skåne.

De bedömer att en stor del av bilbränderna är någon form av försäkringsbedrägeri. Bilarna brinner med ägarens goda minne. Sedan finns det också en del bilar som tänds på i samband med oroligheter och uppgörelser. Det är ytterst ovanligt med pyromaner som tänder på bilar.

Brandorsaken är vanligtvis att något brännbart, till exempel en petflaska med vätska, kastats in bilen. Så det är inte svårt för utredarna att avgöra att en medveten handling ligger bakom branden. Att bilbränderna är ett stort samhällsproblem och projektet vill med åtgärder försöka minska dem. Det är både risiga gamla bilar och en del nya bilar som brinner och snittvärdet på de brinnande bilarna är 50 000 kronor.

Försäkringsbolaget har börjat ställa frågor och de kan bli besvärliga för ägaren. Statistik visar att bilar börjar sällan brinna av sig själva. Om de gör det, så börjar inte branden i kupén.

Det är inte försäkringsbolaget som har hela bevisbördan utan den som står i bilregistret måste bevisa att denne verkligen är ägare och brukare av bilen. Det är ett vanligt missförstånd att bilregistret är ett ägarregister. Men bilregistret finns främst för att lagstiftarna ska kunna få in bilskatt och felparkeringsavgifter samt kunna peka ut vem som är ansvarig att hålla inregistrerade bilar trafikförsäkrade.

I cirka 15% av bränderna får försäkringstagaren inte ut några pengar alls och i cirka 30% av fallen blir ersättningen mindre än förväntat eftersom bilen bedöms vara skadad eller ha nedsatt funktion på något sätt. Efter projektet och studier har försäkringsbolagen ändrat sina rutiner. Den drabbade får inga pengar, utan en likvärdig bil.

Anlagda bilbränder
En studie har gjorts av forskare vid både Stockholms och Uppsala universitet som visar att kommuner och stadsdelar där utlandsfödda har liten kontakt med majoritetsbefolkningen har fler bilbränder än kommuner där befolkningen bor mer blandat. Studien visade också att segregation underlättar upplopp genom att skapa koncentrationer av människor som känner sig utsatta. Tidigare forskning har också visat att den sociala kontrollen är svagare i utsatta områden. Studien har publicerats i tidskriften Urban Geography

Eva Andersson som deltog i studien säger:
”Vi var själva lite förvånade att vi så tidigt hittade ett så tydligt samband mellan just segregation och bilbränder, det föll ut ganska snart. Den slutsats man kan dra är att det behövs en bostadspolitik som motverkar boendesegregation.
Det var en hel del oroligheter under 2009 i svenska förorter, upplopp och bilbränder. Debatten har ofta riktat in sig på att det skulle ha att göra med att människorna som startar upplopp har en annan bakgrund. Vår forskning visar att det handlar om homogeniteten i befolkningen”.

Eva och hennes kollegor menar att det är boendesegregationen i sig som skapar miljöer som underlättar upplopp. Upploppen förklaras också av om det finns många unga i ett område, och om det finns en utsatthet i form av antal socialbidragstagare. Det har också visat sig att den sociala kontrollen är svagare i utsatta områden. Det gör det lättare för våldsverkare. Åldersfördelningen, andelen fattiga och den höga andelen synliga minoriteter i Husby gjorde att när en gnista uppstod fanns det olja i faten, inte vatten.

Eva Andersson:
”I segregerade områden med många utrikesfödda finns en besvikelse över framtidsutsikterna och en misstro mot samhället. Man ser inte samhället som stöttande utan motverkande”.

Samtidigt visar forskningen att det finns en risk för en stereotypiserad bild av områden med en homogen befolkning vilket kan öka motsättningar när polisen kommer till platsen. Det brukar dessutom ofta vara en specifik händelse som triggar igång upplopp, precis som dödsskjutningen av 69-åringen i Husby.

När polisen möter folk i segregerade områden, har man inget förtroende för varandra, från något håll. Båda grupperna har förutfattade meningar om varandra, vilket också kan förklara varför vissa poliser uttrycker sig som de gör.

Det har bara gått drygt 4,5 månader detta år och i flera segregerade områden har det redan brunnit fler bilar i år än hela förra året.

Sverige har idag över 55 No-Go-zoner och bilbränder är en del av vardagen.