Alla
som är någorlunda insatta i svensk politik
kan
lätt se att den har
formats efter vem som varit/är president i USA.
Obama 2009 till
valförlusten 2015. Trump i fyra år och nu Biden.
Nu i år går
S på hysterisk ”overdrive” med en ny regering i USA. Ingen
slump. Den är väldigt skadligt för svensk säkerhetspolitik och
internationell trovärdighet. Foliehatten är väldigt nyfiken på vad det står i dessa
bilaterala avtal mellan Sverige och USA.
Bered er snart på en ny
rejäl mångkulturkampanj med rötter från USA överförd till
svenska förhållanden av samma trogna skara som vanligt, när Biden blivit mer varm i kläderna. Han är just nu upptagen med att radera allt som Donald Trump har efterlämnat!
En
spaning framåt blir den att fr.o.m. den
sista stora
flyktingströmmen
till EU med kulmen 2015, kommer Danmark, Norge och Finland definitivt
att framöver driva en mycket restriktiv flykting/asylpolitik.
Danskarna
har gått så långt, att sosseregeringen har sagt att de tar emot
”noll!” Danskarna kommer aldrig
mer vara så korkade att de
låter Sverige psykologiskt styra vår migrationspolitik kommer det
heta inofficiellt.
I
Sverige går vi som bekant åt andra hållet, igen. För vilken gång
i ordningen beslutar en majoritet i riksdagen(mot svenska folkets vilja) att nu efter en kortare
åtstramning är det dags att åter öppna portarna på
vid gavel?
Liberalerna med Sabuni sägs vara ett hot mot tilläggen i
migrationsuppgörelsen som den skrevs under på i JÖKen, men kan man
sin svenska politik blir det inget extra val och MP jämte C får
igenom sina inte små lättnader i asylprövningen och Löfven sitter
kvar.
Vad Foliehatten
sett i MSM är det endast Dahlberg i Expressen som reagerat på
avtalsbrottet som MP, Lööf och naturligtvis Löfven gjort sig
skyldiga till, men själva sveket mot gällande avtal betonar hon
mindre än konsekvenserna det kan få för Sverige att åter bli ett
signalland för ekonomiska flyktingar att resa till. Dahlberg
har förbannat rätt i sitt
påstående.
Återstår att se om Dahlberg minns detta när valåret infinner sig.
Foliehatten
har mina tvivel.
Vem
som
helst kan se att landet
Sverige inte är herre över sitt eget öde. Den svenska riksdagen
sitter offside. Det är andra krafter som styr som ibland visar sig i
Davos och Bilderberg. När man ser Stefan Löfvéns flackande
otydliga blick anar man
att han tänker:
"Vad ska Washington tycka om det här?"
Sverige måste också vara mer lyhört för signalerna
från det liberala imperiet eftersom Sverige som ett icke Nato-land
ändå fått någon sorts säkerhetsgarantier. Garantier som förstås
blir ännu viktigare i ett läge där vi avskaffat vårt
försvar(Reinfeldt)
i en from förhoppning om att mellanstatligt samarbete via FN och EU
ska göra ett militärt försvar onödigt och obsolet. Det
är mycket
märkligt
att Sverige som är med i EU ändå agerar som vi vore "en amerikansk
delstat" under en amerikansk president.
Det nya europeiska ledarskapet med Macron i spetsen inser att Europa faktiskt måste ta ansvar för sitt eget öde och sin säkerhetspolitik eftersom det nya kalla kriget som Imperiet har börjat driva, riskerar att bli hett och kostsamt.
En
del hävdar att enda
sättet för oss att ta oss ur den amerikanska tvångströjan som nu
passar oss så illa, är att få igång ett bättre samarbete med EU
och Europas stater.
Men det går inte att vara åskådare utan
det gäller att agera på den europeiska arenan för svenska
borgerliga politiska partier och medier. Inte skicka dit fler
Federleys för det är kontraproduktivt för svenska
säkerhetsintressen. Vägen över EU kan vara vägen att avskaffa den
progressiva socialdemokratin i Sverige.
Listan på svenska
Europaparlamentariker är inte imponerande i form av tyngd och
politiska visioner direkt!
Befolkningsmässigt
är vi inte stora och har få mandat i EU-parlamentet och vår
förmågan att påverka EU är
inte stort.
Löfven
har visat med sitt agerande att han
skämmer ut oss rejält
och
det
förstärker
den nya moderna Sverigebilden som ett land som tappat greppet totalt.
Ett land förstört av mångkultur för många generationer framåt.
En skrämmande förebild vad okontrollerad invandring och mångkultur
snabbt kan ställa till med.
Skall EU kunna hjälpa oss ur
dagens prekära läge där vi är en lydstat
till DNC i USA får vi allt visa att vi är värda hjälp och
att
vi har något att erbjuda Europa.
Har vi det? Annat än att
vara skräckexemplet på hur illa det kan gå med massinvandring,
mångkultur och politisk naivitet och
en statsminister med ingen intellekt överhuvudtaget. En
spratteldocka som sprattlar när de stora länderna säger till honom
att sprattla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar